tisdag 27 november 2018

Mörkret kommer

Vi fick ett mail om en öppen föreläsning för icke-svenskar som hette "Dealing with the Swedish winter - psychologically, physically and socially" och jag har sen jag fått mailet skrattat lite åt beskrivningen av vad de pratar om under punkten "socially", nämligen:

"How can we maintain our social life when the temperatures drop? What activities are happening in Gothenburg, and what can I do on my own?"

Sen hamnade jag i en väldigt konstig diskussion, som spårade ur och jag blev arg men som konstigt nog började med vädret. Idag var en såndär kall pre-vinterdag. Frost och minusgrader och solen strålade. Väldigt fint och jag tycker det är mysigt. Men mina kontorskompisars reaktion var att vädret "sucked", "it's shitty weather" samt  "you don't want to sit outside drinking coffe, so it sucks", "you cant do anything".

Så. Uppenbarligen behöver de nån som berättar exakt vad en kan göra? Typ klä på dig och gå ut?

Folk tänker konstigt

Söndagens konstigaste händelse. Vi skulle ha en prova på i den ena sporten med ungdomar från den andra sporten. Huvudtränaren och jag hade pratat flera gånger på chatt och jag hade flera gånger skrivit att vi skulle vara i Frölundabadet. Vi skulle träffas 15.45 i cafét i entren i Frölunda kulturhus. Jag och dansarn var där 5 minuter innan, inte en kotte. När klockan var 10 i hörde jag av mig till tränaren som typ säger
"järnspikar, jag tänkte fel på tiden en timme men är på väg. Men barnen är där."
Nej? Det är de inte
"Jo, de sitter i entren i Valhallabadet"
Jaha, fast där gör det ingen nytta, vi är i Frölundabadet, var har du fått Valhallabadet ifrån?
"Frölundabadet? Jag har hela tiden tänkte du menar Valhalla?"
Va? Hur då?
"Jo, alltså Frölunda hockey spelar ju i scandinavium så jag tänkte väl att det var därför du kallade det Frölundabadet."
...
.....

Jaha, nej nu är det Frölundabadet jag menar.
"jaha, var ligger det då?"
I FRÖÖÖÖÖÖLUNDA, som jag skrivit varje gång vi pratat hittills. Hållplats Frölunda torg.
"jaha, så du menade faktiskt Frölunda då?"
Ja, jag menar det jag säger. Inget annat konstigt hittepå.

fredag 16 november 2018

onsdag 17 oktober 2018

Apati och Jesus

Borde gå till gymmet men orkar mig inte ta mig för det pga sur för dum hand och är väldigt lätt för mig att tappa motivation just nu. Sitter här och läser samma artikel om och om igen. Har lite ont i en handled och i bägge fötterna men fysion har sagt att inget jag gör är farligt men att det kan ju vara störande att det gör ont när jag ska göra saker. Så var på träningen i poolen igår. Vi gjorde nån jävla övning där en ska hoppa upp på kanten och efter tre-fyra klättringar så hade jag ont i både hand och fot. Bestämde mig för att inte klättra. Blev tjurig pga ont har vart min irritation senaste månaderna då jag inte kunnat göra saker jag velat och tappade därför suget helt och ville inte göra det vi skulle göra utan sur-simmade lite för mig själv med överdrivna rörelser för att kanske nån gång lyckas simma fjäril utan fenor. Iaf. Störde ingen med mitt sursimmande bortåt ena kanten. Tre andra nissar i laget höll på med en målövning så efter ett tag simmade jag bort till dem och fick vara målvakt under en straffövning. När den var klar kom resten av laget och Jesus simmade fram till mig och Kapten Rödskägg och sa att han ville prata med oss. Det han sa var att vi var kassa som inte gjorde det som alla andra barnen gjorde och att det såg illa ut.
Så, javisst det finns en poäng med att inte göra det som tränaren säger och jag var själv irriterad när vi hade gammalt brötfolk som underminerade tränarens auktoritet aktivt genom att motarbeta vid övningar och taktiksnack. Iaf men nu hör till saken att

1. Jesus har nog inte ens kommit i poolen i tid en enda gång när jag tränat så lite fel person att prata om diciplin. Han brukar missa halva uppvärmningen
2. När Jesus och jag satt i styrelsen ihop så fick jag ofta som svar att jag vid det här laget borde veta att han inte skulle göra nåt som han blev tilldelad. Det var helt enkelt inte viktigt för honom. Och när det då kommer till vad jag tycker så var det tydligen ok att bara skita i det?

Dvs jag skiter i vad Jesus tycker. Och hade tänkt prata med tränaren efteråt varför jag gjorde som jag gjorde istället för att avbryta mitt under träningen. Dessutom kände Jesus tydligen att det bara var mig och kapten rödskägg som det var viktigt att säga till. Inte de andra två ickedeltagarna, vilket gjorde mig ännu surare. Sen vet jag inte om Kapten Rödskäggs motivation till att inte göra vad det nu var som han inte ville göra men oklart varför Jesus fick för sig att prata med oss då han inte har någon roll i laget. Det är väl isf tränarens jobb? I vilket fall som helst. Det var gårdagens rant. Inte ens kul. Det händer liksom inte så mycket kul som jag kan rapportera om nuförtiden? Borde kanske dricka mer öl. Det får nog bli dagens slutsats.

torsdag 30 augusti 2018

Kränkt pappa på gymmet

Hallå, jag är tillbaks! Fick nåt slags mail om jag fortfarande ville ha aviseringar och ja, det vill jag ju så hello!

Förra veckan var jag på gymmet och bänkade (gör väldigt mycket bänk nuförtiden) då en pappa var på gymmet. Jag vet att han var pappa för han hade sitt barn på typ 4 år med sig. Barnet sprang runt och pratade väldigt högt och var inte alls där pappan sa åt barnet att vara. Nu är det ju såhär att barn inte får vara på gymmet och det finns ett lekrum för äldre barn MEN ni som känner mig vet att jag har en tendens att vara den där som alltid "säger till" och ja... är lite trött på det. Tänkte att nej nu får personalen ta det här.

Lite senare ser jag personalen. Personalen är en ensam kille som gör allt för att slippa att konfrontera pappan och barnet - går omvägar och befinner sig aldrig på samma ställe. Ungen tappar nästan en stång på 20kg i ansiktet men pappan fortsätter att gymma. Sen händer följande:
Pappan får för sig att han ska knäböja precis brevid mig. Alltså preciiiis brevid mig. Han ser stressad ut, trol för att barnet springer runt och skriker. Lassar på en massa vikt (oklar men >100kg iaf) och lyfter sen av. Snett. Så han halkar och typ tappar sången så den glider ner på ett väldigt konstigt sätt. Barnet är precis bakom pappan och ja, både ungen och jag kunde fått stången på oss. Pappan verkar vara ok och får tillbaks stången på racket. Jag tänker att nu är han väl allt klar och fattar att det inte är en bra idé? Nej nej. Pappan börjar sätta upp för ett nytt knäböj. Då säger jag till, pga är rädd att han ska tappa stång på mig eller barnet.

"Alltså, det finns en regel som säger att barn inte ska vara på gymmet och anledningen är ju det du precis upplevde, de stör och distraherar och det är mycket tunga saker här. Det finns ett lekrum i anslutning till entrén som barn kan vara i."

Vad gör pappan? Pappan blir naturligtvis arg på mig och vrålar "SÅ DU BRYR DIG MER OM REEEGLER ÄN HUR DET GICK MED MIG?????"

Jag försöker förklara att alltså nej ärligt bryr jag mig mer om hans barn som står bakom och kunde fått 100kg på sig och dött men det gör ju uppenbarligen inte pappan. Pappan fortsätter skrika att "vad är det för sätt, jälva paragrafryttare" men går åas och plockar ihop vikterna medan barnet skriker "PAPPA PAPPA JAG VILL VARA I DET DÄR LEKRUMMET PAPPA"

Funderade lite på hur jag skulle hanterat det hela annorlunda men i tisdags när jag var på gymmet så var han där igen. Det var ganska fullt och alla rack var upptagna. Pappan okuperade själv två rack - ett för knäböj och ett för bänkpress, istället för att (som alla andra) rigga om. Jag gjorde mina grejer i den stora klätterburen istället och tänkte att den där pappan var bara en douche. Det hade nog inte spelat nån roll vad jag hade gjort.