måndag 29 juni 2009

Gubbjävel

Var uppe hos examinatorn nu för en genomgång av rapporten. Jag och Katten har bestämt sagt att nu får det fan vara nog, den här veckan ska det bli klart. Vi kommer dit. Eller, först kommer jag, 40 minuter för tidigt, eftersom jag läst fel i sms:et från Katten.. men men. Sen kommer Katten och sen kommer inte examinatorn på typ 25 minuter. Och när han väl kommer.... så har han inte läst hela rapporten. Och dessutom är den rapporten han läst INTE den som vi skickade in i fredags utan en version tidigare. Han har alltså inte läst rapporten och det han har läst är inte rätt rapport. Nu var det ju tur i oturen så att de delar han hade läst inte var ändrade i den senare versionen, men ändå!!!!! HUR SVÅRT KAN DET VARA! LÄS RAPPORTJÄVELN! GUBBJÄVEL!!! JAG BLIR SÅ FÖRBANNAD!!!!!!

måndag 22 juni 2009

Tjockis

Nu har jag vart på stan för att leta klänning att ha på mig på de två brölloppen jag ska på i sommar. Har åter igen konstaterat att jag var en tjockis. Satans exjobbet har ju gjort så att jag har lagt på mig 7 kg sen i november. Hurrrom? Nä. Och det var ju inte så att jag var liten innan de där 7 extra kilona heller. Hurrom....

I förrgår läste jag en Aftonbladetbilaga, där var en intervju med damen som sjöng "A B C" pop låten när jag var liten, fröken Anna Bok. Anna har gått igenom en Gastroskopisk bypass: Det är det det heter väl? När man sätter ett snöre runt magen så att inget får plats där och kopplar på halsen direkt på tarmen, typ. Används på folk som är riktigt stora. I alla fall, Anna hade gått ner 86kg eller nåt och var mycket nöjd med att hon hade ett midjemått på 86 cm tror jag det var. (Nu blev det 86 två gånger så jag misstänker att jag tänkt fel nånstanns... 89 kanske det var. I alla fall:) Jag var ju tvungen att mäta mig själv då, som den självplågare jag är och naturligtvis kunde jag konstatera att jag är jag lika tjock som Anna Bok. Visserligen en Anna Bok som gått ner.... 86kg? Men ÄNDÅ!

Sen in i provrummet idag då och minsann så sitter allt fläsk som en elak badring runt midjan. Inte kommer det hjälpa när jag går ner heller för då kommer brösten bli mindre, badringen den håller kroppen kvar som om det gällde livet. Helvete.

Nu ska i alla fall bantas. Och nä jag menar inte banta banta, det är det uttrycket jag använder när jag räknar ut vad jag kan äta och försöker träna ordentligt. Så att jag äter lite minder än det jag gör av med. Nu är det slut på kakor och kebabrulle: Hej spenat, tonfisk och krossde tomater.

Och funkar inte det så får jag väl äta upp mig rejält - då finns det tydligen en marknad också, man kan sätta sig på folk och få betalt! Bra att ha som alternativ karriär om det här civilingenjörandet går åt helvete.

onsdag 17 juni 2009

Hatten är min

Har idag haft redovisning på företaget. Det gick osedvanligt smidigt må jag säga. Men efter redovisningen stängde handledaren och examinatorn in sig i ett rum och pratade, det bådar inte gott. Skit också.
Vi har lämnat in en ny version av rapporten till examinatorn, hoppas kritiken blir bättre än förra gången. Tänkt dig att följande tar ungefär en kvart:
Han började med att rita upp två horisontella streck på tavlan. Sen ritade han en massa massa kryss ovanför det översta strecket. Sen ritade han två i mitten och två en bit under strecket. Sen började han prata "ja jag har haft många exjobbare, och alla rapporter har legat här uppe (pekar på horden med kryss över det översta strecket) det här är alltså väl godkänt (pekar på strecket). Sen hade jag 2 som låg här (pekar på de i mitten) och de var väl klara men skulle ändra på två småsaker och sen kom de inte in med rapporten igen. Sen har vi de här två (pekar på kryssen under strecket) ja de låg ju under godkänt (pekar på det understa strecket) men med myyyyycket möda och arbete så jobbade de sig upp hit (Ritar två wobbliga pilar upp mot godkänt strecket, det tar ungefär fem minuter att rita pilarna). Och er rapport... ja den ligger här (ritar ett kryss ungefär en meter under de två sämsta).
Vad är det då som är fel med rapporten? Ja det är ungefär allt."

Det känns som mycket konstruktiv kritik, eller?

I alla fall fortsätter mitt cykelprojekt (en av sakerna jag gör för att bli mindre tjock). Igår cyklade jag till lekskolan, gjorde en massa saker på tryckeriet och gick sen ner för att måla tak nån timme. När detta var gjort var jag lagom mör i nacke och axlar, cyklade hem för att upptäcka att hissen var ur funktion. Så efter hela skiten fick jag bära upp cykelhelvetet för trappen. Har idag blåmärken på konstiga ställen. Mest blåmärken som inte syns.

Var på operans kostymförrådsutförsäljning i lördags, jag hade innan insett ganska snabbt att jag var lätt mycket fetare än alla dansare och skådespelare som brukar husera där och som kostymerna var gjorda för (oh, jag kan berätta om hur roligt det är att jag blir så tjock hela tiden... i nästa inlägg) så jag gick direkt på hattarna. Har hört att en hatt är så sommaren 2009. Fick genast tag på en läcker sak som såg ut som en kulle. bokstavligen. Den var stor som ett paraply ungefär och helt täckt i nån grön-blå päls a´la kakmonstret (fast mer grön då) och sen stack det upp ett gäng blommor på den. Min för en hundring. Som hittat.
Annars var det mest Tengil:s kostym, ni vet han boven i bröderna Lejonhjärta, som hägrade. Den var ju gjord för en karl så jag hade nog fått på den. Den hade tuffa "läder fjädrar" på armarna. Med den hade man lätt vunnigt alla utklädningstävlingar.
Får se om jag får upp ett foto på min läckra hatt så ni vet vad ni ska hålla utkik efter i sommar.

måndag 15 juni 2009

Cykeltur

Tog mig en premiärcykeltur hemifrån Bergsjön till Lekskolan igår. Jävla motvind hela tiden. Min kompis J sa att den värsta biten fram & tillbaks till mig skulle vara från Bellevue och hem, men det var fanimej från Götaplatsen till Lekskolan. Helvete. Var tvungen att gå upp den backen.

Sen upptäckte jag att jag inte kunde cykla normalt längre. De senaste 4 åren har en cykel inneburit spinningcykel. När jag skulle stå upp för att ta i så lyfter jag fötterna vid "upptramp" eller vad man ska kalla det för. Jag blev jävligt förvånad över att pedalen inte följde med och höll på att ramla av cykeln. Sen blev det en kamp mot backen och cykeln, måste sett ganska roligt ut. När jag väl kom fram till tryckeriet på lekskolan så hade nån stängt av frysen och hela golvet var fullt i vatten, så det var bara att torka upp.
Vid tio tiden igår kväll var det till att cykla hem igen. Idag har jag satan ont i ena benet på nåt konstigt sätt, det är liksom inte normalt ont i röven som man brukar få av cykel utan känns mer som nån har dragit benet fel. jaja. det blir nog bättre. I morgon blir det till att cykla igen.

Fick förresten ett härligt mail från den ena handledaren på företaget i slutet av förra veckan, där stod:
"Det är inte direkt ett under av användarvänlighet och ärligt talat hade man kunnat jobba lite mer på dialogrutorna, fast jag som är insatt kan dock klura ut vad som avses. "

jaha, men ett av kraven var ju att man skulle vara insatt i ert program, som ni är, så vad är problemet. Dessutom frågade vi om ni ville ha en manual och ni var då jävligt kaxiga och sa att det behövdes minsann inte. Och sen blir jag tre år och vill skrika "Tack det samma, ert jävla program är inte så enkelt det heller"

sen stod det:
"Det är lite olyckligt att det är först så här sent som vi kan prova programmet, eftersom det finns lite detaljer man hade velat fixa till. "

Igen, hade ert skit inte vart trasigt samt implementerat efter specarna så hade det hela funkat för flera månader sen. Ägghuvuden.
ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ. Jag blir så förbannad. När det här är över tänker jag skicka en utvärdering av skiten. ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ.

torsdag 11 juni 2009

Fyllde i min profil lite bättre

Blogger som facebook tycker tydligen att man ska skriva listor med komman mellan så man kan hitta bloggar / sidor med folk som tycker om / gör samma saker.

Så nu kan man hitta min blogg genom att söka efter bloggar som har "Min far tycker att det roligaste som någonsin hänt" som favoritartist.

Hurrom!

Om man inte förstår vad jag menar kan man klicka på "Visa hela min profil" till höger så kanske det blir klarare.

Extrajobbande student? Nej tack.

Ja, idag tänkte jag bittra mig över det här med extrajobbandet.
Jag jobbar ju ca extra två och en halv kvällar i veckan för att klara räkningarna eftersom jag inte har fullt studiemedel. Anledningen till att jag inte tar studiemedel till 100% är för att jag försöker spara veckor då jag inte har tillräckligt med veckor kvar för att kunna ta 100% tills jag är färdig. På det här viset får jag 50% studiemedel och resten måste jag jobba in.

Mitt extrajobb är i en pub. Jag kommer hem vid ett tiden på natten helt uppe i varv, brukar somna vid 2 tiden. Sen är det då meningen att man ska gå upp på föreläsnig som börjar klockan 8. Det är i princip en omöjlighet att ta sig upp efter 4 timmars sömn, ta sig till skolan och faktiskt fatta nåt under föreläsningen. Föreläsaren är oftast en gubbe utan pedagogisk utbildning som helst av allt inte vill ha nåt med studenter att göra utan vill tillbaks till sitt trygga kontor där han kan fortsätta med sin passion: Forskning! Han står där framme och mumlar och har man tur så har han nån form av "tick", ett ord eller rörelse han gör ofta som man kan räkna för att försöka hålla sig vaken.
I alla fall:
Jag har svårt att hinna med skolan, ofta blir det nån kurs som blir lidande av mitt jobbande, och det hela blir lite en ond spiral. Jag jobbar för att veckorna ska räcka till slutet. Jag lånar 50% men läser på heltid. Iom att jag jobbar så blir studierna lidande och vissa perioder blir det bara 50% av skolan producerat. Då har jag ju inte tjänat nåt på det hela.
Jag har aldrig kommit upp i studiemedelstaket, då har jag ändå sommarjobbat, dock ska tilläggas att i och med att jag nu bara tar 50% så får jag ju dubbelt så högt tak.

Sen finns det de som jobbar ett par kvällar fast de tar 100% studiemedel (med studiemedel pratar jag både lån och bidrag) och vill höja taket för att "staten ska väl skita i om de hinner med och jobba så och så många timmar utöver skolan".
Jag håller med om vissa delar och inte om vissa delar.

Under sommaren är man ju inte student längre. Då måste man ju försörja sig. Där förstår jag inte varför de pengarna man tjänat ska påverka hur mycket studiemedel man får på terminerna. Så där är jag på nåt tak, eller.. ta bort taket? Alltså, igen. Under sommaren är man ju inte student.

Men när det kommer till taket under terminerna:

För det första: Hur fan hinner man med att jobba så mycket och ändå klara skolan? Riksdagen pratar ju nu om att ändra på reglerna: Man får bara studiemedel i 4 år och sen måste man kunna visa nån form av examen. Detta för att det ska bli nån genomströmmning på utbildningarna och folk inte ska hålla och och läsa trams i 6 år. Ok. (Jävla tur det inte kom tidigare då jag i så fall vart helt kokt i bajs eftersom jag ändrade mig halvvägs genom. Studiemedelssystemet ska visst bara funka för de som har sin framtid planerat från lekis men men) Men om det är genomströmmningen som är problem, att folk pluggar och pluggar i evigheter varför gör man då inte så på de skolor där det uppenbarligen är så lätt att folk har ork och tid att jobba en massa extra, att man höjer studietakten? Ett poäng verkar ju helt klart inte innebära lika mycket arbete på olika skolor, är det rättvist? Varför ska de som valt en tuffare utbildning straffas?

För det andra: Om man höjer taket så säger man ju på nåt sätt att man har löst det här med att studiemedlet är så lågt. "studenterna kan ju jobba extra". Och extrajobb påverkar inte studieresultat? Som i sin tur inte påverkar genomströmmningen? Eller? För studier ska inte vara en heltidssyssla eller? Igen, höj studietakten istället på de ställen där man hinner med allt det här jävla extrajobbandet så kommer de ut lite snabbare.

Hur ska man försörja sig då?
Jo, man ska få högre studiemedel. Att vara student bör anses vara en heltidssysselsättning och snälla kom inte och säg att studenterna vill jobba, det är bara skitsnack. Hade de klarat sig på studiemedlet bara så hade ingen jävel jobbat extra. (Vilket hade vart bra för de som nu går på a-kassa, socialbidrag och liknande antar jag? Eller är jag bara naiv nu?) Hela min vakna tid går typ åt till att plugga eller jobba och gör jag nåt roligt så har jag ångest för att jag egentligen borde plugga.

Nu kommer folk och säger att vi ska vara glada för att vi har studiemedelssystemet i sverige, titta på alla andra länder som inget har, kolla på USA t.ex. Var glad och tacksam!

Fan heller. Det är så jävla svenskt att bara vara glad och tacksam, jag är trött på det.

Var inte själva poängen med det svenska Studiemedelssystemet att vem som helst ska kunna plugga utan att behöva vara rik? Så att det inte blir som i USA? Det verkar inte riktigt stämma längre. Studiemedlet räcker inte så man måste få pengar någon annan stanns. Rikedom eller jobba extra. Väljer man en tuff utbildning blir det svårt att jobba extra vilket innebär att man som fattig kanske inte väljer att läsa till doktor eller civilingenjör. Är det bra? Nej, alla ska väl kunna bli vad de vill, eller?

Så kontentan är höj studiemedlet så man kan leva på det och höj studietakten där den är slö så kommer folk komma ut snabbare.

Jag vill inte jobba extra, jag vill bli klar och få ett jobb som jag är utbildad till.
Och helt ärligt, så har jag inget emot att låna det som fattas, jag kräver inte att jag ska få bidrag för resten. Jag vill bara kunna fokusera på studierna och skita i resten. Tack... (En liten parentes: Jag insåg ganska tidigt att jag aldrig i helvete skulle hinna med att göra exjobb och jobba extra samtidigt så denna termin har jag faktiskt tagit fullt studiemedel. Jävlar vad skönt det har vart, även om exjobbet har vart ett härk....)

Här kan man läsa en jämförelse mellan de olika studiemedelssystemen i Norden. Vill riksdagen får fart på folk och öka genomströmmningen kan de väl kanske kolla lite på det Norska systemet? Har man avslutat en utbildning så får man en del av lånet avskrivet. När ska folk lära sig att det är bättre med morötter än piskor?

onsdag 10 juni 2009

Allt går precis runt

Fick skatteåterbäringen idag. Det var ganska mycket pengar eftersom jag slutat jämka då jag aldrig lyckades jämka så att jag inte fick betala restskatt. I alla fall, Wopido säger de flesta när de får mer pengar. Men inte jag. För mig innebär mer pengar bara att nåt kommer hända så att jag behöver använda upp mina pengar.

T.ex. har jag försökt spara ihop till en dator nu i..... ja, sen så länge jag gått här ungefär. Jag är ju lite av en tekniknörd som aldrig riktigt får leva ut mina lustar eftersom jag inte har några pengar. Det är väldigt många som är lite förvånade över det här att jag inte har nån dator och säger först "men.... läste inte du data?" och sen "Men det är ju inte sååååå dyrt, du kan ju köpa en liten Asus för ett par tusenlappar". Ja men hade jag velat ha en Asus så hade jag köpt en. Jag tänker inte lägga "ett par tusen" på nåt som jag inte vill ha, nåt substitut som jag kan använda "så länge" fan heller. Det jag sparar till är en MacBook. Nu kommer folk och protesterar och säger "vad ska du med den till, det säger du bara för att det är så hype:at när man kan köpa en sån och sån för mindre och få en dator som gör samma sak om inte mer".
Tja. Nu är det så här att jag har tänkt igenom detta. Ordentligt. Varför ska jag ha en Mac?
Det finns egentligen 2 saker jag vill göra med min dator: Programmera och peta i Adobes creative suite (alltså typ Illustrator). Sen gillar jag inte Windows. Använder det aldrig till nåt direkt. På tryckeriet jag jobbar extra på petar jag helst på Mac:en och när jag sitter i datasalarna på skolan så är det mest Linux/Unix. Jag hade kunnat tänka mig en "vanlig" bärbar med Linux, bara det att Linux och Adobe är inte helt kompatibla. Så jag går tillbaks till min Mac igen. Den är ju dessutom typ byggd på Unix.... (Ja, "petiga" människor kommer protestera att jag slår ihop Linux och Unix i ett, men det skiter jag i. Dessutom kommer de börja tjata om BDS, Solaris och GNU mm vilket jag också skiter i. Potäääjto potaaato) Dessutom är Mac:en snygg. Speciellt den nya i aluminium. Ge mig!

En Mac går på typ 10 000, pengar jag försökt lägga undan. Vilket inte är lätt då jag har halvt studiemedel och måste jobba extra för att ens kunna betala mina räkningar. (Det här om extrajobb och studier kan vi ta i ett annat inlägg, i morgon t.ex.) När jag väl lyckas få nåt extra( som i vintras då jag helt plötsligt fick ett stipendie på 5000! hurra!) så händer nåt otur. I det här fallet var det tandläkaren. Jag fick laga två hål. Sen hade jag inga pengar igen.

Förra våren bet jag sönder en tand på en oliv som skulle vara kärnfri men inte var det. Det var en kindtand som gick av på mitten. När de skulle laga den så passade de på att ta bort amalgamet i tanden och då sprack tanden och började blöda inifrån.
Det lustiga i allt det här är att jag hade gått hos Odontologerna i ett par månader innan för att kolla upp mina tänder, hade inte gått till tandläkaren på 8 år och tyckte det var dags, fick putsat och kollat och gnolat och när de nu var fina skulle jag skaffa mig en tandvårdsförsäkring. Jag var färdig hos odontologen på en torsdag och tänkte skaffa mig tandvårdsförsäkringen på måndagen. Såklart bet jag sönder tanden på fredagen. Det blev en dyr historia.

Totalt har jag lagt ungefär 10 000 på tandläkaren det här sista 1,5 åren.
Där har du min dator.

Ursäkta mig om jag inte jublar nu när jag fick skatteåterbäring.

tisdag 9 juni 2009

bra eller dåligt

Var på företaget för att lägga in en fungerande version av systemet. Vi hade fått ett mail av handledaren där det står:
"Allt bör ju fungera denna veckan och även det är ju egentligen väl sent. " Det hade fungerat för flera veckor sen om erat skitsystem hade funkat och era specar hade vart korrekta och ni inte hade låtit oss leta spökfel flera dagar utan att säga nåt. ÅÅÅÅÅÅH!!!!!! kräk!


Tog min tenta i alla fall. Hurrom!
Ska till Hornbach och handla snart, Hurrom!

måndag 8 juni 2009

Exjobbet

Kom på att jag kanske bör berätta om exjobbet och varför jag är så glad över det, så kan jag i fortsättningen hänvisa folk till det här inlägget och så behöver jag inte ta hela den roliga historien igen och igen....
Anledningen till att jag började med exjobbet fast jag har tid kvar är helt enkelt för att Katten frågade mig och jag hade ändå inga kurser kvar i LP 2 och 3. Detta innebar att jag skulle vara tvungen att hitta ett heltidsjobb under det halvåret för att klara mig men nu skulle jag ju slippa det, om jag fick göra exjobb fast jag hade ett år kvar alltså. Jag frågade studievägledningen och de sa att det var ok för mig att börja ändå. Vi letade ett exjobb och jag förberedde mitt extrajobb på att jag skulle försvinna, allt verkade gå ganska smidigt. Skickade in allt man skulle skicka in till koordinatorn på den institutionen vi hade tänkt göra det på. Ja, vi var lite sena, men inte dödssena. Får tillbaks ett mail från koordinatorn som säger att "ja det ser ju bra ut, förutom att Solstrålen har tagit för få poäng, hon får inte börja exjobba". Kul. Härk hit och dit, vi fick prata med studerandeombudsmannen och fram och tillbaks. Det visade ju sig då att bolonäs processen hade implementerats på lekskolan så att alla exjobb hade fått ett nytt förkunskapskrav som var mycket högre än det gamla. De hade inte riktigt tänkt på de som inte skulle följa nya programmet, såna som jag t.ex., studerandeombudsmannen förklarade för lekskolan att man inte får ändra kraven till det svårare för studenter som redan börjat. Detta tog nån vecka. Sen var det löst. Men inte kul.

Vi började, jag och Katten. Alla var smarta, jag förstod lite och kände mig dum. Vi var på kodgranskningsmöten där alla satt och hummade och sa saker som "det här ser ju bra ut". Jag förstod ingenting och var mest förvånad att folk förstod kod som de aldrig sett förut så snabbt. Men men. Vi fick specar som vi skulle implementera saker efter och de berättade att de hade använt den och den modellen för att göra det här.

Nu, ungefär 7 månader senare, inser man att det här bara var fel. Alla problem vi har haft har härletts till deras produkt. T.ex så hade de inte implementerat efter specarna som vi skulle använda, vilket gjorde dem värdelösa. När jag påpekade detta får man ett "det här har inte jag skrivit" från handledaren. Som är den enda som reviderat specen de sista 8 gångerna. Oavsett så har du ju godkänt det nån gång. Eller?

När vi i fredags suttit i 5h för att spåra ett fel och såklart hittat det i deras saker (som dessutom visade sig vara 3 fel) och jag och Katten skickar filer mellan varandra för att se så det funkar så säger den andra handledaren att "ja ert system verkar ju inte vara så stabilt."

Kodgranskningen visade sig ju vara en bluff. Ingen på det mötet fattade vad som hände med koden, det var inte jag som var dum. Killen som visade koden berättade hur den borde fungera och inte hur han faktiskt hade implementerat den. När jag påpekade detta för att säga att vi måste prioritera om om jag ska fixa de saker som inte var gjorda så säger bara handledarna att jag måste fixa bägge sakerna.
Jag vet inte vad ni säger, men om man planerat ett arbete kring ett antal förutsättningar som sedan visade sig inte stämma, då måste man väl göra en ny planering? Eller? Har jag fel?

En annan sak var när en viss funktion var extra viktig att den fungerade. Jag implementerade den, det funkade inte, frågade hur det funkade från deras sida och handledaren sa att det funkar så här, jag går tillbaks och testar. Funkar fortfarande inte. Fortsätter fram och tillbaks tills jag inser att det måste vara deras sak som skickar ut sakerna för tidigt och säger det till handledaren som säger "Ja, men det vet jag. Det är ju ett allmänt känt fel". Min fråga nu är, om det var ett allmänt känt fel, varför sa han inte nåt från början? Så att jag inte spenderade en halv vecka med att jaga felet som de redan visste om.....

De är bara tre personer i projektet vilket gör att de pratar väldigt mycket egen jargong, och de verkar inte förstå att de gör det. De använder tekniska termer vars betydelse inte är den jag lärt mig, vilket är varför både jag och Katten väldigt ofta får fråga "nu förstod jag inte vad du säger, vad menar du". Standardsvaret på detta är oftast att de upprepar det de sa nyss, fast lite högre och lite långsammare. Tack, jag är inte efterbliven eller döv. Jag förstod inte innebörden av det du sa.
Typ exemplet på detta är när jag vid ett tillfälle faktiskt trodde att jag förstod vad de sa och skulle återberätta det. Jag skulle prata i "kanske en meter" men kom" fem centimeter" in i min förklaring (Jag hann säga "man trycker på en knapp i GUI:t") när handledare no2 tar mig på axel, tittar mig i ögonen och säger "du, du förståååår väl att det inte är en riktig fysisk knapp man trycker på". Med en "lilla gumman" ton. Och var helt allvarlig.

Urk. 90 % av alla problem jag och Katten har haft kan spåras tillbaks till dem: deras system som är en sälj färdig produkt, eller specarna som inte stämmer. Kul. Och så får man höra att ens eget system, som är en prototyp, "inte verkar så stabil". Hittills har jag inte hittat fel i den. Kul.....

torsdag 4 juni 2009

Fram tills nyss

För att förstå framtiden bör man ju förstå historian. Vad är det då som har hänt? Ett par saker är säkra:

  • 1999 började jag på tekniska lekskolan för att läsa elektriska saker. Innan dess var livet mest solsken.
  • hösten 2000 blev jag av med mitt studiemedel för första gången.
  • 2000-2001 hade jag tre jobb parallellt och försökte plugga ikapp. Det tar alltid längre än man tror.
  • Var en tenta ifrån när jag fick blindtarmsinflammation, vilket är en historia i sig. Mådde lite bajs i allmänhet och pluggade lite på universitetet istället när jag var kvalificerad för studiemedel. Det var ju rena semestern.
  • 2004 insåg jag att det här med kretsar inte var så skoj. Fick lite panik, tog ett sabbatsår.
  • tog sen ett sabbatsår till, var arvoderad av kåren för att göra massa käcka saker.
  • kom tillbaks lagom till bolonäs processen hade satt igång. Helt plötsligt fanns inte det jag läste kvar. Dessutom eftersom jag börjat intressera mig för datamaskiner istället för kretsar hade jag tänkte byta lite. Det gick inte. Om jag inte ville börja om från början.
Jag har sen dess försökt harva färdigt, eftersom jag läste de där semesterkurserna, samt att vissa av mina kurser från tidigare inte kan räknas in i min examen, så har jag inte tillräckligt med veckor kvar för att bli klar vilket innebär en jävla massa trasslande.

Det här kommer då förhoppningsvis bli mitt sista år på lekskolan. Nu får det vara nog.