Gårdagens jag får krupp är min lottgranne. En hipstersnubbe typ 30 år gammal som enbart pratar med mig när han vill ha nåt eller vill att jag ska göra nåt. Exempel från tidigare, jag har en jättefin stor rabarber av gammal sort som kommer från mina föräldrars hus. Grannen är uppenbart avundsjuk på det för hans rabarber ser ut som små selleribuskar och han har flera gånger sagt saker som hintar om att han gärna vill ha en bit. Men det säger han inte. Han kan säga nåt i stil med:
"Är det en sort du planterat? Du..... du vet att man måste föryngra en rabarber va? Brukar du göra det ibland? Den kommer inte producera lika mycket om man inte föryngrar den då och då, plantan mår bra av det <lång utläggning om hur rabarbern mår bäst medan jag stirrar på hans sellerikvistar och han avslutar med>....ja och skulle du inte få plats med de nya delarna så kan ju jag ta hand om en."
Så, han försöker få det till att jag inte vet hur man tar hand om en jävla rabarber istället för att säga "fin rabarber. Om du delar den någon gång så tar jag gärna en bit." Är det nån slags the game-metod det här? Först negga och sen ska jag känna tacksamhet mot den snälle snubben som hjälper mig med information? Blir bara arg.
Igår höll jag på att rensa ogräs och plantera saker. Hade tänkt rensa bort kirskålsblommorna men hade inte kommit dit. Och så var konversationen istället ungefär såhär, den började absolut iaf med:
"fina kirskålsblommor du har!"
Solstrålen anande att nåt annat var i farten och vad som komma skulle så svarade bara:
"Javisst är de!"
Hipstersnubben såg lite besvärad ut och säger
"Du har inte funderat på att plocka blommorna? Innan de går i frö"
Solstrålen som ändå tänkt plocka blommorna men orkar inte med det här svarar
"Det tror jag inte blir ett problem"
Hipstersnubben drar då igång en lång monolog om hur kirskål sprider sig. Solstrålen lyssnar med halvt öra. Han avslutar harangen med
"så, det är bra att plocka dem innan de börjar sprida frö, vilket händer ganska direkt efter blommning, så de inte sprider sig"
Solstrålen tittar på hipstersnubben och svarar:
"Det tror jag inte blir ett problem"
Vild panik i snubbens ögon
"men.... det kanske blir ett problem för mig. För vind du vet, det kan blåsa hitåt. Så jaaaag hade iaf blivit tacksam ....om du plockade dem. "
Solstrålen säger inget mer. Ett tips vid kommunikation med mig är att inte ha en monolog på 10min och försöka få det att låta som att jag kommer tjäna på vad du vill jag ska göra, jag är inget barn eller en gubbe så det går liksom inte att lura mig på det sättet. Hade han istället sagt
"Hejsan, jag blir lite nervös över mängden kirskålsblommor som finns där i hörnet, om de slår frön så kommer fröna sprida sig till mig. Jag hade blivit jätteglad om du plockade bort dem."
Så hade jag faktiskt kanske gjort det med en gång. Nu kommer han aldrig få nån jävla rabarber. Säger jag upp lotten kommer jag gräva upp rabarbern och ta den med mig i en hink.
För övrigt var Louies matte med, och det slutade med att hon drog upp all kirskål, hon brukar gå fram som en liten tornado - jag pekar och hon sliter. Mycket bra sällskap.
