Gamla saker ny panik

Pratar med Tjockisex:et på chatten.

Jag har ågren för det här med jobbet, eftersom de nu, i g e n, ringde om ett erbjudande. Jag vågar liksom inte hoppas på nåt, igen. Och sen är jag nervös för det inkluderar mätteknik och signalbehandling vilket inte alls är datakom och java som det var prat om från början. Som jag fattade det iaf.

Tänker på när jag hade mitt första "riktiga" sommarjobb som hade nåt med utbildningen att göra. Jag skulle programmera ADA. Kunde inte programmera alls. Alltså verkligen alls. Hade lyckats ljuga till mig det på en ohmsits. Eller ljuga och ljuga, folk verkar gilla mig, jag kan prata om mig själv men jag kan ju inget. Så då pratar jag inte om det. Sakerna jag inte kan. Typ en massa tekniska saker. (Är ju t.ex. bara teoretiskt bra på datorer. Eftersom jag inte har någon egen som jag kan peta med. Just nu sitter jag med två gamla mac som jag ska få att prata med varandra, eftersom den ena har en bättre processor och mer minne (då det är en powerbook) men den andra har allt i sig så tänkte jag dumslava den ena istället för att korvstoppa över allt till den andra. Och jag får det bara inte gjort. Samma sak som att min bärbara hårddisk har NTFS vilket jag efter lite knas kom fram till gick att lösa genom att göra en partition som jag lade FAT32 på och sen flytta över saker till partitionen och så utöka den gradvis tills allt låg på FAT32partitionen och då ha löst problemet. Och det här hade jag lärt mig i Datorsystemteknik kombo OS kursen, så jag hade kunskapen i mitt huvud. MEN: Sen insåg jag att jag inte visste rent praktiskt HUR jag skulle göra det här. Och att visst det skulle gå att ta reda på, men orka. Så nu har inget hänt. Sen skickade Norrlänningen till mig en diskussion han hade haft med nån tjej som pratade om "netbeans kod" och han hade frågat vad hon menade och typ "du menar javakod fast skriven i netbeans?" och fått ett "eh.. netbeans kod" tillbaks. Och då kände jag mig smart igen.)

Känner jag snurrade in mig på om jag var smart eller inte. Skitsamma. Sommarjobbet:

På nåt magiskt sätt lyckades jag både lära mig programmera och lista ut hur saken jag skulle testa skulle fungera så att jag kunde testa den. Jag tänker att det här kan inte vara så mycket värre än så.

Tjockisexet påpekar dessutom att jag är lika värdelös på att ljuga som han är. Och att jag därför antagligen varken ljugit eller talat osanning :)

Vilket påminnde mig om två historier från när vi var ihop.

Det första kommer från innan eller typ precis i början nånstanns. Han sovit över och jag frågade, när jag skulle äta frukost, om han ville ha en macka eller nåt. Svaret blir: "Nej tack, jag har redan ätit."

Eh? Igår då eller?

Sen var det när vi bodde ihop och jag hade hittat oboyrester i köket, vi kunde inte köpa oboy eftersom jag hetsåt upp det på nån dag. Jag gör sånt, har lite av en ätstörning när det kommer till vissa saker så istället för att brottas med det så köper jag inte hem dem. Iaf. Konfronterar honom och han blir lite stressad och svettas så jag visste att han hade köpt oboy och gömt den och frågar varför och hur han tänkte.
Hans kontring var:
"Men, jag har tänkt på det! Du vet inte VART i skåpet jag gömt oboyen"

Hur tänkte du där? Nyss kunde den vart vartsomhelst i hela lägenheten. Nu har du minskat ner den från 62kv och antal kubikm till kanske 2 kubikm jag kommer leta igenom. Max.