haha
I förra veckan på elfältföreläsningen. Föreläsaren har börjat prata. Killen bakom mig snackar på i normalt tonläge. Jag stirrar lite surt på honom. Han fortsätter. Jag säger "Ursäkta, kan du hålla käften" till honom. Han säger "Men hallå, kan du be snällt".
Eh. Nä. Skulle inte tro det.
måndag 9 november 2009
tisdag 3 november 2009
Omogna jävlar
Jag läser elektromagnetiska fält med E2:orna.. tror jag det är. (Jag vet att det är elfält, jag tror det är E2) Och blir lite smått irriterad varenda föreläsning. Fy fan vilken jävla hord respektlösa omogna småbarn de är. De kommer sent och bara ramlar in utan att bry sig, sådär när det är 10 minuter kvar på sista timmen kan nån ramla in. VARFÖR?
De håller aldrig käften. Vi är väl vad, typ 100 pers, då kan man inte sitta och snacka skit i normal samtalston, det stör som fan.
De svarar i telefon på föreläsningen. Det gör man inte.
Räkneövningarna har upplägget att ledaren först skriver upp talet, sen sitter vi och funderar över uppgiften i 5-10 minuter och sen brukar hon räkna alt. någon student kommer upp och får räkna talet. Smart upplägg tycker jag i alla fall.
Förra veckan var det någon som skulle fram och räkna på tavlan och så frågar övningsledaren hur han kom på att han skulle använda de specifika formler och postulat som han använde och hans enda svar var "öööh.... för att så räknade han på föreläsningen". Ja men varför, frågade övningsledaren igen. Det kunde inte killen svara på.
Idag på räkneövningen berättade dessutom BinisKaninis som suttit framför ett gäng av dessa puckon under räkneövningen att dessa killar först suttigt och pratat länge och väl om hur tjejer inte kunde vara snygga och smarta samtidigt för att sedan övergå till att prata om räkneledardoktorandens bröst. Jag blir så jävla förbannad.
Det är ju inte så att de MÅSTE vara där, vill de inte lyssna på vad personen som håller i föreläsningen säger då kan de låta bli att gå, istället för att komma dit och prata högt och vara ett jävla irriterande moment, inte nog med att de låter de är ju så totalt dumma i huvudet också.
Det går utför med världen när alla blivande ingenjörer har samma intelligens som en big brother deltagare och samma respekt för allt som inte är den vite mannen som en gammal gubbjävel.
De håller aldrig käften. Vi är väl vad, typ 100 pers, då kan man inte sitta och snacka skit i normal samtalston, det stör som fan.
De svarar i telefon på föreläsningen. Det gör man inte.
Räkneövningarna har upplägget att ledaren först skriver upp talet, sen sitter vi och funderar över uppgiften i 5-10 minuter och sen brukar hon räkna alt. någon student kommer upp och får räkna talet. Smart upplägg tycker jag i alla fall.
Förra veckan var det någon som skulle fram och räkna på tavlan och så frågar övningsledaren hur han kom på att han skulle använda de specifika formler och postulat som han använde och hans enda svar var "öööh.... för att så räknade han på föreläsningen". Ja men varför, frågade övningsledaren igen. Det kunde inte killen svara på.
Idag på räkneövningen berättade dessutom BinisKaninis som suttit framför ett gäng av dessa puckon under räkneövningen att dessa killar först suttigt och pratat länge och väl om hur tjejer inte kunde vara snygga och smarta samtidigt för att sedan övergå till att prata om räkneledardoktorandens bröst. Jag blir så jävla förbannad.
Det är ju inte så att de MÅSTE vara där, vill de inte lyssna på vad personen som håller i föreläsningen säger då kan de låta bli att gå, istället för att komma dit och prata högt och vara ett jävla irriterande moment, inte nog med att de låter de är ju så totalt dumma i huvudet också.
Det går utför med världen när alla blivande ingenjörer har samma intelligens som en big brother deltagare och samma respekt för allt som inte är den vite mannen som en gammal gubbjävel.
torsdag 22 oktober 2009
Bra idéer lite för sent
1. Västtrafiks ungdomspriser till man är 26 om man är student. Kom till när jag fyllde 26. Varför ger de inte rabatten till folk som är heltidsstudenter som SJ och SAS gör.
2. Tandvårdsreformen kom till i år. Fyllde 30 i augusti. Som "tur" är nyttjade jag de 300 när jag var och lagade tänderna i Januari. Då lyckades jag komma upp i högkostnadsbeloppet också. Hurrom.
Varför antar folk att man har pengar för att man fyllt 30. Jag känner mig.... diskriminerad eller nåt. Damn it!
2. Tandvårdsreformen kom till i år. Fyllde 30 i augusti. Som "tur" är nyttjade jag de 300 när jag var och lagade tänderna i Januari. Då lyckades jag komma upp i högkostnadsbeloppet också. Hurrom.
Varför antar folk att man har pengar för att man fyllt 30. Jag känner mig.... diskriminerad eller nåt. Damn it!
söndag 18 oktober 2009
Här har du
En sak som störde både mig och Katten under exjobbet var att vår exjobbsgubbe ständigt undvek att svara på mail, och ibland svarade han på mailet men bara till hälften. Hans argument när vi frågade på mötena var "Det är forskat på och bevisat att mail är den sämsta kommunikationsformen, det blir bara en massa missförstånd i mail. Det enda det duger till är att bestämma mötestid"
Ja men säg det då gubbjävel, i mailet. Svara inte på hälften, då kommer jag skicka ett nytt mail och fråga samma sak. Skit inte i att svara då skickar jag också ett nytt mail för att se så att det inte försvunnigt i din radda med olästa mail. Svara på det som du tycker du vill svara på och skriv sen att du hellre pratar om de andra sakerna på mötet. Speciellt eftersom du verkar fatta hälften av det man säger eftersom du varken kan prata svenska eller engelska särskilt bra.....
Ribbing ger svar:
http://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2009/03/23/obesvarat-artigt-2351
http://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2009/10/18/etikettspalten-trendiga-oartigheter-antligen-pa-vag-ut-5070
Ja men säg det då gubbjävel, i mailet. Svara inte på hälften, då kommer jag skicka ett nytt mail och fråga samma sak. Skit inte i att svara då skickar jag också ett nytt mail för att se så att det inte försvunnigt i din radda med olästa mail. Svara på det som du tycker du vill svara på och skriv sen att du hellre pratar om de andra sakerna på mötet. Speciellt eftersom du verkar fatta hälften av det man säger eftersom du varken kan prata svenska eller engelska särskilt bra.....
Ribbing ger svar:
http://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2009/03/23/obesvarat-artigt-2351
http://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2009/10/18/etikettspalten-trendiga-oartigheter-antligen-pa-vag-ut-5070
fredag 16 oktober 2009
Baklängestriathlon
Jag har uppfunnit en ny sport. Man kan kalla det lite baklängestriathlon. En vanlig triathlon är ju simma-cykla-springa, min version är lite annorlunda och baklänges.
Man grundar med att cykla en mil till skolan och sen gå en halv skoldag sen börjar det:
Löpning:
Först Pubenpass 5-10h. dvs nån form av gång med konstiga lyft. Frida hade en stegmätare på sig och konstaterade att man gick vad det nu kan vara mellan 15 000 - 20 000 steg. Under den tiden bär man ut mellan 50 och 100 tallrikar med mat på. På onsdagar får man även lyfta in två pall med öl också förutom det där och en pall åtminstone brukar vara fat och de väger drygt 40kg.
Cykel:
Sen cykel till Bergsjön, när man blivit sådär lagom mör i benen efter pubenpasset. Enligt cykelreseplaneraren är det 10637 meter från lekskolan och hem den vägen jag cyklar. Från det att jag lämnat puben tills dess att jag krångat in cykeln i lägenheten brukar det ha gått cirkus en timme.
Simmma:
När jag kommer hem är jag mest svettig och förvirrad och trött efter att ha vart vaken alldeles för länge så simmningen brukar innebära att jag sätter mig i badkaret och somnar. Ibland somnar jag inte. Det är bättre dagar.
Man grundar med att cykla en mil till skolan och sen gå en halv skoldag sen börjar det:
Löpning:
Först Pubenpass 5-10h. dvs nån form av gång med konstiga lyft. Frida hade en stegmätare på sig och konstaterade att man gick vad det nu kan vara mellan 15 000 - 20 000 steg. Under den tiden bär man ut mellan 50 och 100 tallrikar med mat på. På onsdagar får man även lyfta in två pall med öl också förutom det där och en pall åtminstone brukar vara fat och de väger drygt 40kg.
Cykel:
Sen cykel till Bergsjön, när man blivit sådär lagom mör i benen efter pubenpasset. Enligt cykelreseplaneraren är det 10637 meter från lekskolan och hem den vägen jag cyklar. Från det att jag lämnat puben tills dess att jag krångat in cykeln i lägenheten brukar det ha gått cirkus en timme.
Simmma:
När jag kommer hem är jag mest svettig och förvirrad och trött efter att ha vart vaken alldeles för länge så simmningen brukar innebära att jag sätter mig i badkaret och somnar. Ibland somnar jag inte. Det är bättre dagar.
måndag 5 oktober 2009
Lite bra
Pratade med CSN idag och jag får pengar på onsdag. Inte retroaktivt dock, men ändå. Ett band som jag gillar som heter Nephew kommer till stan, hurra! Det är nåt bra i alla fall. Försöker hitta nån som ville gå med mig. Min kompis Osis ville, men det visade sig att hon skulle åka finlandsfärja (!) den dagen. Typiskt. Och Sanna hade inga pengar så hon sa att hon skulle vänta med ev. biljett. I alla fall. Det var en låt som passade bra in på min höst. Håll till godo med lite dansk "glädje".
Gid det altsammen ville gå væk
gid det altsammen ville gå væk
gid det altsammen ville gå væk
hvis jeg knipsed’ mine fingre
Gid det altsammen ville gå væk
gid det altsammen ville gå væk
gid det altsammen ville gå væk
hvis jeg knipsed’ mine fingre
lördag 3 oktober 2009
Inlagt i Ladok
Jaha, nu fick han in det i Ladok till slut. Det är inrapporterad på 28:e September. Vilket innebär att jag inte får nåt studiemedel för den här terminen retroaktivt.
Vad det här gör för mina återbetalningar vet jag inte. Men en idiot är han i alla fall.
Min sedvanliga höstdepression börjar göra sig påmind men eftersom jag redan är lite halvt deprimerad vet jag inte hur det här ska sluta. Gjorde en liten statistisk undersökning (loggade in på studentportalen) och konstaterade att jag inte tagit en enda tenta i lp1 någonsin under mina 10 år på Chalmers. Detta då jag i oktober månad när tentaveckan ligger helst brukar vilja lägga mig ner i sängen och glo i taket. Så tar man inga tentor. Hur bra är det då när jag redan velat glo i taket sen i April ungefär? Det här är bara början och allt kan bara bli bättre? Skitsnack.
Såg på House, han sa typ "Man får aldrig det man förtjänar, man bara får". Så sant.
Vad det här gör för mina återbetalningar vet jag inte. Men en idiot är han i alla fall.
Min sedvanliga höstdepression börjar göra sig påmind men eftersom jag redan är lite halvt deprimerad vet jag inte hur det här ska sluta. Gjorde en liten statistisk undersökning (loggade in på studentportalen) och konstaterade att jag inte tagit en enda tenta i lp1 någonsin under mina 10 år på Chalmers. Detta då jag i oktober månad när tentaveckan ligger helst brukar vilja lägga mig ner i sängen och glo i taket. Så tar man inga tentor. Hur bra är det då när jag redan velat glo i taket sen i April ungefär? Det här är bara början och allt kan bara bli bättre? Skitsnack.
Såg på House, han sa typ "Man får aldrig det man förtjänar, man bara får". Så sant.
tisdag 29 september 2009
Pank och ångest
Har exjobbet kommit in i ladok? svar Nej, för examinatorn mailade rapporten digitalt till exp:en i måndags. Sen ska han tydligen skriva på nåt, men har han gjort det? Nej. Jag får inga pengar nu heller. Och sen mailade han företaget så sent också att de inte betalar ut förrän nästa månad. Hurrom? Nej.
Åkte vagn för en gångs skull i fredags och i måndags. I fredags råkade jag tjuvåka utan att jag visste om det. Jag hade lånat ett kort av en kompis för att åka fram och tillbaks till bergsjön och display:en sa ju "göteborg kommun datum" och det var ju rätt. När jag åkte tillbaks så satt jag och lekte med laddningslappen och såg att där stod.... ungdom. Jahopp. Jag är ju äldre än 26 då så fick lite panik, får alltid lite panik de få gångerna jag tjuvåkt, vilket jag kan räkna på min ena hand. Klarade mig i alla fall. Sen åkte jag in till skolan på måndagen och då fastnade naturligtvis vagnen i gamlestan.
Jag funderade på varför all världens jävulskap händer mig hela tiden. Jag fattar inte. Om man tänker karmamässigt så förstår jag det inte heller, för det är ju inte så att nåt ofantligt bra har hänt heller som jag ska sota för. Hoppas på nåt bra i framtiden och inte att det ska väga upp mot nåt annat typ "Solstrålen kommer aldrig åka fast i spårvagnskontroller när hon tjuvåker därför ger vi henner lite extra otur". Typiskt att ha en sån x-gen och inte veta om den när man inte vågar tjuvåka.
Åkte vagn för en gångs skull i fredags och i måndags. I fredags råkade jag tjuvåka utan att jag visste om det. Jag hade lånat ett kort av en kompis för att åka fram och tillbaks till bergsjön och display:en sa ju "göteborg kommun datum" och det var ju rätt. När jag åkte tillbaks så satt jag och lekte med laddningslappen och såg att där stod.... ungdom. Jahopp. Jag är ju äldre än 26 då så fick lite panik, får alltid lite panik de få gångerna jag tjuvåkt, vilket jag kan räkna på min ena hand. Klarade mig i alla fall. Sen åkte jag in till skolan på måndagen och då fastnade naturligtvis vagnen i gamlestan.
Jag funderade på varför all världens jävulskap händer mig hela tiden. Jag fattar inte. Om man tänker karmamässigt så förstår jag det inte heller, för det är ju inte så att nåt ofantligt bra har hänt heller som jag ska sota för. Hoppas på nåt bra i framtiden och inte att det ska väga upp mot nåt annat typ "Solstrålen kommer aldrig åka fast i spårvagnskontroller när hon tjuvåker därför ger vi henner lite extra otur". Typiskt att ha en sån x-gen och inte veta om den när man inte vågar tjuvåka.
måndag 21 september 2009
Långsam examinator, långsam kollektivtrafik.
Ja vi fick ju i alla fall tillstlut vårt exjobb godkännt förra onsdagen. Efter att ha misslyckas med att höra av sig i fem veckor var vi helt plötsligt godkända. Hurra för det i alla fall.
Men nu händer inget. Examinatorn ska göra två saker:
1. Maila in en digital version av rapporten till en dam på datorteknik som heter Victoria.
2. Maila till vår chef på företaget och säga att vi är klara.
Har han gjort det? Nej. Och varför? För att han inte kan skriva ut rapporten. Vi säger det igen. Han får inte ut den i pappersformat. Vart i punkterna ovan ser ni att det behövs en rapport i pappersformat? Du behöver inte titta, jag kan avslöja att det är ingenstanns. Jag kan skriva ut här på tryckeriet, jag kan skriva ut i datasalen, jag kan skriva ut nere i kårhuset och katten kan skriva ut hemma. Men inte examinatorn. GAH!
Jag städade ur min väska som min jobbdator låg i innan jag skulle lämna tillbaks den och hittade en lista på fel som hänt med kollektivtrafiken när jag åkt till jobbet under exjobbsperioden. Här kommer min roliga lista.
Oktober:
- Står vid Norra ullevi efter att ha vart hos pojkvän. Står och tittar när en röd stegbil kommer och har inte hissat ner stegen i bottenläge. Tänker, det där kan inte vara bra. Stegen tar tag i alla ledningar som finns över gatan och drar ner dem. Står mest och stirrar i en kvart och funderar på vem fan man ska ringa, om man ska ringa och försöker i huvudet komma på vad som händer med nedfallna ledningar och när de ska sluta spruta gnistor.
- Åker hem från jobbet i puben. Kommer ner till brunnsparken. Först kommer inte vagnen. Tavlan räknar ner till noll och sen står det 19 igen. Sen får jag vänta 19 minuter och sen kommer vagnen. Sen fastnar vagnen jag hoppat på i Gamlestan i en timme.
November:
- En vagn spårar ur i Kviberg på morgonen när jag ska åka till jobbet. Det kommer ingen ersättningsbuss på 40 minuter. När det väl kommer en buss så är den full och kör förbi. Jag bor på 3:e hållplatsen från slutet.
Januari:
- den 24:e : Signalfel i gamlestan, Vagnen fast där i 30 minuter.
- den 26:e : Punka på 16bussen jag åker med på väg till replokalen.
- den 27:e : stopp i Lana på väg till jobbet, fick gå från korsvägen.
Sen slutade jag skriva
Jag cyklar nu.
Men nu händer inget. Examinatorn ska göra två saker:
1. Maila in en digital version av rapporten till en dam på datorteknik som heter Victoria.
2. Maila till vår chef på företaget och säga att vi är klara.
Har han gjort det? Nej. Och varför? För att han inte kan skriva ut rapporten. Vi säger det igen. Han får inte ut den i pappersformat. Vart i punkterna ovan ser ni att det behövs en rapport i pappersformat? Du behöver inte titta, jag kan avslöja att det är ingenstanns. Jag kan skriva ut här på tryckeriet, jag kan skriva ut i datasalen, jag kan skriva ut nere i kårhuset och katten kan skriva ut hemma. Men inte examinatorn. GAH!
Jag städade ur min väska som min jobbdator låg i innan jag skulle lämna tillbaks den och hittade en lista på fel som hänt med kollektivtrafiken när jag åkt till jobbet under exjobbsperioden. Här kommer min roliga lista.
Oktober:
- Står vid Norra ullevi efter att ha vart hos pojkvän. Står och tittar när en röd stegbil kommer och har inte hissat ner stegen i bottenläge. Tänker, det där kan inte vara bra. Stegen tar tag i alla ledningar som finns över gatan och drar ner dem. Står mest och stirrar i en kvart och funderar på vem fan man ska ringa, om man ska ringa och försöker i huvudet komma på vad som händer med nedfallna ledningar och när de ska sluta spruta gnistor.
- Åker hem från jobbet i puben. Kommer ner till brunnsparken. Först kommer inte vagnen. Tavlan räknar ner till noll och sen står det 19 igen. Sen får jag vänta 19 minuter och sen kommer vagnen. Sen fastnar vagnen jag hoppat på i Gamlestan i en timme.
November:
- En vagn spårar ur i Kviberg på morgonen när jag ska åka till jobbet. Det kommer ingen ersättningsbuss på 40 minuter. När det väl kommer en buss så är den full och kör förbi. Jag bor på 3:e hållplatsen från slutet.
Januari:
- den 24:e : Signalfel i gamlestan, Vagnen fast där i 30 minuter.
- den 26:e : Punka på 16bussen jag åker med på väg till replokalen.
- den 27:e : stopp i Lana på väg till jobbet, fick gå från korsvägen.
Sen slutade jag skriva
Jag cyklar nu.
måndag 7 september 2009
Småbarnsföräldrar
Dagens, eller snarare helgens irritation är småbarnsföräldrar.
Och småbarns mor/farföräldrar också för den delen.
Så här är det, jag säger inte att jag HATAR barn, jag bara... förstår inte riktigt poängen med dem. Det är väl bra att nån känner att de vill föra detta släkte vidare men jag är faktiskt inte så särskilt intresserad eller imponerad av dem i övrigt, de är små människor varken mer eller mindre på nåt sätt. Jag kan tycka det är lite roligt när de gör konstiga/roliga saker, men förhållandet till dem för mig är som mitt förhållande till sport. Jag skrattar åt kommentatorgrodorna men jag är inte så intreserad i övrigt.
Mest är det som sagt var ändå inte barnen i sig som irriterar mig de är ju bara små människor utan det är mer den här sortens småbarnsföräldrar som ska tvinga på en ungen hela tiden som jag blir tokig på. Man måste tycka om den och man måste tycka att den är fantastisk och fin för det här är ju det bästa universum presterat. Som trycker ner barnet i famnen på en för att det är ju det alla vill. Not. Jag tycker att jag borde få välja om jag vill ha en snorig kräkandes bäbis i knät. Vart ligger problemet i att fråga om man vill ha ungen i knät? Ingen skulle komma på tanken att tvinga en att hälsa på en hund man inte vill hälsa på men det är i pricip i övrigt samma sätt som folk beter sig. Jag skulle väl vilja jämföra det med någon som är sporttokig och bara pratar om det hela tiden i tid och otid även med folk som inte är intresserade av sport, jag pratar ALDRIG om lekskolan eller mitt musikintresse eller liknande när jag är med folk som jag vet inte är intresserade t.ex. min släkt, av respekt. De är ju inte intresserade, så varför ska jag sitta där och babbla. Men det här verkar inte gälla åt andra hållet. När det kommer till barnen så är det en helig ko. Och igen, inget problem med barnen - har problem med föräldrarna som inte förstår att jag inte är helt intresserad.
Jag var på bröllop i helgen och bodde hos min moster. Sist jag var där var när hennes ena son gifte sig, vilket var för fem år sen och nu har han ju såklart som man gör när man gifter sig skaffat 2 barn, 3 och 1 år gamla. Vi hade hållt på hela dagen och lagat mat till bröllopet och jag hade ganska lågt blodsocker och var allmänt lite trött på ljud och saker. Är väldigt lättirriterad när jag har lågt blodsocker och känner mig närmast deprimerad, mår allmänt dåligt och är inte så glad och uppåt och pratglad helt enkelt utan vill mest få i mig maten så jag kan börja fungera igen.
Sen var jag utöver detta lite lagom irriterat särskilt på min mosters man som envisades med att fråga "Är du sur?" vilket är det mest korkade man kan fråga en person som faktiskt uppenbarligen är lite grinig och inte vill prata. I den här familjen ska man nämligen vara glad och trevlig oavsett annars är det ju något fel på en och då ska man helst inte prata om det ändå utan då får man faktiskt låtsas att allt är bra.
Det ena barnet började prata med mig, jag nickade lite med valde att ignorera detta eftersom jag vet att om det får nån form av respons så fortsätter det att prata med en, speciellt då eftersom jag var den enda som var okänd för barnet i sällskapet vilket då naturligtvis gjorde mig extra intressant. Barnet noterade ju ganska snabbt att jag inte ville prata med henne (Efter hon för 5:e gången sagt "Jag heter Elin och är såhär gammal" och visat 3 fingrar och fått nåt litet nick och mummel från mig så sa hon till sin mamma "Hon vill inte prata med mig" och fortsatte att äta, ingen stor grej för henne) Men föräldrarna samt mina föräldrar, min syster och min moster/barnets farmor + farfar fick ju nåt spel och var så "Men du är ju vuxen, bete dig som en, hon vill ju bara hälsa" (vilket för övrigt skulle kunna vara sagt om en hund igen).
Till saken hör att de inte hade gjort nåt annat sen vi kom än att visa bilder på underverket, prata om underverket och visa filmklipp om underverket. Jag skickade bilderna vidare utan närmare titta på dem eftersom som sagt, ja det var en liten människa. Ungefär som om någon skulle prata om handboll.
Sen kom grej nummer två som stör mig. Min mosters man, höll på "När du får barn då ska jag säga vad var det jag sa..." och det här upprepades i all evinnerlighet på olika varianter som om det enda tänkbara "öde" för mig är att bli förälder. Vad jag än gör nu så är det bara nåt man pysslar med tills ens riktiga kall, föräldraskapet, kommer. Det störde mig till den grad att jag sa "Nä, jag ska inte ha barn jag har andra ambitioner i livet än att bara avla av mig".
Speciellt efter mosters mans tolkning på att hans andra sons flickväns uttalande. Andra sonen är 34 blir det tror jag och har nu förlovat sig med en tjej som han vart ihop med i ett år. (enligt min käre mor så måste man göra det snabbare när man blir äldre, vilket jag inte förstår, det tar väl lika lång tid att lära känna någon oavsett ålder?) Jag tyckte det var lite hastigt men men. Nu ska de i alla fall flytta från hålan ett tag för att bo i stockholm eftersom hennes jobb lite krävde det. De fick frågan när de skulle flytta tillbaks, då de har hans hus kvar där, och kusinen svarade "ja det är väl 2 år men det kan ju ta längre tid" och då sa flickvännen "men det kan ju gå snabbare". och detta tolkade mosters man automatiskt som om hon hade sagt "Det beror ju på hur fort jag blir gravid". Det var i alla fall det han sa när han skulle återberätta historien för nån som inte vart med vid tillfälle.
Sen har vi faschination nummer 3. Hur det kommer sig att 10 vuxna människor helt plötsligt blir mentalt efterblivna så fort det kommer in ett barn i rummet. Det gick inte att föra en normal konversation när det var ett barn där då var det "mmmm namn namn var du huuuuuunjiiiiiiiig" och så fort ungen fiser så är det gulligt och man skrattar och säger "nämen hoppsan"
Nummer 4 är det faktumet av att det inte är accepterat att tycka att ett barn är fult eller att det har någon irriterande ovana. De här två barnen var ganska lugna men den äldste hade en sjukt irriterande ovana att skrika ALLT hon sa. Jag höll på att bli tokig och försökte undvika barnet, men då blir folk sura. Den minsta ungen dunkar tydligen skallen flera gånger i det första hårda han ser när han blir för glad, oftast väggen eller golvet. Han har tydligen blåmärken i pannan lite stup i kvarten. Det låter ju hälsosamt.
Det hela slutade med att alla var arga på mig på fredagen, till viss del då jag faktiskt blev riktigt förbannad och tillslut sa "ja, jag ska komma ihåg att bara dum le nästa gång så idioten blir glad" till mosters man så ok, det får man bli arg för. Samt att jag även sa "Hon kommer ju inte ens komma ihåg det i morgon" om barnet när barnets mor blev arg för att jag ignorerade hennes lilla guldklimp.
Men kan de inte bara låta mig vara i fred? Jag gjorde det helt klart att jag inte ville prata med folk att jag behövde äta och ändå så gnat gnat gnat. Sluta kasta ved på elden, ge er!
ÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖRK.
På lördagen bad jag min kusin om ursäkt mest för att han blir så jävla sur och då ska det tjatas om allt hela tiden. Han sa då att han hade börjat fundera under fredagen på om jag hade blivit "skogshuggare" som han kallade det för. En person helt utan social kompetens, ett socialt freak. Sen berättade han glatt att han lekt med laserpekaren och hans ettåring hade blivit som tokig efter pricken. Precis som min kompis Tid brukade göra med sin katt...
Och sen ser jag bilden av 10 vuxna människor som sitter och stirrar på en 1 åring som är helt insmetad i mat och säger "var lilla gubben hungelihunjig" och är glad för att jag saknar det de anser är "social kompetens".
Dessutom finns det forskning på att barns språkutveckling hämmas av bäbisspråk.
Och småbarns mor/farföräldrar också för den delen.
Så här är det, jag säger inte att jag HATAR barn, jag bara... förstår inte riktigt poängen med dem. Det är väl bra att nån känner att de vill föra detta släkte vidare men jag är faktiskt inte så särskilt intresserad eller imponerad av dem i övrigt, de är små människor varken mer eller mindre på nåt sätt. Jag kan tycka det är lite roligt när de gör konstiga/roliga saker, men förhållandet till dem för mig är som mitt förhållande till sport. Jag skrattar åt kommentatorgrodorna men jag är inte så intreserad i övrigt.
Mest är det som sagt var ändå inte barnen i sig som irriterar mig de är ju bara små människor utan det är mer den här sortens småbarnsföräldrar som ska tvinga på en ungen hela tiden som jag blir tokig på. Man måste tycka om den och man måste tycka att den är fantastisk och fin för det här är ju det bästa universum presterat. Som trycker ner barnet i famnen på en för att det är ju det alla vill. Not. Jag tycker att jag borde få välja om jag vill ha en snorig kräkandes bäbis i knät. Vart ligger problemet i att fråga om man vill ha ungen i knät? Ingen skulle komma på tanken att tvinga en att hälsa på en hund man inte vill hälsa på men det är i pricip i övrigt samma sätt som folk beter sig. Jag skulle väl vilja jämföra det med någon som är sporttokig och bara pratar om det hela tiden i tid och otid även med folk som inte är intresserade av sport, jag pratar ALDRIG om lekskolan eller mitt musikintresse eller liknande när jag är med folk som jag vet inte är intresserade t.ex. min släkt, av respekt. De är ju inte intresserade, så varför ska jag sitta där och babbla. Men det här verkar inte gälla åt andra hållet. När det kommer till barnen så är det en helig ko. Och igen, inget problem med barnen - har problem med föräldrarna som inte förstår att jag inte är helt intresserad.
Jag var på bröllop i helgen och bodde hos min moster. Sist jag var där var när hennes ena son gifte sig, vilket var för fem år sen och nu har han ju såklart som man gör när man gifter sig skaffat 2 barn, 3 och 1 år gamla. Vi hade hållt på hela dagen och lagat mat till bröllopet och jag hade ganska lågt blodsocker och var allmänt lite trött på ljud och saker. Är väldigt lättirriterad när jag har lågt blodsocker och känner mig närmast deprimerad, mår allmänt dåligt och är inte så glad och uppåt och pratglad helt enkelt utan vill mest få i mig maten så jag kan börja fungera igen.
Sen var jag utöver detta lite lagom irriterat särskilt på min mosters man som envisades med att fråga "Är du sur?" vilket är det mest korkade man kan fråga en person som faktiskt uppenbarligen är lite grinig och inte vill prata. I den här familjen ska man nämligen vara glad och trevlig oavsett annars är det ju något fel på en och då ska man helst inte prata om det ändå utan då får man faktiskt låtsas att allt är bra.
Det ena barnet började prata med mig, jag nickade lite med valde att ignorera detta eftersom jag vet att om det får nån form av respons så fortsätter det att prata med en, speciellt då eftersom jag var den enda som var okänd för barnet i sällskapet vilket då naturligtvis gjorde mig extra intressant. Barnet noterade ju ganska snabbt att jag inte ville prata med henne (Efter hon för 5:e gången sagt "Jag heter Elin och är såhär gammal" och visat 3 fingrar och fått nåt litet nick och mummel från mig så sa hon till sin mamma "Hon vill inte prata med mig" och fortsatte att äta, ingen stor grej för henne) Men föräldrarna samt mina föräldrar, min syster och min moster/barnets farmor + farfar fick ju nåt spel och var så "Men du är ju vuxen, bete dig som en, hon vill ju bara hälsa" (vilket för övrigt skulle kunna vara sagt om en hund igen).
Till saken hör att de inte hade gjort nåt annat sen vi kom än att visa bilder på underverket, prata om underverket och visa filmklipp om underverket. Jag skickade bilderna vidare utan närmare titta på dem eftersom som sagt, ja det var en liten människa. Ungefär som om någon skulle prata om handboll.
Sen kom grej nummer två som stör mig. Min mosters man, höll på "När du får barn då ska jag säga vad var det jag sa..." och det här upprepades i all evinnerlighet på olika varianter som om det enda tänkbara "öde" för mig är att bli förälder. Vad jag än gör nu så är det bara nåt man pysslar med tills ens riktiga kall, föräldraskapet, kommer. Det störde mig till den grad att jag sa "Nä, jag ska inte ha barn jag har andra ambitioner i livet än att bara avla av mig".
Speciellt efter mosters mans tolkning på att hans andra sons flickväns uttalande. Andra sonen är 34 blir det tror jag och har nu förlovat sig med en tjej som han vart ihop med i ett år. (enligt min käre mor så måste man göra det snabbare när man blir äldre, vilket jag inte förstår, det tar väl lika lång tid att lära känna någon oavsett ålder?) Jag tyckte det var lite hastigt men men. Nu ska de i alla fall flytta från hålan ett tag för att bo i stockholm eftersom hennes jobb lite krävde det. De fick frågan när de skulle flytta tillbaks, då de har hans hus kvar där, och kusinen svarade "ja det är väl 2 år men det kan ju ta längre tid" och då sa flickvännen "men det kan ju gå snabbare". och detta tolkade mosters man automatiskt som om hon hade sagt "Det beror ju på hur fort jag blir gravid". Det var i alla fall det han sa när han skulle återberätta historien för nån som inte vart med vid tillfälle.
Sen har vi faschination nummer 3. Hur det kommer sig att 10 vuxna människor helt plötsligt blir mentalt efterblivna så fort det kommer in ett barn i rummet. Det gick inte att föra en normal konversation när det var ett barn där då var det "mmmm namn namn var du huuuuuunjiiiiiiiig" och så fort ungen fiser så är det gulligt och man skrattar och säger "nämen hoppsan"
Nummer 4 är det faktumet av att det inte är accepterat att tycka att ett barn är fult eller att det har någon irriterande ovana. De här två barnen var ganska lugna men den äldste hade en sjukt irriterande ovana att skrika ALLT hon sa. Jag höll på att bli tokig och försökte undvika barnet, men då blir folk sura. Den minsta ungen dunkar tydligen skallen flera gånger i det första hårda han ser när han blir för glad, oftast väggen eller golvet. Han har tydligen blåmärken i pannan lite stup i kvarten. Det låter ju hälsosamt.
Det hela slutade med att alla var arga på mig på fredagen, till viss del då jag faktiskt blev riktigt förbannad och tillslut sa "ja, jag ska komma ihåg att bara dum le nästa gång så idioten blir glad" till mosters man så ok, det får man bli arg för. Samt att jag även sa "Hon kommer ju inte ens komma ihåg det i morgon" om barnet när barnets mor blev arg för att jag ignorerade hennes lilla guldklimp.
Men kan de inte bara låta mig vara i fred? Jag gjorde det helt klart att jag inte ville prata med folk att jag behövde äta och ändå så gnat gnat gnat. Sluta kasta ved på elden, ge er!
ÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖRK.
På lördagen bad jag min kusin om ursäkt mest för att han blir så jävla sur och då ska det tjatas om allt hela tiden. Han sa då att han hade börjat fundera under fredagen på om jag hade blivit "skogshuggare" som han kallade det för. En person helt utan social kompetens, ett socialt freak. Sen berättade han glatt att han lekt med laserpekaren och hans ettåring hade blivit som tokig efter pricken. Precis som min kompis Tid brukade göra med sin katt...
Och sen ser jag bilden av 10 vuxna människor som sitter och stirrar på en 1 åring som är helt insmetad i mat och säger "var lilla gubben hungelihunjig" och är glad för att jag saknar det de anser är "social kompetens".
Dessutom finns det forskning på att barns språkutveckling hämmas av bäbisspråk.
måndag 31 augusti 2009
Examinatorproblem, igen.
Inget nytt på exjobbsfronten. Vi skickade ju in en rapport och han svarade typ "jag har fått den". Sen hände inget, inget, inget. Katten skickade ett mail förra måndagen, men vi fick inget svar. Sen skickade hon ett nytt neutralt mail i förrgår och får svar på en gång. Hurra, tänker man, svar på en lördag och så snabbt. Men neh. Det han säger är typ " jag har vart i finland på konferens som handlade om blablablabla. Jag har andra åtaganden den här veckan men jag kanske kan klämma in er nästa vecka. Jag har börjat läsa på rapporten".
VAFAN?? Har han vart i Finland sen vi skickade honom rapporten? I tre veckor? Varför sa han inget då när vi skickade in den? Och vårt exjobb är då tydligen inte särskilt viktigt åtagande? Och sen det sista hoppas jag verkligen, för han har till dagens dato vad jag vet ALDRIG läst hela rapporten. Bara bitar och sagt "allt är skit" typ. Wee...
Det roliga nu är då att jag är pank. Alltså, jag är satanspank. Verkligen riktigt jävla pank. Jag tror inte jag vart så här pank på... kan inte minnas. Jag har helt länsat sparkontot. Mamma fick betala mina räkningar och inget ljus i CSN tunneln så länge min examinator inte får in det här i Ladok då det just nu för CSN ser ut som om jag tagit 7,5hp sen i augusti förra året. Och utan sommarjobb blev det inga pengar över. Jag är så jävla trött på det här så jag vill bara grina.
I morgon tänkte jag och Katten leta upp studerandeombudsmannen på lekskolan. Det blir nog bra. Eller med min tur, inte bra som vanligt.
VAFAN?? Har han vart i Finland sen vi skickade honom rapporten? I tre veckor? Varför sa han inget då när vi skickade in den? Och vårt exjobb är då tydligen inte särskilt viktigt åtagande? Och sen det sista hoppas jag verkligen, för han har till dagens dato vad jag vet ALDRIG läst hela rapporten. Bara bitar och sagt "allt är skit" typ. Wee...
Det roliga nu är då att jag är pank. Alltså, jag är satanspank. Verkligen riktigt jävla pank. Jag tror inte jag vart så här pank på... kan inte minnas. Jag har helt länsat sparkontot. Mamma fick betala mina räkningar och inget ljus i CSN tunneln så länge min examinator inte får in det här i Ladok då det just nu för CSN ser ut som om jag tagit 7,5hp sen i augusti förra året. Och utan sommarjobb blev det inga pengar över. Jag är så jävla trött på det här så jag vill bara grina.
I morgon tänkte jag och Katten leta upp studerandeombudsmannen på lekskolan. Det blir nog bra. Eller med min tur, inte bra som vanligt.
onsdag 12 augusti 2009
Bankdosahelvete och calculushelvete
Fyllde 30 och hade kalas i lördags. Det var så trevligt så genast var karma tvungen att rätta till det hela, på måndag så vaknade jag med ett munsår, ett konstigt utslag på benet och var tvungen att klämma högerhandens pek och långfinger i dörren. Gotta.
Idag skulle jag fylla på mitt telefonkort, tänkte logga in på banken när den lilla dosan säger "byt batterier". Skulle byta batterier i bankdosan. Förberedde mig med att köpa batterier för flera månader sen när den lilla indikatorn visade att det inte fanns så mycket batteri kvar. Kollade i den minimala instruktionsboken hur man skulle göra.
1. Kolla så att dosan är avstängd. CHECK!
2. Skruva loss skruven. CHECK!
3. Dra locket nedåt. CHECK!
4. Ta ut det gamla batteriet och lägg i det nya på samma håll. CHECK!
Sen skruvade jag fast locket, vände på dosan, slog på den och möts av ett gäng svarta rutor eftersom dosan har gått sönder. Helvete.
Letade idag upp saker till Flervariabelanalystentan jag ska skriva den 28:e. Hittade allt utom boken som jag hade lånat för 2 år sen av en kompis och sen stoppat i mitt fack för 1,5 år sen när jag sist tentapluggade den här kursen. Tog den inte då, fast jag lärt folk saker som jag blivit lärd och DE tog den. Så jag lade den på is, och boken i mitt fack. Idag var den inte där. Och jag vet inte när jag såg den sist. Jag har ju vart så upptagen med exjobbet så jag har ju knappt vart i närheten av mitt fack på tryckeriet sen November. Och inte ens då kan jag med säkerhet säga att jag hade den. Fan fan fan. Så blir det till att köpa en ny jävla bok till vännen, den kostar typ 700:-. En piss i havet för mig som är så rik. Bajs bajs bajs.
Det senaste på exjobbet är annars att examinatorn i juli kallade till möte en timma innan han ville vi skulle vara där. När vi inte kom blev han arg. Jag kom till skolan av en slump 2h efter att han hade "bestämt" möte med oss och rusar upp till hans kontor. Han var kvar och jag får tag på katten så vi har ett möte så fort hon kommer. Det första han säger är "Ja, det var väl inte ENBART ert fel att det blev såhär." Vaddå enbart? Det var inte ALLS vårt fel.
"Jag har nu åkt buss i 2h för att läsa rapporten och så kommer ni inte på mötet" Gubbe, du kan ju inte förvänta dig att vi sitter alert framför en dator väntar på dina mail och är beredd att dyka upp på en timme.
"jag vill egentligen vara ute i det fina vädret, jag skulle bada med min familj, men så får jag sitta här och ha möte med er istället" VOT? Vad i helvete har det med saken att göra. Jag vill spela tvspel eller sola eller äta kakaor eller nåt, men det spelar väl ingen roll.
Nu skickade vi in en ny version förra veckan, får väl se vad han säger om den.
Idag skulle jag fylla på mitt telefonkort, tänkte logga in på banken när den lilla dosan säger "byt batterier". Skulle byta batterier i bankdosan. Förberedde mig med att köpa batterier för flera månader sen när den lilla indikatorn visade att det inte fanns så mycket batteri kvar. Kollade i den minimala instruktionsboken hur man skulle göra.
1. Kolla så att dosan är avstängd. CHECK!
2. Skruva loss skruven. CHECK!
3. Dra locket nedåt. CHECK!
4. Ta ut det gamla batteriet och lägg i det nya på samma håll. CHECK!
Sen skruvade jag fast locket, vände på dosan, slog på den och möts av ett gäng svarta rutor eftersom dosan har gått sönder. Helvete.
Letade idag upp saker till Flervariabelanalystentan jag ska skriva den 28:e. Hittade allt utom boken som jag hade lånat för 2 år sen av en kompis och sen stoppat i mitt fack för 1,5 år sen när jag sist tentapluggade den här kursen. Tog den inte då, fast jag lärt folk saker som jag blivit lärd och DE tog den. Så jag lade den på is, och boken i mitt fack. Idag var den inte där. Och jag vet inte när jag såg den sist. Jag har ju vart så upptagen med exjobbet så jag har ju knappt vart i närheten av mitt fack på tryckeriet sen November. Och inte ens då kan jag med säkerhet säga att jag hade den. Fan fan fan. Så blir det till att köpa en ny jävla bok till vännen, den kostar typ 700:-. En piss i havet för mig som är så rik. Bajs bajs bajs.
Det senaste på exjobbet är annars att examinatorn i juli kallade till möte en timma innan han ville vi skulle vara där. När vi inte kom blev han arg. Jag kom till skolan av en slump 2h efter att han hade "bestämt" möte med oss och rusar upp till hans kontor. Han var kvar och jag får tag på katten så vi har ett möte så fort hon kommer. Det första han säger är "Ja, det var väl inte ENBART ert fel att det blev såhär." Vaddå enbart? Det var inte ALLS vårt fel.
"Jag har nu åkt buss i 2h för att läsa rapporten och så kommer ni inte på mötet" Gubbe, du kan ju inte förvänta dig att vi sitter alert framför en dator väntar på dina mail och är beredd att dyka upp på en timme.
"jag vill egentligen vara ute i det fina vädret, jag skulle bada med min familj, men så får jag sitta här och ha möte med er istället" VOT? Vad i helvete har det med saken att göra. Jag vill spela tvspel eller sola eller äta kakaor eller nåt, men det spelar väl ingen roll.
Nu skickade vi in en ny version förra veckan, får väl se vad han säger om den.
torsdag 2 juli 2009
Fint mail från examinatorn
----------först kommer ett hej, sen kommer resten:
So far I have been on the report for 3 hours, 11 pages. There are number of improvements to be done. I will spend another 3 hours on the report today. Depending on the text to come, things might either go quicker or slower. In anyway, it might be hard to finish reading the whole report before tomorrow at 11.00. One are supposed to learn from this process and be able to improve other part to the report as well which have not been gone through. Some part which I have already suggested changes to have not been done either.
If you want me to read the whole report before next meeting, I guess the meeting have to be next week. But, if you happy with that I am reading as much as possible before tomorrow, then we meet at 11. This report do take more time then most report which I have been supervised up to now.
---------och sen var det ett hej då.
Jag vet inte vad det är för delar han inte tyckt vi ändrat på, men det kan ju vara vad som helst, han pratar ju inte svenska och inte engelska så man begriper och han förstår inte språken heller. Urk. Jag vill bara kräkas.
Är vi verkligen så jävla dåliga eller har vi bara maxiamalt med otur? Och är det konstigt att han måste lägga ner mer tid på vår rapport när han inte var med och handledde från början, samt när han i vanliga fall mest har instutitionsbaserade exjobb? Där han är både beställare, examinator och handledare för samma projekt?
So far I have been on the report for 3 hours, 11 pages. There are number of improvements to be done. I will spend another 3 hours on the report today. Depending on the text to come, things might either go quicker or slower. In anyway, it might be hard to finish reading the whole report before tomorrow at 11.00. One are supposed to learn from this process and be able to improve other part to the report as well which have not been gone through. Some part which I have already suggested changes to have not been done either.
If you want me to read the whole report before next meeting, I guess the meeting have to be next week. But, if you happy with that I am reading as much as possible before tomorrow, then we meet at 11. This report do take more time then most report which I have been supervised up to now.
---------och sen var det ett hej då.
Jag vet inte vad det är för delar han inte tyckt vi ändrat på, men det kan ju vara vad som helst, han pratar ju inte svenska och inte engelska så man begriper och han förstår inte språken heller. Urk. Jag vill bara kräkas.
Är vi verkligen så jävla dåliga eller har vi bara maxiamalt med otur? Och är det konstigt att han måste lägga ner mer tid på vår rapport när han inte var med och handledde från början, samt när han i vanliga fall mest har instutitionsbaserade exjobb? Där han är både beställare, examinator och handledare för samma projekt?
måndag 29 juni 2009
Gubbjävel
Var uppe hos examinatorn nu för en genomgång av rapporten. Jag och Katten har bestämt sagt att nu får det fan vara nog, den här veckan ska det bli klart. Vi kommer dit. Eller, först kommer jag, 40 minuter för tidigt, eftersom jag läst fel i sms:et från Katten.. men men. Sen kommer Katten och sen kommer inte examinatorn på typ 25 minuter. Och när han väl kommer.... så har han inte läst hela rapporten. Och dessutom är den rapporten han läst INTE den som vi skickade in i fredags utan en version tidigare. Han har alltså inte läst rapporten och det han har läst är inte rätt rapport. Nu var det ju tur i oturen så att de delar han hade läst inte var ändrade i den senare versionen, men ändå!!!!! HUR SVÅRT KAN DET VARA! LÄS RAPPORTJÄVELN! GUBBJÄVEL!!! JAG BLIR SÅ FÖRBANNAD!!!!!!
måndag 22 juni 2009
Tjockis
Nu har jag vart på stan för att leta klänning att ha på mig på de två brölloppen jag ska på i sommar. Har åter igen konstaterat att jag var en tjockis. Satans exjobbet har ju gjort så att jag har lagt på mig 7 kg sen i november. Hurrrom? Nä. Och det var ju inte så att jag var liten innan de där 7 extra kilona heller. Hurrom....
I förrgår läste jag en Aftonbladetbilaga, där var en intervju med damen som sjöng "A B C" pop låten när jag var liten, fröken Anna Bok. Anna har gått igenom en Gastroskopisk bypass: Det är det det heter väl? När man sätter ett snöre runt magen så att inget får plats där och kopplar på halsen direkt på tarmen, typ. Används på folk som är riktigt stora. I alla fall, Anna hade gått ner 86kg eller nåt och var mycket nöjd med att hon hade ett midjemått på 86 cm tror jag det var. (Nu blev det 86 två gånger så jag misstänker att jag tänkt fel nånstanns... 89 kanske det var. I alla fall:) Jag var ju tvungen att mäta mig själv då, som den självplågare jag är och naturligtvis kunde jag konstatera att jag är jag lika tjock som Anna Bok. Visserligen en Anna Bok som gått ner.... 86kg? Men ÄNDÅ!
Sen in i provrummet idag då och minsann så sitter allt fläsk som en elak badring runt midjan. Inte kommer det hjälpa när jag går ner heller för då kommer brösten bli mindre, badringen den håller kroppen kvar som om det gällde livet. Helvete.
Nu ska i alla fall bantas. Och nä jag menar inte banta banta, det är det uttrycket jag använder när jag räknar ut vad jag kan äta och försöker träna ordentligt. Så att jag äter lite minder än det jag gör av med. Nu är det slut på kakor och kebabrulle: Hej spenat, tonfisk och krossde tomater.
Och funkar inte det så får jag väl äta upp mig rejält - då finns det tydligen en marknad också, man kan sätta sig på folk och få betalt! Bra att ha som alternativ karriär om det här civilingenjörandet går åt helvete.
I förrgår läste jag en Aftonbladetbilaga, där var en intervju med damen som sjöng "A B C" pop låten när jag var liten, fröken Anna Bok. Anna har gått igenom en Gastroskopisk bypass: Det är det det heter väl? När man sätter ett snöre runt magen så att inget får plats där och kopplar på halsen direkt på tarmen, typ. Används på folk som är riktigt stora. I alla fall, Anna hade gått ner 86kg eller nåt och var mycket nöjd med att hon hade ett midjemått på 86 cm tror jag det var. (Nu blev det 86 två gånger så jag misstänker att jag tänkt fel nånstanns... 89 kanske det var. I alla fall:) Jag var ju tvungen att mäta mig själv då, som den självplågare jag är och naturligtvis kunde jag konstatera att jag är jag lika tjock som Anna Bok. Visserligen en Anna Bok som gått ner.... 86kg? Men ÄNDÅ!
Sen in i provrummet idag då och minsann så sitter allt fläsk som en elak badring runt midjan. Inte kommer det hjälpa när jag går ner heller för då kommer brösten bli mindre, badringen den håller kroppen kvar som om det gällde livet. Helvete.
Nu ska i alla fall bantas. Och nä jag menar inte banta banta, det är det uttrycket jag använder när jag räknar ut vad jag kan äta och försöker träna ordentligt. Så att jag äter lite minder än det jag gör av med. Nu är det slut på kakor och kebabrulle: Hej spenat, tonfisk och krossde tomater.
Och funkar inte det så får jag väl äta upp mig rejält - då finns det tydligen en marknad också, man kan sätta sig på folk och få betalt! Bra att ha som alternativ karriär om det här civilingenjörandet går åt helvete.
onsdag 17 juni 2009
Hatten är min
Har idag haft redovisning på företaget. Det gick osedvanligt smidigt må jag säga. Men efter redovisningen stängde handledaren och examinatorn in sig i ett rum och pratade, det bådar inte gott. Skit också.
Vi har lämnat in en ny version av rapporten till examinatorn, hoppas kritiken blir bättre än förra gången. Tänkt dig att följande tar ungefär en kvart:
Han började med att rita upp två horisontella streck på tavlan. Sen ritade han en massa massa kryss ovanför det översta strecket. Sen ritade han två i mitten och två en bit under strecket. Sen började han prata "ja jag har haft många exjobbare, och alla rapporter har legat här uppe (pekar på horden med kryss över det översta strecket) det här är alltså väl godkänt (pekar på strecket). Sen hade jag 2 som låg här (pekar på de i mitten) och de var väl klara men skulle ändra på två småsaker och sen kom de inte in med rapporten igen. Sen har vi de här två (pekar på kryssen under strecket) ja de låg ju under godkänt (pekar på det understa strecket) men med myyyyycket möda och arbete så jobbade de sig upp hit (Ritar två wobbliga pilar upp mot godkänt strecket, det tar ungefär fem minuter att rita pilarna). Och er rapport... ja den ligger här (ritar ett kryss ungefär en meter under de två sämsta).
Vad är det då som är fel med rapporten? Ja det är ungefär allt."
Det känns som mycket konstruktiv kritik, eller?
I alla fall fortsätter mitt cykelprojekt (en av sakerna jag gör för att bli mindre tjock). Igår cyklade jag till lekskolan, gjorde en massa saker på tryckeriet och gick sen ner för att måla tak nån timme. När detta var gjort var jag lagom mör i nacke och axlar, cyklade hem för att upptäcka att hissen var ur funktion. Så efter hela skiten fick jag bära upp cykelhelvetet för trappen. Har idag blåmärken på konstiga ställen. Mest blåmärken som inte syns.
Var på operans kostymförrådsutförsäljning i lördags, jag hade innan insett ganska snabbt att jag var lätt mycket fetare än alla dansare och skådespelare som brukar husera där och som kostymerna var gjorda för (oh, jag kan berätta om hur roligt det är att jag blir så tjock hela tiden... i nästa inlägg) så jag gick direkt på hattarna. Har hört att en hatt är så sommaren 2009. Fick genast tag på en läcker sak som såg ut som en kulle. bokstavligen. Den var stor som ett paraply ungefär och helt täckt i nån grön-blå päls a´la kakmonstret (fast mer grön då) och sen stack det upp ett gäng blommor på den. Min för en hundring. Som hittat.
Annars var det mest Tengil:s kostym, ni vet han boven i bröderna Lejonhjärta, som hägrade. Den var ju gjord för en karl så jag hade nog fått på den. Den hade tuffa "läder fjädrar" på armarna. Med den hade man lätt vunnigt alla utklädningstävlingar.
Får se om jag får upp ett foto på min läckra hatt så ni vet vad ni ska hålla utkik efter i sommar.
Vi har lämnat in en ny version av rapporten till examinatorn, hoppas kritiken blir bättre än förra gången. Tänkt dig att följande tar ungefär en kvart:
Han började med att rita upp två horisontella streck på tavlan. Sen ritade han en massa massa kryss ovanför det översta strecket. Sen ritade han två i mitten och två en bit under strecket. Sen började han prata "ja jag har haft många exjobbare, och alla rapporter har legat här uppe (pekar på horden med kryss över det översta strecket) det här är alltså väl godkänt (pekar på strecket). Sen hade jag 2 som låg här (pekar på de i mitten) och de var väl klara men skulle ändra på två småsaker och sen kom de inte in med rapporten igen. Sen har vi de här två (pekar på kryssen under strecket) ja de låg ju under godkänt (pekar på det understa strecket) men med myyyyycket möda och arbete så jobbade de sig upp hit (Ritar två wobbliga pilar upp mot godkänt strecket, det tar ungefär fem minuter att rita pilarna). Och er rapport... ja den ligger här (ritar ett kryss ungefär en meter under de två sämsta).
Vad är det då som är fel med rapporten? Ja det är ungefär allt."
Det känns som mycket konstruktiv kritik, eller?
I alla fall fortsätter mitt cykelprojekt (en av sakerna jag gör för att bli mindre tjock). Igår cyklade jag till lekskolan, gjorde en massa saker på tryckeriet och gick sen ner för att måla tak nån timme. När detta var gjort var jag lagom mör i nacke och axlar, cyklade hem för att upptäcka att hissen var ur funktion. Så efter hela skiten fick jag bära upp cykelhelvetet för trappen. Har idag blåmärken på konstiga ställen. Mest blåmärken som inte syns.
Var på operans kostymförrådsutförsäljning i lördags, jag hade innan insett ganska snabbt att jag var lätt mycket fetare än alla dansare och skådespelare som brukar husera där och som kostymerna var gjorda för (oh, jag kan berätta om hur roligt det är att jag blir så tjock hela tiden... i nästa inlägg) så jag gick direkt på hattarna. Har hört att en hatt är så sommaren 2009. Fick genast tag på en läcker sak som såg ut som en kulle. bokstavligen. Den var stor som ett paraply ungefär och helt täckt i nån grön-blå päls a´la kakmonstret (fast mer grön då) och sen stack det upp ett gäng blommor på den. Min för en hundring. Som hittat.
Annars var det mest Tengil:s kostym, ni vet han boven i bröderna Lejonhjärta, som hägrade. Den var ju gjord för en karl så jag hade nog fått på den. Den hade tuffa "läder fjädrar" på armarna. Med den hade man lätt vunnigt alla utklädningstävlingar.
Får se om jag får upp ett foto på min läckra hatt så ni vet vad ni ska hålla utkik efter i sommar.
måndag 15 juni 2009
Cykeltur
Tog mig en premiärcykeltur hemifrån Bergsjön till Lekskolan igår. Jävla motvind hela tiden. Min kompis J sa att den värsta biten fram & tillbaks till mig skulle vara från Bellevue och hem, men det var fanimej från Götaplatsen till Lekskolan. Helvete. Var tvungen att gå upp den backen.
Sen upptäckte jag att jag inte kunde cykla normalt längre. De senaste 4 åren har en cykel inneburit spinningcykel. När jag skulle stå upp för att ta i så lyfter jag fötterna vid "upptramp" eller vad man ska kalla det för. Jag blev jävligt förvånad över att pedalen inte följde med och höll på att ramla av cykeln. Sen blev det en kamp mot backen och cykeln, måste sett ganska roligt ut. När jag väl kom fram till tryckeriet på lekskolan så hade nån stängt av frysen och hela golvet var fullt i vatten, så det var bara att torka upp.
Vid tio tiden igår kväll var det till att cykla hem igen. Idag har jag satan ont i ena benet på nåt konstigt sätt, det är liksom inte normalt ont i röven som man brukar få av cykel utan känns mer som nån har dragit benet fel. jaja. det blir nog bättre. I morgon blir det till att cykla igen.
Fick förresten ett härligt mail från den ena handledaren på företaget i slutet av förra veckan, där stod:
"Det är inte direkt ett under av användarvänlighet och ärligt talat hade man kunnat jobba lite mer på dialogrutorna, fast jag som är insatt kan dock klura ut vad som avses. "
jaha, men ett av kraven var ju att man skulle vara insatt i ert program, som ni är, så vad är problemet. Dessutom frågade vi om ni ville ha en manual och ni var då jävligt kaxiga och sa att det behövdes minsann inte. Och sen blir jag tre år och vill skrika "Tack det samma, ert jävla program är inte så enkelt det heller"
sen stod det:
"Det är lite olyckligt att det är först så här sent som vi kan prova programmet, eftersom det finns lite detaljer man hade velat fixa till. "
Igen, hade ert skit inte vart trasigt samt implementerat efter specarna så hade det hela funkat för flera månader sen. Ägghuvuden.
ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ. Jag blir så förbannad. När det här är över tänker jag skicka en utvärdering av skiten. ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ.
Sen upptäckte jag att jag inte kunde cykla normalt längre. De senaste 4 åren har en cykel inneburit spinningcykel. När jag skulle stå upp för att ta i så lyfter jag fötterna vid "upptramp" eller vad man ska kalla det för. Jag blev jävligt förvånad över att pedalen inte följde med och höll på att ramla av cykeln. Sen blev det en kamp mot backen och cykeln, måste sett ganska roligt ut. När jag väl kom fram till tryckeriet på lekskolan så hade nån stängt av frysen och hela golvet var fullt i vatten, så det var bara att torka upp.
Vid tio tiden igår kväll var det till att cykla hem igen. Idag har jag satan ont i ena benet på nåt konstigt sätt, det är liksom inte normalt ont i röven som man brukar få av cykel utan känns mer som nån har dragit benet fel. jaja. det blir nog bättre. I morgon blir det till att cykla igen.
Fick förresten ett härligt mail från den ena handledaren på företaget i slutet av förra veckan, där stod:
"Det är inte direkt ett under av användarvänlighet och ärligt talat hade man kunnat jobba lite mer på dialogrutorna, fast jag som är insatt kan dock klura ut vad som avses. "
jaha, men ett av kraven var ju att man skulle vara insatt i ert program, som ni är, så vad är problemet. Dessutom frågade vi om ni ville ha en manual och ni var då jävligt kaxiga och sa att det behövdes minsann inte. Och sen blir jag tre år och vill skrika "Tack det samma, ert jävla program är inte så enkelt det heller"
sen stod det:
"Det är lite olyckligt att det är först så här sent som vi kan prova programmet, eftersom det finns lite detaljer man hade velat fixa till. "
Igen, hade ert skit inte vart trasigt samt implementerat efter specarna så hade det hela funkat för flera månader sen. Ägghuvuden.
ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ. Jag blir så förbannad. När det här är över tänker jag skicka en utvärdering av skiten. ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ.
torsdag 11 juni 2009
Fyllde i min profil lite bättre
Blogger som facebook tycker tydligen att man ska skriva listor med komman mellan så man kan hitta bloggar / sidor med folk som tycker om / gör samma saker.
Så nu kan man hitta min blogg genom att söka efter bloggar som har "Min far tycker att det roligaste som någonsin hänt" som favoritartist.
Hurrom!
Om man inte förstår vad jag menar kan man klicka på "Visa hela min profil" till höger så kanske det blir klarare.
Så nu kan man hitta min blogg genom att söka efter bloggar som har "Min far tycker att det roligaste som någonsin hänt" som favoritartist.
Hurrom!
Om man inte förstår vad jag menar kan man klicka på "Visa hela min profil" till höger så kanske det blir klarare.
Extrajobbande student? Nej tack.
Ja, idag tänkte jag bittra mig över det här med extrajobbandet.
Jag jobbar ju ca extra två och en halv kvällar i veckan för att klara räkningarna eftersom jag inte har fullt studiemedel. Anledningen till att jag inte tar studiemedel till 100% är för att jag försöker spara veckor då jag inte har tillräckligt med veckor kvar för att kunna ta 100% tills jag är färdig. På det här viset får jag 50% studiemedel och resten måste jag jobba in.
Mitt extrajobb är i en pub. Jag kommer hem vid ett tiden på natten helt uppe i varv, brukar somna vid 2 tiden. Sen är det då meningen att man ska gå upp på föreläsnig som börjar klockan 8. Det är i princip en omöjlighet att ta sig upp efter 4 timmars sömn, ta sig till skolan och faktiskt fatta nåt under föreläsningen. Föreläsaren är oftast en gubbe utan pedagogisk utbildning som helst av allt inte vill ha nåt med studenter att göra utan vill tillbaks till sitt trygga kontor där han kan fortsätta med sin passion: Forskning! Han står där framme och mumlar och har man tur så har han nån form av "tick", ett ord eller rörelse han gör ofta som man kan räkna för att försöka hålla sig vaken.
I alla fall:
Jag har svårt att hinna med skolan, ofta blir det nån kurs som blir lidande av mitt jobbande, och det hela blir lite en ond spiral. Jag jobbar för att veckorna ska räcka till slutet. Jag lånar 50% men läser på heltid. Iom att jag jobbar så blir studierna lidande och vissa perioder blir det bara 50% av skolan producerat. Då har jag ju inte tjänat nåt på det hela.
Jag har aldrig kommit upp i studiemedelstaket, då har jag ändå sommarjobbat, dock ska tilläggas att i och med att jag nu bara tar 50% så får jag ju dubbelt så högt tak.
Sen finns det de som jobbar ett par kvällar fast de tar 100% studiemedel (med studiemedel pratar jag både lån och bidrag) och vill höja taket för att "staten ska väl skita i om de hinner med och jobba så och så många timmar utöver skolan".
Jag håller med om vissa delar och inte om vissa delar.
Under sommaren är man ju inte student längre. Då måste man ju försörja sig. Där förstår jag inte varför de pengarna man tjänat ska påverka hur mycket studiemedel man får på terminerna. Så där är jag på nåt tak, eller.. ta bort taket? Alltså, igen. Under sommaren är man ju inte student.
Men när det kommer till taket under terminerna:
För det första: Hur fan hinner man med att jobba så mycket och ändå klara skolan? Riksdagen pratar ju nu om att ändra på reglerna: Man får bara studiemedel i 4 år och sen måste man kunna visa nån form av examen. Detta för att det ska bli nån genomströmmning på utbildningarna och folk inte ska hålla och och läsa trams i 6 år. Ok. (Jävla tur det inte kom tidigare då jag i så fall vart helt kokt i bajs eftersom jag ändrade mig halvvägs genom. Studiemedelssystemet ska visst bara funka för de som har sin framtid planerat från lekis men men) Men om det är genomströmmningen som är problem, att folk pluggar och pluggar i evigheter varför gör man då inte så på de skolor där det uppenbarligen är så lätt att folk har ork och tid att jobba en massa extra, att man höjer studietakten? Ett poäng verkar ju helt klart inte innebära lika mycket arbete på olika skolor, är det rättvist? Varför ska de som valt en tuffare utbildning straffas?
För det andra: Om man höjer taket så säger man ju på nåt sätt att man har löst det här med att studiemedlet är så lågt. "studenterna kan ju jobba extra". Och extrajobb påverkar inte studieresultat? Som i sin tur inte påverkar genomströmmningen? Eller? För studier ska inte vara en heltidssyssla eller? Igen, höj studietakten istället på de ställen där man hinner med allt det här jävla extrajobbandet så kommer de ut lite snabbare.
Hur ska man försörja sig då?
Jo, man ska få högre studiemedel. Att vara student bör anses vara en heltidssysselsättning och snälla kom inte och säg att studenterna vill jobba, det är bara skitsnack. Hade de klarat sig på studiemedlet bara så hade ingen jävel jobbat extra. (Vilket hade vart bra för de som nu går på a-kassa, socialbidrag och liknande antar jag? Eller är jag bara naiv nu?) Hela min vakna tid går typ åt till att plugga eller jobba och gör jag nåt roligt så har jag ångest för att jag egentligen borde plugga.
Nu kommer folk och säger att vi ska vara glada för att vi har studiemedelssystemet i sverige, titta på alla andra länder som inget har, kolla på USA t.ex. Var glad och tacksam!
Fan heller. Det är så jävla svenskt att bara vara glad och tacksam, jag är trött på det.
Var inte själva poängen med det svenska Studiemedelssystemet att vem som helst ska kunna plugga utan att behöva vara rik? Så att det inte blir som i USA? Det verkar inte riktigt stämma längre. Studiemedlet räcker inte så man måste få pengar någon annan stanns. Rikedom eller jobba extra. Väljer man en tuff utbildning blir det svårt att jobba extra vilket innebär att man som fattig kanske inte väljer att läsa till doktor eller civilingenjör. Är det bra? Nej, alla ska väl kunna bli vad de vill, eller?
Så kontentan är höj studiemedlet så man kan leva på det och höj studietakten där den är slö så kommer folk komma ut snabbare.
Jag vill inte jobba extra, jag vill bli klar och få ett jobb som jag är utbildad till.
Och helt ärligt, så har jag inget emot att låna det som fattas, jag kräver inte att jag ska få bidrag för resten. Jag vill bara kunna fokusera på studierna och skita i resten. Tack... (En liten parentes: Jag insåg ganska tidigt att jag aldrig i helvete skulle hinna med att göra exjobb och jobba extra samtidigt så denna termin har jag faktiskt tagit fullt studiemedel. Jävlar vad skönt det har vart, även om exjobbet har vart ett härk....)
Här kan man läsa en jämförelse mellan de olika studiemedelssystemen i Norden. Vill riksdagen får fart på folk och öka genomströmmningen kan de väl kanske kolla lite på det Norska systemet? Har man avslutat en utbildning så får man en del av lånet avskrivet. När ska folk lära sig att det är bättre med morötter än piskor?
Jag jobbar ju ca extra två och en halv kvällar i veckan för att klara räkningarna eftersom jag inte har fullt studiemedel. Anledningen till att jag inte tar studiemedel till 100% är för att jag försöker spara veckor då jag inte har tillräckligt med veckor kvar för att kunna ta 100% tills jag är färdig. På det här viset får jag 50% studiemedel och resten måste jag jobba in.
Mitt extrajobb är i en pub. Jag kommer hem vid ett tiden på natten helt uppe i varv, brukar somna vid 2 tiden. Sen är det då meningen att man ska gå upp på föreläsnig som börjar klockan 8. Det är i princip en omöjlighet att ta sig upp efter 4 timmars sömn, ta sig till skolan och faktiskt fatta nåt under föreläsningen. Föreläsaren är oftast en gubbe utan pedagogisk utbildning som helst av allt inte vill ha nåt med studenter att göra utan vill tillbaks till sitt trygga kontor där han kan fortsätta med sin passion: Forskning! Han står där framme och mumlar och har man tur så har han nån form av "tick", ett ord eller rörelse han gör ofta som man kan räkna för att försöka hålla sig vaken.
I alla fall:
Jag har svårt att hinna med skolan, ofta blir det nån kurs som blir lidande av mitt jobbande, och det hela blir lite en ond spiral. Jag jobbar för att veckorna ska räcka till slutet. Jag lånar 50% men läser på heltid. Iom att jag jobbar så blir studierna lidande och vissa perioder blir det bara 50% av skolan producerat. Då har jag ju inte tjänat nåt på det hela.
Jag har aldrig kommit upp i studiemedelstaket, då har jag ändå sommarjobbat, dock ska tilläggas att i och med att jag nu bara tar 50% så får jag ju dubbelt så högt tak.
Sen finns det de som jobbar ett par kvällar fast de tar 100% studiemedel (med studiemedel pratar jag både lån och bidrag) och vill höja taket för att "staten ska väl skita i om de hinner med och jobba så och så många timmar utöver skolan".
Jag håller med om vissa delar och inte om vissa delar.
Under sommaren är man ju inte student längre. Då måste man ju försörja sig. Där förstår jag inte varför de pengarna man tjänat ska påverka hur mycket studiemedel man får på terminerna. Så där är jag på nåt tak, eller.. ta bort taket? Alltså, igen. Under sommaren är man ju inte student.
Men när det kommer till taket under terminerna:
För det första: Hur fan hinner man med att jobba så mycket och ändå klara skolan? Riksdagen pratar ju nu om att ändra på reglerna: Man får bara studiemedel i 4 år och sen måste man kunna visa nån form av examen. Detta för att det ska bli nån genomströmmning på utbildningarna och folk inte ska hålla och och läsa trams i 6 år. Ok. (Jävla tur det inte kom tidigare då jag i så fall vart helt kokt i bajs eftersom jag ändrade mig halvvägs genom. Studiemedelssystemet ska visst bara funka för de som har sin framtid planerat från lekis men men) Men om det är genomströmmningen som är problem, att folk pluggar och pluggar i evigheter varför gör man då inte så på de skolor där det uppenbarligen är så lätt att folk har ork och tid att jobba en massa extra, att man höjer studietakten? Ett poäng verkar ju helt klart inte innebära lika mycket arbete på olika skolor, är det rättvist? Varför ska de som valt en tuffare utbildning straffas?
För det andra: Om man höjer taket så säger man ju på nåt sätt att man har löst det här med att studiemedlet är så lågt. "studenterna kan ju jobba extra". Och extrajobb påverkar inte studieresultat? Som i sin tur inte påverkar genomströmmningen? Eller? För studier ska inte vara en heltidssyssla eller? Igen, höj studietakten istället på de ställen där man hinner med allt det här jävla extrajobbandet så kommer de ut lite snabbare.
Hur ska man försörja sig då?
Jo, man ska få högre studiemedel. Att vara student bör anses vara en heltidssysselsättning och snälla kom inte och säg att studenterna vill jobba, det är bara skitsnack. Hade de klarat sig på studiemedlet bara så hade ingen jävel jobbat extra. (Vilket hade vart bra för de som nu går på a-kassa, socialbidrag och liknande antar jag? Eller är jag bara naiv nu?) Hela min vakna tid går typ åt till att plugga eller jobba och gör jag nåt roligt så har jag ångest för att jag egentligen borde plugga.
Nu kommer folk och säger att vi ska vara glada för att vi har studiemedelssystemet i sverige, titta på alla andra länder som inget har, kolla på USA t.ex. Var glad och tacksam!
Fan heller. Det är så jävla svenskt att bara vara glad och tacksam, jag är trött på det.
Var inte själva poängen med det svenska Studiemedelssystemet att vem som helst ska kunna plugga utan att behöva vara rik? Så att det inte blir som i USA? Det verkar inte riktigt stämma längre. Studiemedlet räcker inte så man måste få pengar någon annan stanns. Rikedom eller jobba extra. Väljer man en tuff utbildning blir det svårt att jobba extra vilket innebär att man som fattig kanske inte väljer att läsa till doktor eller civilingenjör. Är det bra? Nej, alla ska väl kunna bli vad de vill, eller?
Så kontentan är höj studiemedlet så man kan leva på det och höj studietakten där den är slö så kommer folk komma ut snabbare.
Jag vill inte jobba extra, jag vill bli klar och få ett jobb som jag är utbildad till.
Och helt ärligt, så har jag inget emot att låna det som fattas, jag kräver inte att jag ska få bidrag för resten. Jag vill bara kunna fokusera på studierna och skita i resten. Tack... (En liten parentes: Jag insåg ganska tidigt att jag aldrig i helvete skulle hinna med att göra exjobb och jobba extra samtidigt så denna termin har jag faktiskt tagit fullt studiemedel. Jävlar vad skönt det har vart, även om exjobbet har vart ett härk....)
Här kan man läsa en jämförelse mellan de olika studiemedelssystemen i Norden. Vill riksdagen får fart på folk och öka genomströmmningen kan de väl kanske kolla lite på det Norska systemet? Har man avslutat en utbildning så får man en del av lånet avskrivet. När ska folk lära sig att det är bättre med morötter än piskor?
onsdag 10 juni 2009
Allt går precis runt
Fick skatteåterbäringen idag. Det var ganska mycket pengar eftersom jag slutat jämka då jag aldrig lyckades jämka så att jag inte fick betala restskatt. I alla fall, Wopido säger de flesta när de får mer pengar. Men inte jag. För mig innebär mer pengar bara att nåt kommer hända så att jag behöver använda upp mina pengar.
T.ex. har jag försökt spara ihop till en dator nu i..... ja, sen så länge jag gått här ungefär. Jag är ju lite av en tekniknörd som aldrig riktigt får leva ut mina lustar eftersom jag inte har några pengar. Det är väldigt många som är lite förvånade över det här att jag inte har nån dator och säger först "men.... läste inte du data?" och sen "Men det är ju inte sååååå dyrt, du kan ju köpa en liten Asus för ett par tusenlappar". Ja men hade jag velat ha en Asus så hade jag köpt en. Jag tänker inte lägga "ett par tusen" på nåt som jag inte vill ha, nåt substitut som jag kan använda "så länge" fan heller. Det jag sparar till är en MacBook. Nu kommer folk och protesterar och säger "vad ska du med den till, det säger du bara för att det är så hype:at när man kan köpa en sån och sån för mindre och få en dator som gör samma sak om inte mer".
Tja. Nu är det så här att jag har tänkt igenom detta. Ordentligt. Varför ska jag ha en Mac?
Det finns egentligen 2 saker jag vill göra med min dator: Programmera och peta i Adobes creative suite (alltså typ Illustrator). Sen gillar jag inte Windows. Använder det aldrig till nåt direkt. På tryckeriet jag jobbar extra på petar jag helst på Mac:en och när jag sitter i datasalarna på skolan så är det mest Linux/Unix. Jag hade kunnat tänka mig en "vanlig" bärbar med Linux, bara det att Linux och Adobe är inte helt kompatibla. Så jag går tillbaks till min Mac igen. Den är ju dessutom typ byggd på Unix.... (Ja, "petiga" människor kommer protestera att jag slår ihop Linux och Unix i ett, men det skiter jag i. Dessutom kommer de börja tjata om BDS, Solaris och GNU mm vilket jag också skiter i. Potäääjto potaaato) Dessutom är Mac:en snygg. Speciellt den nya i aluminium. Ge mig!
En Mac går på typ 10 000, pengar jag försökt lägga undan. Vilket inte är lätt då jag har halvt studiemedel och måste jobba extra för att ens kunna betala mina räkningar. (Det här om extrajobb och studier kan vi ta i ett annat inlägg, i morgon t.ex.) När jag väl lyckas få nåt extra( som i vintras då jag helt plötsligt fick ett stipendie på 5000! hurra!) så händer nåt otur. I det här fallet var det tandläkaren. Jag fick laga två hål. Sen hade jag inga pengar igen.
Förra våren bet jag sönder en tand på en oliv som skulle vara kärnfri men inte var det. Det var en kindtand som gick av på mitten. När de skulle laga den så passade de på att ta bort amalgamet i tanden och då sprack tanden och började blöda inifrån.
Det lustiga i allt det här är att jag hade gått hos Odontologerna i ett par månader innan för att kolla upp mina tänder, hade inte gått till tandläkaren på 8 år och tyckte det var dags, fick putsat och kollat och gnolat och när de nu var fina skulle jag skaffa mig en tandvårdsförsäkring. Jag var färdig hos odontologen på en torsdag och tänkte skaffa mig tandvårdsförsäkringen på måndagen. Såklart bet jag sönder tanden på fredagen. Det blev en dyr historia.
Totalt har jag lagt ungefär 10 000 på tandläkaren det här sista 1,5 åren.
Där har du min dator.
Ursäkta mig om jag inte jublar nu när jag fick skatteåterbäring.
T.ex. har jag försökt spara ihop till en dator nu i..... ja, sen så länge jag gått här ungefär. Jag är ju lite av en tekniknörd som aldrig riktigt får leva ut mina lustar eftersom jag inte har några pengar. Det är väldigt många som är lite förvånade över det här att jag inte har nån dator och säger först "men.... läste inte du data?" och sen "Men det är ju inte sååååå dyrt, du kan ju köpa en liten Asus för ett par tusenlappar". Ja men hade jag velat ha en Asus så hade jag köpt en. Jag tänker inte lägga "ett par tusen" på nåt som jag inte vill ha, nåt substitut som jag kan använda "så länge" fan heller. Det jag sparar till är en MacBook. Nu kommer folk och protesterar och säger "vad ska du med den till, det säger du bara för att det är så hype:at när man kan köpa en sån och sån för mindre och få en dator som gör samma sak om inte mer".
Tja. Nu är det så här att jag har tänkt igenom detta. Ordentligt. Varför ska jag ha en Mac?
Det finns egentligen 2 saker jag vill göra med min dator: Programmera och peta i Adobes creative suite (alltså typ Illustrator). Sen gillar jag inte Windows. Använder det aldrig till nåt direkt. På tryckeriet jag jobbar extra på petar jag helst på Mac:en och när jag sitter i datasalarna på skolan så är det mest Linux/Unix. Jag hade kunnat tänka mig en "vanlig" bärbar med Linux, bara det att Linux och Adobe är inte helt kompatibla. Så jag går tillbaks till min Mac igen. Den är ju dessutom typ byggd på Unix.... (Ja, "petiga" människor kommer protestera att jag slår ihop Linux och Unix i ett, men det skiter jag i. Dessutom kommer de börja tjata om BDS, Solaris och GNU mm vilket jag också skiter i. Potäääjto potaaato) Dessutom är Mac:en snygg. Speciellt den nya i aluminium. Ge mig!
En Mac går på typ 10 000, pengar jag försökt lägga undan. Vilket inte är lätt då jag har halvt studiemedel och måste jobba extra för att ens kunna betala mina räkningar. (Det här om extrajobb och studier kan vi ta i ett annat inlägg, i morgon t.ex.) När jag väl lyckas få nåt extra( som i vintras då jag helt plötsligt fick ett stipendie på 5000! hurra!) så händer nåt otur. I det här fallet var det tandläkaren. Jag fick laga två hål. Sen hade jag inga pengar igen.
Förra våren bet jag sönder en tand på en oliv som skulle vara kärnfri men inte var det. Det var en kindtand som gick av på mitten. När de skulle laga den så passade de på att ta bort amalgamet i tanden och då sprack tanden och började blöda inifrån.
Det lustiga i allt det här är att jag hade gått hos Odontologerna i ett par månader innan för att kolla upp mina tänder, hade inte gått till tandläkaren på 8 år och tyckte det var dags, fick putsat och kollat och gnolat och när de nu var fina skulle jag skaffa mig en tandvårdsförsäkring. Jag var färdig hos odontologen på en torsdag och tänkte skaffa mig tandvårdsförsäkringen på måndagen. Såklart bet jag sönder tanden på fredagen. Det blev en dyr historia.
Totalt har jag lagt ungefär 10 000 på tandläkaren det här sista 1,5 åren.
Där har du min dator.
Ursäkta mig om jag inte jublar nu när jag fick skatteåterbäring.
tisdag 9 juni 2009
bra eller dåligt
Var på företaget för att lägga in en fungerande version av systemet. Vi hade fått ett mail av handledaren där det står:
"Allt bör ju fungera denna veckan och även det är ju egentligen väl sent. " Det hade fungerat för flera veckor sen om erat skitsystem hade funkat och era specar hade vart korrekta och ni inte hade låtit oss leta spökfel flera dagar utan att säga nåt. ÅÅÅÅÅÅH!!!!!! kräk!
Tog min tenta i alla fall. Hurrom!
Ska till Hornbach och handla snart, Hurrom!
"Allt bör ju fungera denna veckan och även det är ju egentligen väl sent. " Det hade fungerat för flera veckor sen om erat skitsystem hade funkat och era specar hade vart korrekta och ni inte hade låtit oss leta spökfel flera dagar utan att säga nåt. ÅÅÅÅÅÅH!!!!!! kräk!
Tog min tenta i alla fall. Hurrom!
Ska till Hornbach och handla snart, Hurrom!
måndag 8 juni 2009
Exjobbet
Kom på att jag kanske bör berätta om exjobbet och varför jag är så glad över det, så kan jag i fortsättningen hänvisa folk till det här inlägget och så behöver jag inte ta hela den roliga historien igen och igen....
Anledningen till att jag började med exjobbet fast jag har tid kvar är helt enkelt för att Katten frågade mig och jag hade ändå inga kurser kvar i LP 2 och 3. Detta innebar att jag skulle vara tvungen att hitta ett heltidsjobb under det halvåret för att klara mig men nu skulle jag ju slippa det, om jag fick göra exjobb fast jag hade ett år kvar alltså. Jag frågade studievägledningen och de sa att det var ok för mig att börja ändå. Vi letade ett exjobb och jag förberedde mitt extrajobb på att jag skulle försvinna, allt verkade gå ganska smidigt. Skickade in allt man skulle skicka in till koordinatorn på den institutionen vi hade tänkt göra det på. Ja, vi var lite sena, men inte dödssena. Får tillbaks ett mail från koordinatorn som säger att "ja det ser ju bra ut, förutom att Solstrålen har tagit för få poäng, hon får inte börja exjobba". Kul. Härk hit och dit, vi fick prata med studerandeombudsmannen och fram och tillbaks. Det visade ju sig då att bolonäs processen hade implementerats på lekskolan så att alla exjobb hade fått ett nytt förkunskapskrav som var mycket högre än det gamla. De hade inte riktigt tänkt på de som inte skulle följa nya programmet, såna som jag t.ex., studerandeombudsmannen förklarade för lekskolan att man inte får ändra kraven till det svårare för studenter som redan börjat. Detta tog nån vecka. Sen var det löst. Men inte kul.
Vi började, jag och Katten. Alla var smarta, jag förstod lite och kände mig dum. Vi var på kodgranskningsmöten där alla satt och hummade och sa saker som "det här ser ju bra ut". Jag förstod ingenting och var mest förvånad att folk förstod kod som de aldrig sett förut så snabbt. Men men. Vi fick specar som vi skulle implementera saker efter och de berättade att de hade använt den och den modellen för att göra det här.
Nu, ungefär 7 månader senare, inser man att det här bara var fel. Alla problem vi har haft har härletts till deras produkt. T.ex så hade de inte implementerat efter specarna som vi skulle använda, vilket gjorde dem värdelösa. När jag påpekade detta får man ett "det här har inte jag skrivit" från handledaren. Som är den enda som reviderat specen de sista 8 gångerna. Oavsett så har du ju godkänt det nån gång. Eller?
När vi i fredags suttit i 5h för att spåra ett fel och såklart hittat det i deras saker (som dessutom visade sig vara 3 fel) och jag och Katten skickar filer mellan varandra för att se så det funkar så säger den andra handledaren att "ja ert system verkar ju inte vara så stabilt."
Kodgranskningen visade sig ju vara en bluff. Ingen på det mötet fattade vad som hände med koden, det var inte jag som var dum. Killen som visade koden berättade hur den borde fungera och inte hur han faktiskt hade implementerat den. När jag påpekade detta för att säga att vi måste prioritera om om jag ska fixa de saker som inte var gjorda så säger bara handledarna att jag måste fixa bägge sakerna.
Jag vet inte vad ni säger, men om man planerat ett arbete kring ett antal förutsättningar som sedan visade sig inte stämma, då måste man väl göra en ny planering? Eller? Har jag fel?
En annan sak var när en viss funktion var extra viktig att den fungerade. Jag implementerade den, det funkade inte, frågade hur det funkade från deras sida och handledaren sa att det funkar så här, jag går tillbaks och testar. Funkar fortfarande inte. Fortsätter fram och tillbaks tills jag inser att det måste vara deras sak som skickar ut sakerna för tidigt och säger det till handledaren som säger "Ja, men det vet jag. Det är ju ett allmänt känt fel". Min fråga nu är, om det var ett allmänt känt fel, varför sa han inte nåt från början? Så att jag inte spenderade en halv vecka med att jaga felet som de redan visste om.....
De är bara tre personer i projektet vilket gör att de pratar väldigt mycket egen jargong, och de verkar inte förstå att de gör det. De använder tekniska termer vars betydelse inte är den jag lärt mig, vilket är varför både jag och Katten väldigt ofta får fråga "nu förstod jag inte vad du säger, vad menar du". Standardsvaret på detta är oftast att de upprepar det de sa nyss, fast lite högre och lite långsammare. Tack, jag är inte efterbliven eller döv. Jag förstod inte innebörden av det du sa.
Typ exemplet på detta är när jag vid ett tillfälle faktiskt trodde att jag förstod vad de sa och skulle återberätta det. Jag skulle prata i "kanske en meter" men kom" fem centimeter" in i min förklaring (Jag hann säga "man trycker på en knapp i GUI:t") när handledare no2 tar mig på axel, tittar mig i ögonen och säger "du, du förståååår väl att det inte är en riktig fysisk knapp man trycker på". Med en "lilla gumman" ton. Och var helt allvarlig.
Urk. 90 % av alla problem jag och Katten har haft kan spåras tillbaks till dem: deras system som är en sälj färdig produkt, eller specarna som inte stämmer. Kul. Och så får man höra att ens eget system, som är en prototyp, "inte verkar så stabil". Hittills har jag inte hittat fel i den. Kul.....
Anledningen till att jag började med exjobbet fast jag har tid kvar är helt enkelt för att Katten frågade mig och jag hade ändå inga kurser kvar i LP 2 och 3. Detta innebar att jag skulle vara tvungen att hitta ett heltidsjobb under det halvåret för att klara mig men nu skulle jag ju slippa det, om jag fick göra exjobb fast jag hade ett år kvar alltså. Jag frågade studievägledningen och de sa att det var ok för mig att börja ändå. Vi letade ett exjobb och jag förberedde mitt extrajobb på att jag skulle försvinna, allt verkade gå ganska smidigt. Skickade in allt man skulle skicka in till koordinatorn på den institutionen vi hade tänkt göra det på. Ja, vi var lite sena, men inte dödssena. Får tillbaks ett mail från koordinatorn som säger att "ja det ser ju bra ut, förutom att Solstrålen har tagit för få poäng, hon får inte börja exjobba". Kul. Härk hit och dit, vi fick prata med studerandeombudsmannen och fram och tillbaks. Det visade ju sig då att bolonäs processen hade implementerats på lekskolan så att alla exjobb hade fått ett nytt förkunskapskrav som var mycket högre än det gamla. De hade inte riktigt tänkt på de som inte skulle följa nya programmet, såna som jag t.ex., studerandeombudsmannen förklarade för lekskolan att man inte får ändra kraven till det svårare för studenter som redan börjat. Detta tog nån vecka. Sen var det löst. Men inte kul.
Vi började, jag och Katten. Alla var smarta, jag förstod lite och kände mig dum. Vi var på kodgranskningsmöten där alla satt och hummade och sa saker som "det här ser ju bra ut". Jag förstod ingenting och var mest förvånad att folk förstod kod som de aldrig sett förut så snabbt. Men men. Vi fick specar som vi skulle implementera saker efter och de berättade att de hade använt den och den modellen för att göra det här.
Nu, ungefär 7 månader senare, inser man att det här bara var fel. Alla problem vi har haft har härletts till deras produkt. T.ex så hade de inte implementerat efter specarna som vi skulle använda, vilket gjorde dem värdelösa. När jag påpekade detta får man ett "det här har inte jag skrivit" från handledaren. Som är den enda som reviderat specen de sista 8 gångerna. Oavsett så har du ju godkänt det nån gång. Eller?
När vi i fredags suttit i 5h för att spåra ett fel och såklart hittat det i deras saker (som dessutom visade sig vara 3 fel) och jag och Katten skickar filer mellan varandra för att se så det funkar så säger den andra handledaren att "ja ert system verkar ju inte vara så stabilt."
Kodgranskningen visade sig ju vara en bluff. Ingen på det mötet fattade vad som hände med koden, det var inte jag som var dum. Killen som visade koden berättade hur den borde fungera och inte hur han faktiskt hade implementerat den. När jag påpekade detta för att säga att vi måste prioritera om om jag ska fixa de saker som inte var gjorda så säger bara handledarna att jag måste fixa bägge sakerna.
Jag vet inte vad ni säger, men om man planerat ett arbete kring ett antal förutsättningar som sedan visade sig inte stämma, då måste man väl göra en ny planering? Eller? Har jag fel?
En annan sak var när en viss funktion var extra viktig att den fungerade. Jag implementerade den, det funkade inte, frågade hur det funkade från deras sida och handledaren sa att det funkar så här, jag går tillbaks och testar. Funkar fortfarande inte. Fortsätter fram och tillbaks tills jag inser att det måste vara deras sak som skickar ut sakerna för tidigt och säger det till handledaren som säger "Ja, men det vet jag. Det är ju ett allmänt känt fel". Min fråga nu är, om det var ett allmänt känt fel, varför sa han inte nåt från början? Så att jag inte spenderade en halv vecka med att jaga felet som de redan visste om.....
De är bara tre personer i projektet vilket gör att de pratar väldigt mycket egen jargong, och de verkar inte förstå att de gör det. De använder tekniska termer vars betydelse inte är den jag lärt mig, vilket är varför både jag och Katten väldigt ofta får fråga "nu förstod jag inte vad du säger, vad menar du". Standardsvaret på detta är oftast att de upprepar det de sa nyss, fast lite högre och lite långsammare. Tack, jag är inte efterbliven eller döv. Jag förstod inte innebörden av det du sa.
Typ exemplet på detta är när jag vid ett tillfälle faktiskt trodde att jag förstod vad de sa och skulle återberätta det. Jag skulle prata i "kanske en meter" men kom" fem centimeter" in i min förklaring (Jag hann säga "man trycker på en knapp i GUI:t") när handledare no2 tar mig på axel, tittar mig i ögonen och säger "du, du förståååår väl att det inte är en riktig fysisk knapp man trycker på". Med en "lilla gumman" ton. Och var helt allvarlig.
Urk. 90 % av alla problem jag och Katten har haft kan spåras tillbaks till dem: deras system som är en sälj färdig produkt, eller specarna som inte stämmer. Kul. Och så får man höra att ens eget system, som är en prototyp, "inte verkar så stabil". Hittills har jag inte hittat fel i den. Kul.....
torsdag 4 juni 2009
Fram tills nyss
För att förstå framtiden bör man ju förstå historian. Vad är det då som har hänt? Ett par saker är säkra:
Det här kommer då förhoppningsvis bli mitt sista år på lekskolan. Nu får det vara nog.
- 1999 började jag på tekniska lekskolan för att läsa elektriska saker. Innan dess var livet mest solsken.
- hösten 2000 blev jag av med mitt studiemedel för första gången.
- 2000-2001 hade jag tre jobb parallellt och försökte plugga ikapp. Det tar alltid längre än man tror.
- Var en tenta ifrån när jag fick blindtarmsinflammation, vilket är en historia i sig. Mådde lite bajs i allmänhet och pluggade lite på universitetet istället när jag var kvalificerad för studiemedel. Det var ju rena semestern.
- 2004 insåg jag att det här med kretsar inte var så skoj. Fick lite panik, tog ett sabbatsår.
- tog sen ett sabbatsår till, var arvoderad av kåren för att göra massa käcka saker.
- kom tillbaks lagom till bolonäs processen hade satt igång. Helt plötsligt fanns inte det jag läste kvar. Dessutom eftersom jag börjat intressera mig för datamaskiner istället för kretsar hade jag tänkte byta lite. Det gick inte. Om jag inte ville börja om från början.
Det här kommer då förhoppningsvis bli mitt sista år på lekskolan. Nu får det vara nog.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)