Så vaknar jag upp alldeles för sent för att göra nåt alls. Allt i mitt liv, ner till minsta lilla grej, känns som ett stort projekt som är nåt slags berg som ska bestigas. Jag orkar fokusera på att få max en sak gjord per dag. Är det flera saker inbokade blir det oftast panik som slutar med att jag ligger i sängen och glor i taket och tänker "fan vad kass jag är"
Och då pratar vi om att "en sak" jag måste göra är att ta mig från punkt a till punkt b. Inga stora grejor direkt.
Idag hade jag för mig att det var byggdag samtidigt som jag tänkt rita åt programmet och sen hörde Louie:s matte av sig om Oscarsgala med skräpmatsafton. Jag har inte lyckats göra punkt ett och två. Jag lyckades stoppa in kläder i tvättmaskinen vilket var bra eftersom jag i onsdags, när jag hade skrivit på kontraktet, köpte nya strumpor då jag hade på mig de jag en gång köpt som del av utklädning till ett barnkalas. Vita med blommor på. Och nu sitter jag här och glor. Jag har vart vaken i kanske 4h och inte lyckats äta nåt än heller. Är liksom inte hungrig.
Måtte det bli ett slut på den här skiten. Jag orkar inte med mig själv snart.
Lyssnar på Placebo - You don't care about us.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar