Jag stör mig just nu på när folk som inte kan nåt och uppenbarligen inte kommer lära sig nåt och därmed aldrig riktigt njuta av dem köper asdyra teknikprylar. Jävla statusprylar, skänk pengarna till typ Haiti istället eftersom det då i alla fall går till nåt nyttigt.
Min konsumtion av "dyra" teknikprylar sträcker sig just nu till den här så jag kan fortsätta använda min bandare från 94 som inte har någon aux ingång och inte kan läsa mp3-skivor. Ljudet är jättebra och jag kan ändå inte spela högre eftersom jag bor i lägenhet där man hör när grannarna pissar.
onsdag 31 mars 2010
Städning
Nu är det dags för storstädningen, vilket min statusrad på FB har uppdaterats med i två, snart tre, dagar. Och såklart dröjer det inte förrän alla kommenterar "det luktar tentaflykt".
Hade jag haft det rent så hade jag gärna pluggat istället faktiskt. Problemet är nu att det är verkligen inte rent. Jag funderade i två sekunder på att fota smutsen och lägga upp här men jag beslutade mig för att det skulle skapa äckelkänslor, så jag lät bli. Jag tänker istället beskriva smutsen jag tillbringat 2 dagar med att ta bort. Av någon konstig förlegad anledning så tror folk automagiskt att det alltid är rent hos tjejer, och har inte tjejer rent så kan de "inte ta hand om sig själv" (ömma moderns citat). Det är tydligen även så att det ofta "ser ut som en kille bor här" i min lägenhet. (ömma moderns citat) För då är det helt ok, och tydligen uppenbart att det skulle se smutsigt ut. För en kille kan inte städa då, det ligger nämligen i tjejers gener att städa och ta hand om barnen och sånt. Det är tydligen det vi är till för.
Min storasyster som läst psykologi (vilket inte jag har gjort, så ursäkta nu om det blir nån slags felterminologi, har för mig att det hette så här) sa att min mor hade projicerat nåt på mitt spegeljag. Alltså hon säger hela tiden "Lilla solstrålen kan inte städa" med ett stön och då tänker mitt spegeljag "Jaha, jag kan inte städa. Ok då". Det är alltså min mors fel att jag inte kan städa. Jag vet inte om det är korrekt heller, det jag vet är att jag är expert på att bara släppa saker där jag står.
Alltså, t.ex. jag är på väg till skolan och vill byta väska från den jag hade igår. Väska jag vill ha är full i papperslappar och anteckningar från förra gången jag hade den. Jag orkar inte sortera det utan tömmer väskan där jag står (vänder upp och ner och skaka) samt flyttar över saker från den andra väskan till den nya väskan och går. Ett annat exempel är vad jag gör när jag kommer hem. Jag måste ta min post, gå in i badrummet, tvätta händerna, gå på toa och öppnar posten medan jag sitter på toa. Om det var nåt viktigt tar jag med det ut från badrummet när jag kissat klart. Men... vänta lite nu. Det som inte var viktigt då, vart hamnar det? I pappersinsamligen kanske? Nej nej, jag sa ju att jag lägger saker där jag är, så klart ligger det kvar på badrumsgolvet så att hela badrummet täcks i pappersmassa nästa gång det blir stopp i badkarsavloppet. Eller jag kommer hem från skolan och är lite varm så jag tar av mig koftan. Vart lägger jag den? På en stol? Kanske, men mer troligt är att den hamnar på golvet där jag stod när jag insåg att jag var lite varm.
Sen tycker jag det är ganska tråkigt att diska också, och tänker jag tar det sen. Men jag har aldrig tid sen. Så tillslut står allt porslin på diskbänken och det luktar rutten mjölk från diskhon och alla de tekoppar som står däri. Och när vi ändå är i köket kan vi ju prata om hur drygt det är att göra rent spisen. Jag vill ju göra rent spisen på en gång när jag gjort nåt. Men då är den ju varm. Så då måste man vänta tills det blivit kallt och då har jag oftast hittat på nåt annat att göra och när jag kommer på att det är dags att göra rent spisen är det eg. läggdags och det som en gång kanske gått att ta bort är nu nåt intorkat som tar en timme att lösa upp vilket jag inte har tid med eftersom det skulle innebära mindre sömn och därmed inte särskilt effektiv Solstråle dagen efter.
Lägg sen till 3 syprojekt som jag hållt på med (och såklart inte plockat undan saker efter mig) så det ligger lite nålar, tygklipp, trådsnuttar tygsjok (tog fram min låda och ett antal kassar för att leta efter ett grått grovt tyg jag visste låg därnånstanns och tog sen inte in den. Mina tygbitar tar upp ett eget skåp och en bananlåda.) överallt på golvet samt att jag var tvungen att ta fram strykbräda och strykjärn för att pressa ut sömmar och liknande och naturligtvis inte plockade bort det efter mig.
Om vi då lägger till att detta beteende har fortgått i 8 veckor utan avbrott eftersom jag inte vart hemma mer än för att äta frukost, dusha och sova (4 kurser och extrajobb två kvällar i veckan har en tendens att inte ge en någon fritid. Jag kalasade 2 ggr under förra lp:en. Med kalas räknar jag alla gånger som jag typ träffade kompisar under nåt som inte var studierelaterat, dvs att träffas för att plugga är inte kalas. Att träffas för att fika är kalas.) Min ömma moder undrar hur det kan bli skitit när man inte är hemma, förklaraingen finns ju ovan, jag tycker det är uppenbart.
Min lägenhet är på 62kvm.
Kan ju meddela att jag tvättat 6 maskiner tvätt hittills och har tre omgångar kvar som jag får tvätta i morgon. Jag har plockat upp 2,5 konsum/ica kassar med skräp från badrumsgolvet enbart (tomma toarullar, bomullstussar, post, kvitton etc.). Jag har legat på knä i köket för att skura bort intorkad gurka från golvet (för ja, jag tappar lite gurka och typ de där rotskotten tilll tomaterna på golvet utan att märka det förrän jag kommer tillbaks på kvällen och då har det torkat fast och så tar det en timme att blöta upp det, som med spisen och då låter jag det vara), jag har plockat nålar.
Och så får man höra "låter som typisk tentaflykt, sätt dig och plugga istället"
Det är ju för fan studierna som fått mig att skita ner såhär från början. Men ja, jag kan ju skita i att städa och istället få höra det här från min familj och min släkt hela jävla tiden (för alla vet ju hur jag är, lilla slarviga Solstrålen. T.ex. så hade jag strul med min flygbiljett hem en gång när jag åkte från australien OCH DET VAR VERKLIGEN INTE ENS MITT FEL UTAN EN IDIOT I BRISBANE men sen efter det varenda gång jag ska ta minsta buss så får jag höra från mostrar och kusiner som inte ens känner mig längre "Kom solstrålen framm? Hann hon med? Vi trodde hon skulle missa det, hon är ju så slarvig)
Så ja jag städar för att min ömma moder och projekt pappan kommer och om jag inte städar så får jag veta att jag minsann inte kan ta hand om mig själv och vi vill inte ha det så här och så kommer de ringa varje dag och tjata och så måste jag vara tacksam för saker jag inte ens bett om. Hatar att vara tacksam.
Jag vill ha ett jävla jobb så jag kanske får ut mer än 3000:- fast varje månad (sa det här till kockjäveln i puben häromdagen att jag skule nöja mig med 9000:- i månaden om jag vann triss och han sa att jag var en idiot. 9000:-, det är för fan 3ggr så mkt som jag tjänar nu. Jag tror inte folk fattar stressen av att inte ha pengar och inte veta när man ska betala sina räkningar om pengarna räcker, men det är en helt annan irritation.) hade jag det så skulle jag betala en tant för att städa hos mig. Och så skulle det inte se ut så här. Trött på onda cirklar.
Det värsta är att om jag så städar med tandborste och tops så kommer den ömma modern ändå hitta nåt som inte är rent och börja putsa. Jag är verkligen mer matt efter att de vart här än innan. Folk pratar om hur trevligt det är när föräldrar kommer på besök och hur man hittar på saker och får mat och uj uj. Nu är vi åter i det här med tacksamhet. För hade det vart så att de kom hit och var nöjda med det så hade det var bra, men jag måste lägga tre dagar på att städa innan och sen är de här i tre dagar och sen har jag helt plötsligt bara tre dagar på mig att plugga till den där satans tentan. Fan fan fan fan fan fan.
Jag vet inte varför jag försöker vara duktig när folk bara blir besvikna på mig ändå. Jävla dubbel bestraffning är vad det är. Om jag inte städar får jag bajs, om jag inte pluggar får jag bajs. Och hade jag vart en pojk så hade det vart helt ok att inte städa, för pojkar har ju inte det i generna ändå.
Hade jag haft det rent så hade jag gärna pluggat istället faktiskt. Problemet är nu att det är verkligen inte rent. Jag funderade i två sekunder på att fota smutsen och lägga upp här men jag beslutade mig för att det skulle skapa äckelkänslor, så jag lät bli. Jag tänker istället beskriva smutsen jag tillbringat 2 dagar med att ta bort. Av någon konstig förlegad anledning så tror folk automagiskt att det alltid är rent hos tjejer, och har inte tjejer rent så kan de "inte ta hand om sig själv" (ömma moderns citat). Det är tydligen även så att det ofta "ser ut som en kille bor här" i min lägenhet. (ömma moderns citat) För då är det helt ok, och tydligen uppenbart att det skulle se smutsigt ut. För en kille kan inte städa då, det ligger nämligen i tjejers gener att städa och ta hand om barnen och sånt. Det är tydligen det vi är till för.
Min storasyster som läst psykologi (vilket inte jag har gjort, så ursäkta nu om det blir nån slags felterminologi, har för mig att det hette så här) sa att min mor hade projicerat nåt på mitt spegeljag. Alltså hon säger hela tiden "Lilla solstrålen kan inte städa" med ett stön och då tänker mitt spegeljag "Jaha, jag kan inte städa. Ok då". Det är alltså min mors fel att jag inte kan städa. Jag vet inte om det är korrekt heller, det jag vet är att jag är expert på att bara släppa saker där jag står.
Alltså, t.ex. jag är på väg till skolan och vill byta väska från den jag hade igår. Väska jag vill ha är full i papperslappar och anteckningar från förra gången jag hade den. Jag orkar inte sortera det utan tömmer väskan där jag står (vänder upp och ner och skaka) samt flyttar över saker från den andra väskan till den nya väskan och går. Ett annat exempel är vad jag gör när jag kommer hem. Jag måste ta min post, gå in i badrummet, tvätta händerna, gå på toa och öppnar posten medan jag sitter på toa. Om det var nåt viktigt tar jag med det ut från badrummet när jag kissat klart. Men... vänta lite nu. Det som inte var viktigt då, vart hamnar det? I pappersinsamligen kanske? Nej nej, jag sa ju att jag lägger saker där jag är, så klart ligger det kvar på badrumsgolvet så att hela badrummet täcks i pappersmassa nästa gång det blir stopp i badkarsavloppet. Eller jag kommer hem från skolan och är lite varm så jag tar av mig koftan. Vart lägger jag den? På en stol? Kanske, men mer troligt är att den hamnar på golvet där jag stod när jag insåg att jag var lite varm.
Sen tycker jag det är ganska tråkigt att diska också, och tänker jag tar det sen. Men jag har aldrig tid sen. Så tillslut står allt porslin på diskbänken och det luktar rutten mjölk från diskhon och alla de tekoppar som står däri. Och när vi ändå är i köket kan vi ju prata om hur drygt det är att göra rent spisen. Jag vill ju göra rent spisen på en gång när jag gjort nåt. Men då är den ju varm. Så då måste man vänta tills det blivit kallt och då har jag oftast hittat på nåt annat att göra och när jag kommer på att det är dags att göra rent spisen är det eg. läggdags och det som en gång kanske gått att ta bort är nu nåt intorkat som tar en timme att lösa upp vilket jag inte har tid med eftersom det skulle innebära mindre sömn och därmed inte särskilt effektiv Solstråle dagen efter.
Lägg sen till 3 syprojekt som jag hållt på med (och såklart inte plockat undan saker efter mig) så det ligger lite nålar, tygklipp, trådsnuttar tygsjok (tog fram min låda och ett antal kassar för att leta efter ett grått grovt tyg jag visste låg därnånstanns och tog sen inte in den. Mina tygbitar tar upp ett eget skåp och en bananlåda.) överallt på golvet samt att jag var tvungen att ta fram strykbräda och strykjärn för att pressa ut sömmar och liknande och naturligtvis inte plockade bort det efter mig.
Om vi då lägger till att detta beteende har fortgått i 8 veckor utan avbrott eftersom jag inte vart hemma mer än för att äta frukost, dusha och sova (4 kurser och extrajobb två kvällar i veckan har en tendens att inte ge en någon fritid. Jag kalasade 2 ggr under förra lp:en. Med kalas räknar jag alla gånger som jag typ träffade kompisar under nåt som inte var studierelaterat, dvs att träffas för att plugga är inte kalas. Att träffas för att fika är kalas.) Min ömma moder undrar hur det kan bli skitit när man inte är hemma, förklaraingen finns ju ovan, jag tycker det är uppenbart.
Min lägenhet är på 62kvm.
Kan ju meddela att jag tvättat 6 maskiner tvätt hittills och har tre omgångar kvar som jag får tvätta i morgon. Jag har plockat upp 2,5 konsum/ica kassar med skräp från badrumsgolvet enbart (tomma toarullar, bomullstussar, post, kvitton etc.). Jag har legat på knä i köket för att skura bort intorkad gurka från golvet (för ja, jag tappar lite gurka och typ de där rotskotten tilll tomaterna på golvet utan att märka det förrän jag kommer tillbaks på kvällen och då har det torkat fast och så tar det en timme att blöta upp det, som med spisen och då låter jag det vara), jag har plockat nålar.
Och så får man höra "låter som typisk tentaflykt, sätt dig och plugga istället"
Det är ju för fan studierna som fått mig att skita ner såhär från början. Men ja, jag kan ju skita i att städa och istället få höra det här från min familj och min släkt hela jävla tiden (för alla vet ju hur jag är, lilla slarviga Solstrålen. T.ex. så hade jag strul med min flygbiljett hem en gång när jag åkte från australien OCH DET VAR VERKLIGEN INTE ENS MITT FEL UTAN EN IDIOT I BRISBANE men sen efter det varenda gång jag ska ta minsta buss så får jag höra från mostrar och kusiner som inte ens känner mig längre "Kom solstrålen framm? Hann hon med? Vi trodde hon skulle missa det, hon är ju så slarvig)
Så ja jag städar för att min ömma moder och projekt pappan kommer och om jag inte städar så får jag veta att jag minsann inte kan ta hand om mig själv och vi vill inte ha det så här och så kommer de ringa varje dag och tjata och så måste jag vara tacksam för saker jag inte ens bett om. Hatar att vara tacksam.
Jag vill ha ett jävla jobb så jag kanske får ut mer än 3000:- fast varje månad (sa det här till kockjäveln i puben häromdagen att jag skule nöja mig med 9000:- i månaden om jag vann triss och han sa att jag var en idiot. 9000:-, det är för fan 3ggr så mkt som jag tjänar nu. Jag tror inte folk fattar stressen av att inte ha pengar och inte veta när man ska betala sina räkningar om pengarna räcker, men det är en helt annan irritation.) hade jag det så skulle jag betala en tant för att städa hos mig. Och så skulle det inte se ut så här. Trött på onda cirklar.
Det värsta är att om jag så städar med tandborste och tops så kommer den ömma modern ändå hitta nåt som inte är rent och börja putsa. Jag är verkligen mer matt efter att de vart här än innan. Folk pratar om hur trevligt det är när föräldrar kommer på besök och hur man hittar på saker och får mat och uj uj. Nu är vi åter i det här med tacksamhet. För hade det vart så att de kom hit och var nöjda med det så hade det var bra, men jag måste lägga tre dagar på att städa innan och sen är de här i tre dagar och sen har jag helt plötsligt bara tre dagar på mig att plugga till den där satans tentan. Fan fan fan fan fan fan.
Jag vet inte varför jag försöker vara duktig när folk bara blir besvikna på mig ändå. Jävla dubbel bestraffning är vad det är. Om jag inte städar får jag bajs, om jag inte pluggar får jag bajs. Och hade jag vart en pojk så hade det vart helt ok att inte städa, för pojkar har ju inte det i generna ändå.
torsdag 25 mars 2010
Folk som luktar illa
Folk med bristande kroppshygien, ja vad fan säger man till dem? Du luktar skunk? Det här kom upp apropå killar som letar tjejer och inte fattar varför ingen vill ha dem.
Jag vill åter igen poängtera det här med att man kommer jävligt långt med att lukta gott och hålla sig ren. Ingen skämt. Och jag förstår det verkligen inte, de måste ju veta att de luktar? Eller tror ni killar verkligen att det "Inte är så farligt" typ att ni bara luktar lite grann svett.
Fakta:
Det finns inget som heter "lite grann" när det kommer till svettlukt.
Antingen luktar du SVETT eller så är du ren. Och ja det här är en hygienfråga. Vanlig jävla svett är ju luktfritt (OM du inte går på nån konstig diet, t.ex. kolhydratsfri då du kan börja lukta aceton. När kroppen bryter ner proteiner (t.ex. muskelmassa) bildas ureaämnen. Alltså samma sak som du kissar ut. Fast Nu svettas du ut den - känn på den!) det som luktar är helt enkelt bakterier. Och bakterier har man lite sådär på kroppen, och så svettas man och då kalasar de och bildar ett äckligt ämne som luktar. Majoriteten luktar inte fast de svettas lika mycket som de som luktar. Det är bara att de som luktar inte är lika bra på att 1. tvätta sig, 2. tvätta kläderna.
För här kommer en enkel sak som jag vet att vissa människor inte fattar: LUKTA PÅ DINA KLÄDER, luktar det minsta lilla svett så släng det i tvätten. Och för alla killar som jag känner kommer en t-shirt garanterat lukta lite svett efter två dagars användning. Ibland efter en, är du osäker så byt varje dag..... det är INTE ok att ta på sig tröjan igen. Och vet du med dig att du har svettats i en tröja, då åker den i tvätten på en gång. Men det är ju inte nog med det, för svettlukten bildades ju inte automagiskt på tröjan utan den kom någonstanns ifrån. Nej det räcker alltså inte med att byta tröja om tröjan luktar svett, utan du måste tvätta dig också, innan du tar på dig den rena tröjan. Vart luktar det mest svett? Under armarna och runt rövtrakten ja, då kanske vi ska tvätta oss extra noga där också? (Ja, man kan känna rövsvettdoft från otvättade byxor, mycket obehagligt) Och spraya ordentligt med en antiperspirerande deodorant också?
När vi ändå är igång med det så kan jag snabbt meddela alla killar där ute att det är inte ok att använda samma par strumpor i två dagar i rad och för guds skull ta ur sulan så skorna får torka upp mellan användningarna. Kanske ha två par skor med en extra sula i som man kan byta ut efter ett tag så det inte blir svett svett svett? Och om ni vet att ni har fotsvett, ta för fan inte av er skorna i ett rum med folk under möte så att de få tjejerna som sitter där inte kan vara kvar eftersom de håller på att spy. Ja, jag hulkar av svettlukt och jag vet att jag inte är den enda. Ungefär alla tjejer jag känner tycker att det är bland det vidirgaste som finns.
Jag är trött på att vara tvungen att flytta på mig hela tiden för att ni kommer och luktar illa. Inte fan kommer jag och är insmetat i bajs heller? Nä skärp er!
Men sen kommer det trixiga, som var det jag egentligen tänkte babbla om: Om man råkar känna ett antal gossar, som är väldigt trevliga och som man umgås med en del hur fan säger man till dem att de stinker? Det enda jag har kommit fram till är att JAG nog inte ska säga det, då de är små sårbara gossar som skulle ta extra illa upp om en tjej sa nåt, problemet är att jag är som jag är och nästa gång jag är full kommer jag säkerligen få för mig att jag ska ha ett djupt och förstående samtal som handlar om kroppshygien. Alltså hur gör man? Jag måste få ur mig det här innan jag gör nåt i ren irritation på fyllan.
Jag bad en killkompis som inte stinker att säga nåt en gång, men han stördes inte så mycket av det sa han. Jag tror helt ärligt att tjejer störs mer av folks svettlukt än vad killar gör. För de gossarna ville jag egentligen inte göra det bara för mig själv, utan delvis för att här går de omkring och är jättetrevliga gossar och så vill ingen ha dem för att de stinker och det fattar de inte utan tror att det är nåt fel på dem som person. Hade jag inte brytt mig om dem så hade jag sagt just: "Stick, du stinker" För så trevlig är jag. Men herregud, vad säger man annars? "Du är astrevlig och det är inget fel på sig som person. Men du luktar illa. "
Jag vill åter igen poängtera det här med att man kommer jävligt långt med att lukta gott och hålla sig ren. Ingen skämt. Och jag förstår det verkligen inte, de måste ju veta att de luktar? Eller tror ni killar verkligen att det "Inte är så farligt" typ att ni bara luktar lite grann svett.
Fakta:
Det finns inget som heter "lite grann" när det kommer till svettlukt.
Antingen luktar du SVETT eller så är du ren. Och ja det här är en hygienfråga. Vanlig jävla svett är ju luktfritt (OM du inte går på nån konstig diet, t.ex. kolhydratsfri då du kan börja lukta aceton. När kroppen bryter ner proteiner (t.ex. muskelmassa) bildas ureaämnen. Alltså samma sak som du kissar ut. Fast Nu svettas du ut den - känn på den!) det som luktar är helt enkelt bakterier. Och bakterier har man lite sådär på kroppen, och så svettas man och då kalasar de och bildar ett äckligt ämne som luktar. Majoriteten luktar inte fast de svettas lika mycket som de som luktar. Det är bara att de som luktar inte är lika bra på att 1. tvätta sig, 2. tvätta kläderna.
För här kommer en enkel sak som jag vet att vissa människor inte fattar: LUKTA PÅ DINA KLÄDER, luktar det minsta lilla svett så släng det i tvätten. Och för alla killar som jag känner kommer en t-shirt garanterat lukta lite svett efter två dagars användning. Ibland efter en, är du osäker så byt varje dag..... det är INTE ok att ta på sig tröjan igen. Och vet du med dig att du har svettats i en tröja, då åker den i tvätten på en gång. Men det är ju inte nog med det, för svettlukten bildades ju inte automagiskt på tröjan utan den kom någonstanns ifrån. Nej det räcker alltså inte med att byta tröja om tröjan luktar svett, utan du måste tvätta dig också, innan du tar på dig den rena tröjan. Vart luktar det mest svett? Under armarna och runt rövtrakten ja, då kanske vi ska tvätta oss extra noga där också? (Ja, man kan känna rövsvettdoft från otvättade byxor, mycket obehagligt) Och spraya ordentligt med en antiperspirerande deodorant också?
När vi ändå är igång med det så kan jag snabbt meddela alla killar där ute att det är inte ok att använda samma par strumpor i två dagar i rad och för guds skull ta ur sulan så skorna får torka upp mellan användningarna. Kanske ha två par skor med en extra sula i som man kan byta ut efter ett tag så det inte blir svett svett svett? Och om ni vet att ni har fotsvett, ta för fan inte av er skorna i ett rum med folk under möte så att de få tjejerna som sitter där inte kan vara kvar eftersom de håller på att spy. Ja, jag hulkar av svettlukt och jag vet att jag inte är den enda. Ungefär alla tjejer jag känner tycker att det är bland det vidirgaste som finns.
Jag är trött på att vara tvungen att flytta på mig hela tiden för att ni kommer och luktar illa. Inte fan kommer jag och är insmetat i bajs heller? Nä skärp er!
Men sen kommer det trixiga, som var det jag egentligen tänkte babbla om: Om man råkar känna ett antal gossar, som är väldigt trevliga och som man umgås med en del hur fan säger man till dem att de stinker? Det enda jag har kommit fram till är att JAG nog inte ska säga det, då de är små sårbara gossar som skulle ta extra illa upp om en tjej sa nåt, problemet är att jag är som jag är och nästa gång jag är full kommer jag säkerligen få för mig att jag ska ha ett djupt och förstående samtal som handlar om kroppshygien. Alltså hur gör man? Jag måste få ur mig det här innan jag gör nåt i ren irritation på fyllan.
Jag bad en killkompis som inte stinker att säga nåt en gång, men han stördes inte så mycket av det sa han. Jag tror helt ärligt att tjejer störs mer av folks svettlukt än vad killar gör. För de gossarna ville jag egentligen inte göra det bara för mig själv, utan delvis för att här går de omkring och är jättetrevliga gossar och så vill ingen ha dem för att de stinker och det fattar de inte utan tror att det är nåt fel på dem som person. Hade jag inte brytt mig om dem så hade jag sagt just: "Stick, du stinker" För så trevlig är jag. Men herregud, vad säger man annars? "Du är astrevlig och det är inget fel på sig som person. Men du luktar illa. "
onsdag 24 mars 2010
Brudjävlar
Idag hatar jag alla brudjävlar.
Återigen en såndär töntig anledning som jag blir förbannad av och sen inte kan sova. Som ni ser på klockan. Tur jag har bloggen. Det här händer.
På tryckeriet har vi med ojämna mellanrum dammiddagar. Det brukar vara ganska trevliga tillställningar, när jag väl kan gå. För där börjar problem ett. Eftersom det är brudjävlar ska det hålla på och ältas hit och dit innan det kan bestämmas ett jävla datum, och när det väl bestäms så har jag ofta, i typ 99% av fallen redan inbokat jobb den kvällen. Och så ska brudjävlarna hålla på och "Vi kommer saaaakna diiiiig, ååååå vad syyyyynd att du inte kan koooooommaaaaaaa" Ja för det kommer ju knappast som en surprise när jag sagt att "snälla den här gången kan vi väll bestämma datum INNAN den och den dagen, för sen måste jag skicka in till min chef när jag kan jobba". Varje gång.
Nu var det dags igen. 9:e mars skickas det ut ett mail om att man ska fylla i en doodel när man kan. Den 16:e mars har den sista tjejen lyckas klämma in vilka dagar hon kan. Då kan ALLA utom en tjej ha middag den 16:e april. Den enda tjejen kan inga andra datum heller så det var ju inte så mkt att ta hänsyn till direkt. Det var lite diskussioner tidigare kring 16:e och det enda som talade emot var att det, som jag visste i alla fall då eftersom ingen sa nåt annat, var ett "göttfullkalas" den 17:e men det var ju inget hinder. Inget krockade ju. Nu kan man ju tänka sig att ett datum bestäms. Nej nej. Så den 18:e mars var jag tvungen att skicka in vilka dagar jag kunde jobba och säger till de via mail att nu har vi bestämt den 16:e, alla kunde ju, det hände inget, nu är det bokat! Alla hade ju fått säga när de kunde. Alla kunde den 16:e. Vad är det att tjafsa om då? Jag släpper det här att folk aldrig får arschlet ur vagnen och att det ska ältas. ok. Andas lugnt.
Sen händer inget mer idag, förrän miss Motor skickar ett mail till tryckeriet och säger att hon inte kan. Visserligen är hennes ekonomiska situation lite tight och hon hade blivit bjuden på gratiskalas så fine. Men sen kommer bajset. Eftersom alla brudjävlar (utom jag då) sitter i samma "tantförening" så blir det ingen middag eftersom de ska gå på ett kalas, eftersom det var den dagen då alla kunde gå på gratiskalas vilket såklart är prioritet! ("Belöning för hårt arbete" var det tydligen också. Nu frågar jag er. Hur hårt arbetar man i en förening som inte har nåt egensyfte utan vars enda syfte är att man är med i föreningen? Och typ, fikar. Om man nu arbetar i föreningen så är det inte direkt att man gör nåt, man gör det ju bara för att man ska få nåt, typ ett kalas. Då arbetar man ju bara för sig själv. Nä det köper jag inte. Jag köper tackkalasprincipen i sig, jag gillar också tackkalas, men hårt arbete? Man arbetar ju bara för det där jävla kalaset skull när det kommer till såna saker, helt ärligt fick man INGET för det skulle man ju inte göra det. Skit samma, det är inte det som är poängen, poängen är) OM DE NU PLANERADE ETT JÄVLA KALAS DEN DAGEN, KUNDE KANSKE NÅGON NÄMNT DET HÄR LITE TIDIGARE. Typ, jag ger här exempel kära brudjävlar som ni kan använda nästa gån det här inträffar: "det kanske inte är en sån lämplig dag, vi kanske har ett annat kalas inbokat den dagen."funkar fin-fint. Eller "vi kan inte bestämma oss nu, eftersom alla utom du kommer att ramla bort antingen den eller den eller den dagen" Funkar också skitbra. För det var väl inte så att de jobbade HÅRT i förrgår och var tvungen att gå på kalas så snart som möjligt? AAAAAAAAA! Men i alla fall fine, jag släpper det med, andas lugnt och fint.
Men sen kommer miss Motor och ska leka martyr och då får jag fan spel. Bl.a. säger hon "tråkigt att du tycker så men DU bestämde datumet själv och DU ställde ju in den nu"
Ja, eller hur?
För den där doodeln som alla fyllde i var tydligen inget att gå efter?
Och det känns som en stor vits att ha kalas med sig själv eller? Oh, ursäkta mig.
Samt att hon gnällde om att hon tycker det är jobbigt att ta beslut. MEN JAG TOG DET JU ÅT DIG, var glad, du behöver inte ha dåligt samvete och ställa in nåt kalas, jag var lagom otrevlig och gjode det åt dig så det är inget att sura över. Gå på ditt kalas med gott samvete, du sa ju precis själv att JAG hade bestämt datum och JAG hade ställt in kalaset så då är det väl inget att oja över?
Men. Jag andas lugnt igen.
Klockan halv tio, när jag sitter och svär över en labbjävle som aldrig blir klar skickade en annan av brudjävlarna ut ett mail där hon föreslår helgen efter. Som inte jag kunde på heller. Och då blev jag sur på riktigt och tänker att "jag skiter i om de tycker jag är tre år, jag måste bara få säga på nåt sätt huuuuur irriterad och trött jag är på det här" och skriver:
Känns det inte som lite overkill att NI som hade kalas veckan innan ska ha kalas och kalla det "Tryckeriets dammiddag" en vecka senare? Men ni kan ju kolla den otroligt hemliga tantföreningens kalender och återkomma med ett datum så kan jag se om jag kan, förstår inte varför NI behöver ta det över mailen bara.
//Solstrålen - ja jag är förbannad eftersom NI aldrig får era jävla arslen ur vagnen och sen blir det en massa BUHUHU. Jävla brudjävlar ät bajs.
NEJ jag förväntar mig inte att alla ska anpassa sig efter mig hela tiden. Ja, jag är en person av 10 i det HÄR sällskapet. Men om de andra går på kalas med varandra hela tiden utan mig eftersom jag inte är med i tantföreningen och därmed inte får gå på tantföreningens kalas, känns det då som någon vits för brudjävlarna att ha en middag med varandra när de ändå träffas typ varje vecka? Jag förstår det inte.
Nu ringde jag Arkitekten i puben och bytte jobbdag så jag jobbar den 16:e istället eftersom jag föredrar att jobba på fredagar och tänker ha vin och tvspelsafton alt. husfest (beroende på hur många som kan) den 17:e, när det är det där jävla gött full kalaset som jag inte ens ville gå på. Två fd tryckerimedarbetare som också ville gå på middagen har inget för sig så om inget annat så blir vi tre med vin och tv-spel i alla fall.....
På riktigt.
Måste verkligen sluta umgås och omge mig med folk som hetsar ner mig i treårsåldern, jag gillar verkligen inte mig själv då. Även om det kände extremt gött att avsluta ett mail med "ät bajs."
Och NU kanske jag kan somna.
Återigen en såndär töntig anledning som jag blir förbannad av och sen inte kan sova. Som ni ser på klockan. Tur jag har bloggen. Det här händer.
På tryckeriet har vi med ojämna mellanrum dammiddagar. Det brukar vara ganska trevliga tillställningar, när jag väl kan gå. För där börjar problem ett. Eftersom det är brudjävlar ska det hålla på och ältas hit och dit innan det kan bestämmas ett jävla datum, och när det väl bestäms så har jag ofta, i typ 99% av fallen redan inbokat jobb den kvällen. Och så ska brudjävlarna hålla på och "Vi kommer saaaakna diiiiig, ååååå vad syyyyynd att du inte kan koooooommaaaaaaa" Ja för det kommer ju knappast som en surprise när jag sagt att "snälla den här gången kan vi väll bestämma datum INNAN den och den dagen, för sen måste jag skicka in till min chef när jag kan jobba". Varje gång.
Nu var det dags igen. 9:e mars skickas det ut ett mail om att man ska fylla i en doodel när man kan. Den 16:e mars har den sista tjejen lyckas klämma in vilka dagar hon kan. Då kan ALLA utom en tjej ha middag den 16:e april. Den enda tjejen kan inga andra datum heller så det var ju inte så mkt att ta hänsyn till direkt. Det var lite diskussioner tidigare kring 16:e och det enda som talade emot var att det, som jag visste i alla fall då eftersom ingen sa nåt annat, var ett "göttfullkalas" den 17:e men det var ju inget hinder. Inget krockade ju. Nu kan man ju tänka sig att ett datum bestäms. Nej nej. Så den 18:e mars var jag tvungen att skicka in vilka dagar jag kunde jobba och säger till de via mail att nu har vi bestämt den 16:e, alla kunde ju, det hände inget, nu är det bokat! Alla hade ju fått säga när de kunde. Alla kunde den 16:e. Vad är det att tjafsa om då? Jag släpper det här att folk aldrig får arschlet ur vagnen och att det ska ältas. ok. Andas lugnt.
Sen händer inget mer idag, förrän miss Motor skickar ett mail till tryckeriet och säger att hon inte kan. Visserligen är hennes ekonomiska situation lite tight och hon hade blivit bjuden på gratiskalas så fine. Men sen kommer bajset. Eftersom alla brudjävlar (utom jag då) sitter i samma "tantförening" så blir det ingen middag eftersom de ska gå på ett kalas, eftersom det var den dagen då alla kunde gå på gratiskalas vilket såklart är prioritet! ("Belöning för hårt arbete" var det tydligen också. Nu frågar jag er. Hur hårt arbetar man i en förening som inte har nåt egensyfte utan vars enda syfte är att man är med i föreningen? Och typ, fikar. Om man nu arbetar i föreningen så är det inte direkt att man gör nåt, man gör det ju bara för att man ska få nåt, typ ett kalas. Då arbetar man ju bara för sig själv. Nä det köper jag inte. Jag köper tackkalasprincipen i sig, jag gillar också tackkalas, men hårt arbete? Man arbetar ju bara för det där jävla kalaset skull när det kommer till såna saker, helt ärligt fick man INGET för det skulle man ju inte göra det. Skit samma, det är inte det som är poängen, poängen är) OM DE NU PLANERADE ETT JÄVLA KALAS DEN DAGEN, KUNDE KANSKE NÅGON NÄMNT DET HÄR LITE TIDIGARE. Typ, jag ger här exempel kära brudjävlar som ni kan använda nästa gån det här inträffar: "det kanske inte är en sån lämplig dag, vi kanske har ett annat kalas inbokat den dagen."funkar fin-fint. Eller "vi kan inte bestämma oss nu, eftersom alla utom du kommer att ramla bort antingen den eller den eller den dagen" Funkar också skitbra. För det var väl inte så att de jobbade HÅRT i förrgår och var tvungen att gå på kalas så snart som möjligt? AAAAAAAAA! Men i alla fall fine, jag släpper det med, andas lugnt och fint.
Men sen kommer miss Motor och ska leka martyr och då får jag fan spel. Bl.a. säger hon "tråkigt att du tycker så men DU bestämde datumet själv och DU ställde ju in den nu"
Ja, eller hur?
För den där doodeln som alla fyllde i var tydligen inget att gå efter?
Och det känns som en stor vits att ha kalas med sig själv eller? Oh, ursäkta mig.
Samt att hon gnällde om att hon tycker det är jobbigt att ta beslut. MEN JAG TOG DET JU ÅT DIG, var glad, du behöver inte ha dåligt samvete och ställa in nåt kalas, jag var lagom otrevlig och gjode det åt dig så det är inget att sura över. Gå på ditt kalas med gott samvete, du sa ju precis själv att JAG hade bestämt datum och JAG hade ställt in kalaset så då är det väl inget att oja över?
Men. Jag andas lugnt igen.
Klockan halv tio, när jag sitter och svär över en labbjävle som aldrig blir klar skickade en annan av brudjävlarna ut ett mail där hon föreslår helgen efter. Som inte jag kunde på heller. Och då blev jag sur på riktigt och tänker att "jag skiter i om de tycker jag är tre år, jag måste bara få säga på nåt sätt huuuuur irriterad och trött jag är på det här" och skriver:
Känns det inte som lite overkill att NI som hade kalas veckan innan ska ha kalas och kalla det "Tryckeriets dammiddag" en vecka senare? Men ni kan ju kolla den otroligt hemliga tantföreningens kalender och återkomma med ett datum så kan jag se om jag kan, förstår inte varför NI behöver ta det över mailen bara.
//Solstrålen - ja jag är förbannad eftersom NI aldrig får era jävla arslen ur vagnen och sen blir det en massa BUHUHU. Jävla brudjävlar ät bajs.
NEJ jag förväntar mig inte att alla ska anpassa sig efter mig hela tiden. Ja, jag är en person av 10 i det HÄR sällskapet. Men om de andra går på kalas med varandra hela tiden utan mig eftersom jag inte är med i tantföreningen och därmed inte får gå på tantföreningens kalas, känns det då som någon vits för brudjävlarna att ha en middag med varandra när de ändå träffas typ varje vecka? Jag förstår det inte.
Nu ringde jag Arkitekten i puben och bytte jobbdag så jag jobbar den 16:e istället eftersom jag föredrar att jobba på fredagar och tänker ha vin och tvspelsafton alt. husfest (beroende på hur många som kan) den 17:e, när det är det där jävla gött full kalaset som jag inte ens ville gå på. Två fd tryckerimedarbetare som också ville gå på middagen har inget för sig så om inget annat så blir vi tre med vin och tv-spel i alla fall.....
På riktigt.
Måste verkligen sluta umgås och omge mig med folk som hetsar ner mig i treårsåldern, jag gillar verkligen inte mig själv då. Även om det kände extremt gött att avsluta ett mail med "ät bajs."
Och NU kanske jag kan somna.
tisdag 23 mars 2010
Tillsynes enkla saker.
Nu är det ju såhär att jag har märkt att bland mina vänner och runt om på lekskolan så är det helt omvända könsroller. Jag vet uppenbarligen inte hur det funkar ute i riktiga världen, eftersom jag inte bor där, det kanske ska vara så här men här är det helt enkelt så att de flesta killar som är singlar som jag känner är mer desperata efter flickvänner än tjejerna är efter pojkvänner.
Ok "alla" läsare av manligt kön här kommer tips som gör att du anses vara en lite mindre äcklig och ful.
1. Om du inte har börjat / är skallig. Ha en frisyr för böfvelen. Sluta använda trimmern. Kosta på dig nån hundring och klipp en frisyr. Jag lovar, det går hem. Att försöka komma undan med att det är så "praktiskt" att raka av sig håret i nån slags engelsk fotbollshulliganfrilla går INTE hem. Jag säger det igen. HA EN FRISYR!
2. STÄDA TOALETTFAN. Helt ärligt, du behöver inte städa så mycket annat så länge då håller badrummet hyfsat rent, utan avklippta naglar på golvet, skabb i handfatet, tandkräm på hela spegeln och bromsränder i toastolen. Speciellt då eftersom tjejer behöver sitta ner när vi går på toa. Om ditt badrum ser ut som en offentlig toalett, så kan du ju glömma att hon stannar kvar.
3. Klipp naglarna. Ofta. MINST en gång i veckan. Det finns ingenting som framkallar så mycket ofrivilliga äckelkänslor hos mig som killar med långa naglar. Nu pratar jag inte trans-välmanikyrerade naglar utan mans händer med långa naglar. Folk som spelar klassisk gitarr har det för det är lättare att spela då, men FAN VAD ÄCKLIGT DET ÄR! Klipp dem!
4. Duscha och använd deodorant som är antiperspirerande. Inte ett ton parfym. Inte axe. Ta inte på dig kläderna om de luktar minsta svett. Vi känner det, jag lovar. Se till att gnugga ordentligt med tvål i armhålan och kanske en såndär skrubbhanske för att få bort alla bakterier som sitter där, annars kommer du stinka på en gång. Svettlukt är inte attraktivt. Jag får t.o.m. kväljningar när folk luktar svett, men marinerad i axe är ungefär lika illa.
5. Jag själv tycker även hår på ryggen är ganska äckligt och förespråkar här att man vaxar bort det. Det är det inte alla som göra. Vissa tjejer gillar björnar. Du kan välja att ignorera det sista tipset här, följa de andra och se vilka reaktioner du får på ditt rygghår.
Så. Nu är det bara att gå ut och leta.
PS: Om någon skulle få för sig att prata med de där indierna som bebor elektros datasalar nattetid så kan ni väl dela med er av tips no4. Speciellt deodorant-biten.
Ok "alla" läsare av manligt kön här kommer tips som gör att du anses vara en lite mindre äcklig och ful.
1. Om du inte har börjat / är skallig. Ha en frisyr för böfvelen. Sluta använda trimmern. Kosta på dig nån hundring och klipp en frisyr. Jag lovar, det går hem. Att försöka komma undan med att det är så "praktiskt" att raka av sig håret i nån slags engelsk fotbollshulliganfrilla går INTE hem. Jag säger det igen. HA EN FRISYR!
2. STÄDA TOALETTFAN. Helt ärligt, du behöver inte städa så mycket annat så länge då håller badrummet hyfsat rent, utan avklippta naglar på golvet, skabb i handfatet, tandkräm på hela spegeln och bromsränder i toastolen. Speciellt då eftersom tjejer behöver sitta ner när vi går på toa. Om ditt badrum ser ut som en offentlig toalett, så kan du ju glömma att hon stannar kvar.
3. Klipp naglarna. Ofta. MINST en gång i veckan. Det finns ingenting som framkallar så mycket ofrivilliga äckelkänslor hos mig som killar med långa naglar. Nu pratar jag inte trans-välmanikyrerade naglar utan mans händer med långa naglar. Folk som spelar klassisk gitarr har det för det är lättare att spela då, men FAN VAD ÄCKLIGT DET ÄR! Klipp dem!
4. Duscha och använd deodorant som är antiperspirerande. Inte ett ton parfym. Inte axe. Ta inte på dig kläderna om de luktar minsta svett. Vi känner det, jag lovar. Se till att gnugga ordentligt med tvål i armhålan och kanske en såndär skrubbhanske för att få bort alla bakterier som sitter där, annars kommer du stinka på en gång. Svettlukt är inte attraktivt. Jag får t.o.m. kväljningar när folk luktar svett, men marinerad i axe är ungefär lika illa.
5. Jag själv tycker även hår på ryggen är ganska äckligt och förespråkar här att man vaxar bort det. Det är det inte alla som göra. Vissa tjejer gillar björnar. Du kan välja att ignorera det sista tipset här, följa de andra och se vilka reaktioner du får på ditt rygghår.
Så. Nu är det bara att gå ut och leta.
PS: Om någon skulle få för sig att prata med de där indierna som bebor elektros datasalar nattetid så kan ni väl dela med er av tips no4. Speciellt deodorant-biten.
måndag 22 mars 2010
Spelningen i torsdags...
... har tydligen delat in publiken i två läger. Ena halvan säger nåt i stil med "och du bara står där och är cool" och andra halvan säger "du borde ta för dig lite mer av scenen, liksom röra lite på och och skutta runt eller nåt.. (En killkompis kommentar var nästan exakt "Ja du stod och såg fotogentisk ut, men vafan, man kunde tagit ett knivskarpt kort på dig med en sån där 1800-tals kamera som krävde att man stod stilla i en halvtimme" vilket påminner mig om att det enbart är killar som sagt att jag borde skutta runt mer.)
Jag tänker nu berätta en "hemlighet". Jag står inte stilla och ser "sur" ut som någon slags genomtänkt strategi för att se cool ut.
Jag gör det för att jag i början av en spelning är så jävla nervös att jag håller på och dör och får paniktankar över att jag kommer ramla på en kabel eller nåt och göra nåt slags ofrivilligt stagedive medans brösten ramlar ur toppen. När väl denna oro har släppt så kanske jag ler lite.
Nu skulle man kunna tänka sig att det blir hoppa av då?
Nej. Av ett antal anledningar. För det första är jag så satans koncentrerad. Basen är en ganska stor bas. Den är femsträngad och har en extra oktav. Min andra bas är inte femsträngad men har även den längre hals. Den väger alltså ganska mycket. Hoppar jag runt får jag ont i axeln och då blir jag trött i armen och då spelar jag fel. Sen är det längre mellan banden på en bas än en gitarr, vår käre gitarrist klagade på att jag använde lillfingrarna när jag spelade "lillfingret är svagt, det kan man inte använda". Nähä. Men jag gör det, därför att om vi jämför, jag och gitarristen så är hans pek till ringfinger span vid utfläkta fingrar lika stort som mitt span pek till lillfinger. Jag har alltså mindre händer. Inte så konstigt. Jag är tjej. Så jag ska inte bara med kortare fingrar spela utan jag ska spela på en hals som är typ två decimeter längre och har längre mellan banden.
Sen envisas vi med att spela i konstiga takter där jag måste räkna lite ibland för att kolla så jag spelat rätt.
Men om jag spelade gitarr, då skulle det blir hoppa av?
Nej. För det första för att gitarristen är en adhdskadad duracellkanin på ecstacy. När vi repar är han lika hoppig som när vi spelar, jag försöker mest inte stå i vägen för hans utfall så han inte slår mig på käften eller nåt.
Sen kan jag inte komma ihåg att jag känner för att skutta runt. Om jag skulle känna sådär lite spontant att "fan, det skulle vara kul att hoppa lite nu" då gör jag det, det är ju inte så att jag inte brukar göra det som spontant känns bra just då. Men eftersom det inte sker spontant så måste jag ju börja tänka på att jag ska hålla på och skutta runt också, då måste jag ju ta bort en del av koncentrationen från spelandet, och det är inte riktigt det jag tänker på när jag står där och spelar. Jag tänker mer "vad fan är nästa ton nu igen, jag gissar på den här" eftersom nervositeten gör att jag inte litar på det jag spontant får för mig att jag ska spela. Vilket är det jag repat in, vilket är rätt. Men i huvudet tänker jag "Nej det är nog fel, är det inte här jag brukar spela fel. Brukar det vara 5:e eller 7:e bandet? Fan. Byter vi takt nu eller om en takt?" Sen tror jag jag har nån slags autistisk störning, eftersom jag har sjukt svårt att sålla bort ljud och synintryck, så min hjärna blir liksom överbelastad lite stup i kvarten. Väldigt jobbigt. Så jag står och tittat på min bas så att jag känner mig säker och lite trygg där framför alla människor. Och ibland så ler jag. Mest när gitarristen säger nåt knepigt under mellansnacket, vilket han gör under alla mellansnack.
Misstro mig rätt, jag tycker det är sjukt roligt att spela och när väl nervositeten lägger sig så är det bland det bästa som finns. Jag är väl bara ingen hoppetossa och jag förstår inte riktigt varför jag måste vara det. I torsdags hade jag dessutom klackskor. Och med alla sladdar på golvet hade det vart forledsstukningsvarning på det kombinerat med skuttandet. Sen hade det inte vart långt till ramlandet framåt med brösten på väg ur toppen. Det kanske är det de vill se, de där killarna som tyckte jag skulle hoppa runt mer.
Näe jag skippar nog det.
Jag tänker nu berätta en "hemlighet". Jag står inte stilla och ser "sur" ut som någon slags genomtänkt strategi för att se cool ut.
Jag gör det för att jag i början av en spelning är så jävla nervös att jag håller på och dör och får paniktankar över att jag kommer ramla på en kabel eller nåt och göra nåt slags ofrivilligt stagedive medans brösten ramlar ur toppen. När väl denna oro har släppt så kanske jag ler lite.
Nu skulle man kunna tänka sig att det blir hoppa av då?
Nej. Av ett antal anledningar. För det första är jag så satans koncentrerad. Basen är en ganska stor bas. Den är femsträngad och har en extra oktav. Min andra bas är inte femsträngad men har även den längre hals. Den väger alltså ganska mycket. Hoppar jag runt får jag ont i axeln och då blir jag trött i armen och då spelar jag fel. Sen är det längre mellan banden på en bas än en gitarr, vår käre gitarrist klagade på att jag använde lillfingrarna när jag spelade "lillfingret är svagt, det kan man inte använda". Nähä. Men jag gör det, därför att om vi jämför, jag och gitarristen så är hans pek till ringfinger span vid utfläkta fingrar lika stort som mitt span pek till lillfinger. Jag har alltså mindre händer. Inte så konstigt. Jag är tjej. Så jag ska inte bara med kortare fingrar spela utan jag ska spela på en hals som är typ två decimeter längre och har längre mellan banden.
Sen envisas vi med att spela i konstiga takter där jag måste räkna lite ibland för att kolla så jag spelat rätt.
Men om jag spelade gitarr, då skulle det blir hoppa av?
Nej. För det första för att gitarristen är en adhdskadad duracellkanin på ecstacy. När vi repar är han lika hoppig som när vi spelar, jag försöker mest inte stå i vägen för hans utfall så han inte slår mig på käften eller nåt.
Sen kan jag inte komma ihåg att jag känner för att skutta runt. Om jag skulle känna sådär lite spontant att "fan, det skulle vara kul att hoppa lite nu" då gör jag det, det är ju inte så att jag inte brukar göra det som spontant känns bra just då. Men eftersom det inte sker spontant så måste jag ju börja tänka på att jag ska hålla på och skutta runt också, då måste jag ju ta bort en del av koncentrationen från spelandet, och det är inte riktigt det jag tänker på när jag står där och spelar. Jag tänker mer "vad fan är nästa ton nu igen, jag gissar på den här" eftersom nervositeten gör att jag inte litar på det jag spontant får för mig att jag ska spela. Vilket är det jag repat in, vilket är rätt. Men i huvudet tänker jag "Nej det är nog fel, är det inte här jag brukar spela fel. Brukar det vara 5:e eller 7:e bandet? Fan. Byter vi takt nu eller om en takt?" Sen tror jag jag har nån slags autistisk störning, eftersom jag har sjukt svårt att sålla bort ljud och synintryck, så min hjärna blir liksom överbelastad lite stup i kvarten. Väldigt jobbigt. Så jag står och tittat på min bas så att jag känner mig säker och lite trygg där framför alla människor. Och ibland så ler jag. Mest när gitarristen säger nåt knepigt under mellansnacket, vilket han gör under alla mellansnack.
Misstro mig rätt, jag tycker det är sjukt roligt att spela och när väl nervositeten lägger sig så är det bland det bästa som finns. Jag är väl bara ingen hoppetossa och jag förstår inte riktigt varför jag måste vara det. I torsdags hade jag dessutom klackskor. Och med alla sladdar på golvet hade det vart forledsstukningsvarning på det kombinerat med skuttandet. Sen hade det inte vart långt till ramlandet framåt med brösten på väg ur toppen. Det kanske är det de vill se, de där killarna som tyckte jag skulle hoppa runt mer.
Näe jag skippar nog det.
torsdag 18 mars 2010
En bra gäst.
Ska spela idag, men först ska jag jobba i puben. Jag tänkte här irritera mig över saker som gäster gör som man inte borde göra.
- Gäster som står och försöker få ens uppmärksamhet och sen inte vet vad de vill ha när jag kommer fram. Är det mycket folk kommer jag ignorera dig och gå till personen brevid tills du bestämt dig. Du slösar min och ALLA andras tid. Se till att bestämma dig innan du kommer fram.
- Gäster som ska hålla på och tjafsa med mig om vår alkoholpolicy. Vi serverar inte shots starkare än 20% eftersom shot:ars enda syfte är att bli full. Och det är inte syftet med våra kalas. Men endå ska det tjafsas och fnysas och hållas på. Jag tycker inte att det är konstigare än att t.ex. sticky har en gräns på hur många saker en person får köpa vid varje tillfälle. Den regeln är iof ganska konstig men ändå. Tjafsa inte med bartendern, jag kommer strunta i dig och gå vidare till nästa kund. Du slösar min och ALLA andras tid.
- Gäster som tror man är efterbliven och inte kan ta hela sin beställning utan man måste lirka ur det ur dem. För länge sen så antog jag att folk när de slutate prata var klara med sin beställning och gick och hämtade den där "Staropramen" eller vad det var de skulle ha och sa "33:-" eller vad den kostade och så sa de "nej jag ska ha en xxx också" och så gick jag och hämtade den och ville ha mer pengar och så sa personen "nej jag ska ha en xxx också" och då ville man slå ihjäl dem. Numera säger jag "var det bra så" innan jag går och hämtar den. Problemet blir att är det mer än två saker blir det drygt att memorera om man måste avbryta ramsan med ett "var det bra så" hela tiden. Jag vill inte ha en konversation mitt i min tillredningsramsa, beställ det du ska beställa och var nöjd sen. Du slösar min och ALLA andras tid.
- När jag fått en beställning så upprepar jag den för kunden. LYSSNA DÅ! Är det fel så säg till då och inte när jag kommer med fel grej, jag frågade dig för att se så att jag hade hört rätt. Annars slösar du min och ALLA andras tid.
- Ta fram pengarna, eller i alla fall leta upp plånboken ur din gigantiska handväska/ryggsäck innan det blir din tur. Det är inte så att betalningen i slutet är en stor överraskning som du inte visste skulle komma.
tisdag 16 mars 2010
Tillägg och strykning
Färga håret (Hittade ju den där tuben så sent)- Sy klart toppen jag ska ha på torsdag
- Göra klart returerna på inl.up. i kursen ovan.
Gå på stormöte- missade mötetFika med Otur- Flytta över alla mina saker från tryckeriet till en bärbar hårddisk samt bränna kopior på alla foton jag inte har brännt ner redan
- Jobba i puben 15-23 på torsdag
- Verkligen verkligen lära mig låten som vi ska ha som extranummer
- städa bort alla äckliga pälsängrar
hämta skorna som kom på posten och skicka tillbaks dem- de passade, så jag slipper skicka tillbaka dem- få tag på det där andra bandet och se om de kan byta soundchecktid med oss då LasseMaja inte kan tiden vi fick.
Vart kommer...
... silverfiskar ifrån? Jag tror jag har såna i min garderob. Ofta när jag tar fram symaskinen som står där inne så hittar jag nåt som ser ut som ett insektsskal, alltså nån som ömsat skinn eller nåt, men nu hittade jag en levande en. Vart kommer de ifrån? Är det de som äter hål i mina kläder (gissar på nej och tror det är tvättmaskinen + dragkedja) hur får man bort dem. Och dessutom: jag trodde de bara bodde i badrum och där har jag inte sett den. Dessutom var den inte silvrig alls utan mer brun. Försökte googla på "skadeinsekter i hemmet" men hittar ingen bild som ser ut som det här djuret. Det liknade lite.. en tusenfoting mer. Hjälp?
Edit:
Nu har jag tittat lite närmare på den. Den är liksom delad som en tusenfoting (exoskelett alltså), varje segment är brunt med en ljusare brunbeige kant runt om. Den har små spröt där bak, tre stycken i en liten bukett och är kanske 5mm lång. Den rullade ihop sig som en tusenfoting gör när jag spolade vatten på den. Jag tror tamigfan det är en liten tusenfoting.
Edit:
Angelgone har nu informerat mig om att det var en pälsängerlarv. Den ser ut så här Det blir defenitivt storstäd med puts puts och..... radar i garderoben.
Edit:
Det måste vara de jävlarna som har ätit på mina sv.v randiga torgvantar som jag använde innan jag köpte usbvantarna! Nu ska de dö!
Slamid ger och Slamid tar!
Idag när jag kom till tryckeriet och skulle börja på en inlämningsuppgiftsretur i kursen Algorithms for machine learning and inference så var min mapp i datorn tom.
Panik. Vart är mina 12 GB med saker som jag samlat på mig och IT nissarna hotat med att ta bort? GAH! Jag skulle ju fixa det den här veckan.
Lotta sa "Slamid ger och Slamid tar" för det brukar vara så när han är i farten. (Oh, titta vi har en ny skärm.... men nu funkar inte servern. Oh slamid har fixat servern.... men nu har vi inget internet.....)Hann bli riktigt arg inna jag fick ett mail från Slamid där han förklarade att han bara gömt mappen lite så att jag skulle komma ihåg att tömma den på saker jag inte borde ha på tryckeriets datorer. Innan fredag måste jag göra följande saker (det här är en såndär lista som Katten skrattar åt när jag skriver, vi hade en jättebra Nemi-stripp som illustrerade mig och katten och våra "listor" men jag kan inte hitta den just nu...)
Gah. Det ser lite ut, men det är det inte. För sen tänkte jag eg. gå i skolan också. AAAAaaaa... det skulle ju vara slut på sånt här nu!
Panik. Vart är mina 12 GB med saker som jag samlat på mig och IT nissarna hotat med att ta bort? GAH! Jag skulle ju fixa det den här veckan.
Lotta sa "Slamid ger och Slamid tar" för det brukar vara så när han är i farten. (Oh, titta vi har en ny skärm.... men nu funkar inte servern. Oh slamid har fixat servern.... men nu har vi inget internet.....)Hann bli riktigt arg inna jag fick ett mail från Slamid där han förklarade att han bara gömt mappen lite så att jag skulle komma ihåg att tömma den på saker jag inte borde ha på tryckeriets datorer. Innan fredag måste jag göra följande saker (det här är en såndär lista som Katten skrattar åt när jag skriver, vi hade en jättebra Nemi-stripp som illustrerade mig och katten och våra "listor" men jag kan inte hitta den just nu...)
- Färga håret (Hittade ju den där tuben så sent)
- Sy klart toppen jag ska ha på torsdag
- Göra klart returerna på inl.up. i kursen ovan.
- Gå på stormöte
- Fika med Otur
- Flytta över alla mina saker från tryckeriet till en bärbar hårddisk samt bränna kopior på alla foton jag inte har brännt ner redan
- Jobba i puben 15-23 på torsdag
- Verkligen verkligen lära mig låten som vi ska ha som extranummer
Gah. Det ser lite ut, men det är det inte. För sen tänkte jag eg. gå i skolan också. AAAAaaaa... det skulle ju vara slut på sånt här nu!
fredag 12 mars 2010
Hemsökt
Jag tror fan det bor nån här. Förutom mig. Jag gick in i badrummet. Har vart där flera gånger sen jag rotade runt efter färgen. Mitt på golvet är det en liten.. öh... upprensat parti. Och mitt i detta parti ligger hårfärgstuben. Fattar inte vart den kom ifrån. Nåt är väldigt skumt.
Städning.....
.. av lägenheten, eller i alla fall badrummet, kommer nog ske tidigare än planerat. Jag hade tänkt städa om två veckor. När det är lov. Men nu i afton hade jag tänkt färga håret (Vi har en spelning på torsdag och då vill jag vara snygg) och då visade det sig att innehållet i paketet hade vält ut på golvet i badrummet någon gång sen jag sist färgade håret. Nu ligger det alltså en halv tub med färgcreme till hårfärgning någonstanns på golvet. Jag har lagt upp bilden för att ni ska inse tydligt hur lätt det borde vara att hitta den där tuben mot ett blått golv. Hoppas bara jag inte trampat på den så innehållet klämts ut någonstanns bland smutstvätten och öppnad post. Bajs.
Färdigtentad.
Och antagligen med 2 nya ohmtentor i bagaget. Fick igårkväll detta mail från examinatorn i den ena kursen:
Dear student,
due to various unfortunate delays during the course the final deadline for all the assignments has been moved to Wednesday 2010-03-24 21:00. There will be no further extensions as all the course results must be reported at latest 21 days after the exam.
Best regards,
Men KUUUUUUUL. Jag har ju suttit hela jävla veckan och lite till med den där labben och nästan fått den klar istället för att tentaplugga. Så nu kvällen innan tentan säger han att man får två veckor till på sig. Då kunde jag ju lika gärna skitit i att göra klart labben och kanske tagit tentorna istället eftersom jag då hade hunnit plugga. KUL KUL KUL!!!!
Dear student,
due to various unfortunate delays during the course the final deadline for all the assignments has been moved to Wednesday 2010-03-24 21:00. There will be no further extensions as all the course results must be reported at latest 21 days after the exam.
Best regards,
Men KUUUUUUUL. Jag har ju suttit hela jävla veckan och lite till med den där labben och nästan fått den klar istället för att tentaplugga. Så nu kvällen innan tentan säger han att man får två veckor till på sig. Då kunde jag ju lika gärna skitit i att göra klart labben och kanske tagit tentorna istället eftersom jag då hade hunnit plugga. KUL KUL KUL!!!!
torsdag 11 mars 2010
Etikettdiskussionen
Ja nu kommer den. Känner att det bäddar för besvikelse när jag byggt upp förväntan så mycket, men vad gör man.
Drack en öl med fröken Källby direkt efter tentan och var tvungen att prata om det här. Hon läser tydligen bloggen. (Det är tydligen folk som gör det. Nån sa att man kunde se statistik över det här så jag blev nyfiken men jag har inte lyckas lista ut hur man kanske kan se den.) I alla fall, här kommer den (kom ihåg att de här bara är en persons åsikt..)
Vi satt på Einstein och åt. (Vi har gjort det ett par tisdagar eftersom jag hittade ett häfte med såna matkuponger därifrån som nån tappat och jag hittat på marken. 8 luncher närmare bestämt. Tack för det ofrivilliga välgörare!) Det var jag, det var herr Självdistans och lite andra gossar/muppar från data. Jag har ju inte så mycket lattjo som händer och umgås inte med så många tjejer så jag var tvungen att berätta om mitt skofynd för gossarna (snygga Clark:s, skinnsko med klack, hur sköna som helst. Ord.pris: 1300:-, mitt pris: 398:- ), de var ju måttligt intresserade. Någon sa dock nåt om att skorna kanske inte lämpade sig att ha i det här vädret och jag förklarade att det var där skopåsen kom in. Man gick dit i stövlar och sen byter man om. Det här tände tydligen herr Självdistans till på för han blev exalterad:
"Har du skor på dig inomhus när du går bort?!?"
Och jag förklarade att ibland på vissa fester så ja då hade jag det. Herrn sa att han tyckte det var sjukt töntigt eller nåt (minns inte riktigt, det var nåt om att han inte förstod poängen och jag kan tänka mig det eftersom jag inte kan tänka mig att han går på nån slags fest som jag skulle ta med mig inneskor på.) Här nånstanns gled vi in på etikett i alla fall. För herrn tyckte att det där med etikett det var det absolut fjantigaste han visste. "det är ju bara en persons åsikt." Sen var det nåt om överklass eller nåt, jag minns inte och om hur folk ska tro att de är bättre än andra.
Min åsikt som jag försökte förmedla var att etikett kom till för att det i många fall blir så mycket smidigare om folk gör likadant, t.ex. om en person pratar i taget. Eller om man ska äta mat och vissa bestick är lättare att äta viss typ av mat med så kanske man kan duka med de olika besticken utifrån och in så att man får det smidiga besticket till rätt maträtt. Det finns ju olika slags etikett också, gömt under lite olika namn. Det som folk kallar för "allmänt hyfs" är ju också etikett. Uppfostran är etikett. Olika grupper av människor har olika etikett. På lekskolan har vi ju bl.a. nåt som kallas för sittningdiciplin och det är ju en form av etikett. Att man ska stänga av mobilen och inte prata högt under föreläsningar är etikett. Det som är ok att göra tillsammans med ett gäng är kanske inte ok i ett annat, vilket är en form av etikett inom den gruppen. Kutym är etikett. Praxis är etikett. Att påstå att all etikett är löjlig är i sig själv löjligt, den finns där av en anledning nämligen att det blir helt enkelt lite smidigare. Däremot den typen av etikett som säger i vilken ordning man ska hälsa på folk och sånt är ganska.... onödig. Och om man skulle ta fel kniv så är det ju ingen som kommer smälla en på fingarna för det. Det är ju bara att det är mer praktiskt att skära köttet med den vassa kniven som det var tänkt istället för att ta den lilla mesiga kniven som någon lade fram till förrätten. Vilket i princip var precis det han sa med, (vilket jag också sa "men vi säger ju samma sak, lyssna på mig" ) men han var så sjukt inställd på att jag pratade om hur viktigt det var att dricka te med lillfingret spretande eller nåt så han helt vägrade lyssna på mig. (självdistans var det ja.)
Herr Självdistans höll fast vid sitt "det är ju bara en persons åsikt" så jag lade lite ner det hela och försökte byta håll på diskussionen genom att berätta att jag brukar läsa Magdalena Ribbings etikettblogg på DN. Sjukt underhållande. Speciellt att läsa folks kommentarer är underhållande, och det speciella fallet jag tänkte ta upp var det här. Det absolut absolut roligaste är att läsa en dam vid namn Catharina:s inlägg. Hon skriver nämligen lite ibland och känns mer som ett troll i de här sammanhangen men men, helt fixerad vid att allt ska vara som på 1800-talet och pratar om lösaktiga kvinnor och annat. Citat från fröken är ett inlägg till någon som kallar sig trött "det är säkert inte alla som är otrogna bara för att de haft ONS:s som singlar. Men visst måste det vara så att mannen lätt börjar oroa sig för det, när han vet att hon inte har några speciella hämningar på det området..? Självklart är det lättare hänt för en sådan gränslös människa att göra det med hantverkaren eller dammsugarförsäljaren som ringer på dörren, än någon som aldrig har haft sex med främmande."
Som sagt, sjukt roligt.
Det här skulle jag inte gjort. Jag minns hur det började. Jag sa "Jag brukar läsa Magdalena Ribbings spalt" och herr Självdistans säger "Vem är det" och då svarar jag "Hon skriver en sån vett och etikett spalt/blogg i DN" och sen hann jag inte mer innan han började himla med ögonen och säger åter igen nåt i stil med "det är ju bara en persons åsikt, du kan ju inte gå på den bla blabla...överklass" och så blev jag så förbannad och trött på det så jag började ju såklart förolämpa honom. Det är så jag gör ibland när jag bara inte orkar föra en vettig diskussion längre eftersom personen jag pratar med inte verkar vilja göra det heller och inte är intresserad av vad jag försöker säga. Väldigt effektivt sätt att få fart på diskussionen om inte annat.
Jag sa "kommunistfaschistfjant" om jag inte minns helt fel, jag vet inte riktigt hur den förolämpningen ens hänger ihop, men jag sa det i alla fall och så blev herrn vres igen och det slutade med att han sa att jag var töntig och inte kunde argumentera för min sak.
Det kunde jag visst.
Om du bara hade hållt käften och lyssnat på vad jag sa istället för att ha en bestämd åsikt från början om vad jag sa så kanske du hade fattat det. Nu blev jag bara jävligt trött och irriterade på dig och när jag blir det så tycker jag inte att det är nån idé att föra en diskussion längre och då brukar jag idiotförklara folk vilket brukar innebära att jag kallar de nåt helt lösryckt förolämpande. Uppenbarligen var Kommunistfaschist (Fan vad jag inte kan stava till faschist. Fashist. fachist. Allt ser ju fel ut. Jävla skit) fjant en alldeles utmärkt förolämpning.
Så.
Fröken Källby sa att jag alltid hamnade i konstiga diskussioner. Hon trodde det var för att folk gillade att argumentera med mig eftersom brukar kunna backa upp det jag tycker med nåt så det blir bara inte platt pannkaka med diskussionen.
Men jag vill ju inte argumentera hela tiden, det är jobbigt! Det är lite som att folk automagiskt ungefär en kvart in i att de träffat mig inser att man kan mobba mig (alltså, jag menar inte stoppa huvudet i toan mobbing, utan de måste hålla på och retas och ha sig). Jag måste ha en jävligt konstig utstrålning.
Måste arbeta på en mer.... fin... framtoning.
Drack en öl med fröken Källby direkt efter tentan och var tvungen att prata om det här. Hon läser tydligen bloggen. (Det är tydligen folk som gör det. Nån sa att man kunde se statistik över det här så jag blev nyfiken men jag har inte lyckas lista ut hur man kanske kan se den.) I alla fall, här kommer den (kom ihåg att de här bara är en persons åsikt..)
Vi satt på Einstein och åt. (Vi har gjort det ett par tisdagar eftersom jag hittade ett häfte med såna matkuponger därifrån som nån tappat och jag hittat på marken. 8 luncher närmare bestämt. Tack för det ofrivilliga välgörare!) Det var jag, det var herr Självdistans och lite andra gossar/muppar från data. Jag har ju inte så mycket lattjo som händer och umgås inte med så många tjejer så jag var tvungen att berätta om mitt skofynd för gossarna (snygga Clark:s, skinnsko med klack, hur sköna som helst. Ord.pris: 1300:-, mitt pris: 398:- ), de var ju måttligt intresserade. Någon sa dock nåt om att skorna kanske inte lämpade sig att ha i det här vädret och jag förklarade att det var där skopåsen kom in. Man gick dit i stövlar och sen byter man om. Det här tände tydligen herr Självdistans till på för han blev exalterad:
"Har du skor på dig inomhus när du går bort?!?"
Och jag förklarade att ibland på vissa fester så ja då hade jag det. Herrn sa att han tyckte det var sjukt töntigt eller nåt (minns inte riktigt, det var nåt om att han inte förstod poängen och jag kan tänka mig det eftersom jag inte kan tänka mig att han går på nån slags fest som jag skulle ta med mig inneskor på.) Här nånstanns gled vi in på etikett i alla fall. För herrn tyckte att det där med etikett det var det absolut fjantigaste han visste. "det är ju bara en persons åsikt." Sen var det nåt om överklass eller nåt, jag minns inte och om hur folk ska tro att de är bättre än andra.
Min åsikt som jag försökte förmedla var att etikett kom till för att det i många fall blir så mycket smidigare om folk gör likadant, t.ex. om en person pratar i taget. Eller om man ska äta mat och vissa bestick är lättare att äta viss typ av mat med så kanske man kan duka med de olika besticken utifrån och in så att man får det smidiga besticket till rätt maträtt. Det finns ju olika slags etikett också, gömt under lite olika namn. Det som folk kallar för "allmänt hyfs" är ju också etikett. Uppfostran är etikett. Olika grupper av människor har olika etikett. På lekskolan har vi ju bl.a. nåt som kallas för sittningdiciplin och det är ju en form av etikett. Att man ska stänga av mobilen och inte prata högt under föreläsningar är etikett. Det som är ok att göra tillsammans med ett gäng är kanske inte ok i ett annat, vilket är en form av etikett inom den gruppen. Kutym är etikett. Praxis är etikett. Att påstå att all etikett är löjlig är i sig själv löjligt, den finns där av en anledning nämligen att det blir helt enkelt lite smidigare. Däremot den typen av etikett som säger i vilken ordning man ska hälsa på folk och sånt är ganska.... onödig. Och om man skulle ta fel kniv så är det ju ingen som kommer smälla en på fingarna för det. Det är ju bara att det är mer praktiskt att skära köttet med den vassa kniven som det var tänkt istället för att ta den lilla mesiga kniven som någon lade fram till förrätten. Vilket i princip var precis det han sa med, (vilket jag också sa "men vi säger ju samma sak, lyssna på mig" ) men han var så sjukt inställd på att jag pratade om hur viktigt det var att dricka te med lillfingret spretande eller nåt så han helt vägrade lyssna på mig. (självdistans var det ja.)
Herr Självdistans höll fast vid sitt "det är ju bara en persons åsikt" så jag lade lite ner det hela och försökte byta håll på diskussionen genom att berätta att jag brukar läsa Magdalena Ribbings etikettblogg på DN. Sjukt underhållande. Speciellt att läsa folks kommentarer är underhållande, och det speciella fallet jag tänkte ta upp var det här. Det absolut absolut roligaste är att läsa en dam vid namn Catharina:s inlägg. Hon skriver nämligen lite ibland och känns mer som ett troll i de här sammanhangen men men, helt fixerad vid att allt ska vara som på 1800-talet och pratar om lösaktiga kvinnor och annat. Citat från fröken är ett inlägg till någon som kallar sig trött "det är säkert inte alla som är otrogna bara för att de haft ONS:s som singlar. Men visst måste det vara så att mannen lätt börjar oroa sig för det, när han vet att hon inte har några speciella hämningar på det området..? Självklart är det lättare hänt för en sådan gränslös människa att göra det med hantverkaren eller dammsugarförsäljaren som ringer på dörren, än någon som aldrig har haft sex med främmande."
Som sagt, sjukt roligt.
Det här skulle jag inte gjort. Jag minns hur det började. Jag sa "Jag brukar läsa Magdalena Ribbings spalt" och herr Självdistans säger "Vem är det" och då svarar jag "Hon skriver en sån vett och etikett spalt/blogg i DN" och sen hann jag inte mer innan han började himla med ögonen och säger åter igen nåt i stil med "det är ju bara en persons åsikt, du kan ju inte gå på den bla blabla...överklass" och så blev jag så förbannad och trött på det så jag började ju såklart förolämpa honom. Det är så jag gör ibland när jag bara inte orkar föra en vettig diskussion längre eftersom personen jag pratar med inte verkar vilja göra det heller och inte är intresserad av vad jag försöker säga. Väldigt effektivt sätt att få fart på diskussionen om inte annat.
Jag sa "kommunistfaschistfjant" om jag inte minns helt fel, jag vet inte riktigt hur den förolämpningen ens hänger ihop, men jag sa det i alla fall och så blev herrn vres igen och det slutade med att han sa att jag var töntig och inte kunde argumentera för min sak.
Det kunde jag visst.
Om du bara hade hållt käften och lyssnat på vad jag sa istället för att ha en bestämd åsikt från början om vad jag sa så kanske du hade fattat det. Nu blev jag bara jävligt trött och irriterade på dig och när jag blir det så tycker jag inte att det är nån idé att föra en diskussion längre och då brukar jag idiotförklara folk vilket brukar innebära att jag kallar de nåt helt lösryckt förolämpande. Uppenbarligen var Kommunistfaschist (Fan vad jag inte kan stava till faschist. Fashist. fachist. Allt ser ju fel ut. Jävla skit) fjant en alldeles utmärkt förolämpning.
Så.
Fröken Källby sa att jag alltid hamnade i konstiga diskussioner. Hon trodde det var för att folk gillade att argumentera med mig eftersom brukar kunna backa upp det jag tycker med nåt så det blir bara inte platt pannkaka med diskussionen.
Men jag vill ju inte argumentera hela tiden, det är jobbigt! Det är lite som att folk automagiskt ungefär en kvart in i att de träffat mig inser att man kan mobba mig (alltså, jag menar inte stoppa huvudet i toan mobbing, utan de måste hålla på och retas och ha sig). Jag måste ha en jävligt konstig utstrålning.
Måste arbeta på en mer.... fin... framtoning.
GAAAA!
Såklart så fastande jag på google scholar för att hitta en vetenskaplig artikel som backade upp den där länken i förra inlägget. (skadad)
Hittade en massa roliga saker som t.ex. vad sömnparalys är (vilket jag drabbas av jävligt ofta). Det är tydligen helt enkelt så (och ganska logiskt om man tänker efter) att kroppens positionsmuskler blir urkopplade vid R.E.M. sömnen, helt enkelt för att vi annars skulle gå och traska upp och göra saker medans vi drömmer. Problemet då är när man vaknar upp och fattar att man är i rummet men nån fördröjning gör att man fortfarande drömmer. Kroppen har liksom inte släppt paralysen. Så då ligger man där och kan inte röra sig och får lite panik, och ofta fortsätter drömmen också fast man tittar. Jävligt läskigt om det har vart nån galen mardröm.
Sen hittade jag även att hjärnarn tydligen behöver minst 4 minuter för att komma ihåg saker innan man somnar. Alltså, det kanske blev en konstig mening men det står:
"Orsaken till bristen på minne för uppvaknanden är att inlärning måste ha skett i god tid (minst 4 minuter) före insomnandet, annars försvinner det inlärda ur minnet. Vi behöver alltså en viss vakentid för att etablera minnesspår i hjärnan. Sömnen avbryter nämligen etablerandet av minnesspår."
Vilket helt enkelt förklarar varför jag inbland när jag vaknar inte minns att jag kom hem. Alltså. Jag minns spårvagnen och promenaden hem, men jag kan inte minnas att jag klädde av mig eller borstade tänderna. (Nej jag var inte full, bara riktigt jävla skittrött)
GAAA som sagt. Nu ska jag återgå till att läsa om parstrees.
Hittade en massa roliga saker som t.ex. vad sömnparalys är (vilket jag drabbas av jävligt ofta). Det är tydligen helt enkelt så (och ganska logiskt om man tänker efter) att kroppens positionsmuskler blir urkopplade vid R.E.M. sömnen, helt enkelt för att vi annars skulle gå och traska upp och göra saker medans vi drömmer. Problemet då är när man vaknar upp och fattar att man är i rummet men nån fördröjning gör att man fortfarande drömmer. Kroppen har liksom inte släppt paralysen. Så då ligger man där och kan inte röra sig och får lite panik, och ofta fortsätter drömmen också fast man tittar. Jävligt läskigt om det har vart nån galen mardröm.
Sen hittade jag även att hjärnarn tydligen behöver minst 4 minuter för att komma ihåg saker innan man somnar. Alltså, det kanske blev en konstig mening men det står:
"Orsaken till bristen på minne för uppvaknanden är att inlärning måste ha skett i god tid (minst 4 minuter) före insomnandet, annars försvinner det inlärda ur minnet. Vi behöver alltså en viss vakentid för att etablera minnesspår i hjärnan. Sömnen avbryter nämligen etablerandet av minnesspår."
Vilket helt enkelt förklarar varför jag inbland när jag vaknar inte minns att jag kom hem. Alltså. Jag minns spårvagnen och promenaden hem, men jag kan inte minnas att jag klädde av mig eller borstade tänderna. (Nej jag var inte full, bara riktigt jävla skittrött)
GAAA som sagt. Nu ska jag återgå till att läsa om parstrees.
A-människor?
Varför beter sig alltid folk som går upp tidigt på morgonen som om de är mycket bättre än alla som inte gör det? Jag har alltid haft en lite konstig dygnsrytm och faktumet av att jag jobbar sent två kvällar i veckan gör inte så mkt för att bättra på den heller. Nu har ju det inte spelat någon roll eftersom jag bestämmer mina egna tider när det kommer till skolan. Och föreläsningsmässigt så har jag haft tur sista två lp, ingen föreläsning börjar innan 10. Men ändå ska det hålla på och tjafsas när jag kommer till skolan "Kommer du nu?" säger de, följt av ett " Jaaaag har minsann vart här sen 8".
Jaha... men vart var du när jag stod och serverade / labbade / pluggade runt 10/11-tiden igår? Är det så konstigt att jag sover lite längre än dig när du gick och lade dig medan jag fortfarande jobbade?
Nä, att gå upp vid 6 eller tidigare och anse att bara det är duktigt är nån slags kvarleva från när vi inte hade lampor och var tvungna att nyttja hela dagens ljus för det gick inte att jobba efter mörkrets inbrott. Det borde ju vara vad man får gjort under tiden man är vaken som räknas inte när de här timmarna råkar inträffa på dygnet, eller hur?
Ödlan sa det häromdagen "den bästa sömnen får man innan midnatt, det är bevisat, det är därför du är så trött" Jaha så det har ingenting att göra med när man gick och lade sig då eller? Googlade på "bästa sömnen" och första länken visar det här där det bl.a. står:
"Den mest värdefulla sömnen får man under den första halvan av ett åttatimmars sovpass. Tidigare menade man att den bästa sömnen fick man före midnatt. Detta stämmer inte generellt utan hänger snarare ihop med att man före elektricitetens intåg hade en helt annan dygnsrytm än i dag. Den bästa sömnen var före midnatt eftersom man oftast gick till sängs redan vid åttatiden på kvällen när brasan i spisen brunnit ut och gick upp när det började ljusna, kanske redan vid fyratiden"
Hallå fröken 1800-tal. Gå och lägg dig.
Jaha... men vart var du när jag stod och serverade / labbade / pluggade runt 10/11-tiden igår? Är det så konstigt att jag sover lite längre än dig när du gick och lade dig medan jag fortfarande jobbade?
Nä, att gå upp vid 6 eller tidigare och anse att bara det är duktigt är nån slags kvarleva från när vi inte hade lampor och var tvungna att nyttja hela dagens ljus för det gick inte att jobba efter mörkrets inbrott. Det borde ju vara vad man får gjort under tiden man är vaken som räknas inte när de här timmarna råkar inträffa på dygnet, eller hur?
Ödlan sa det häromdagen "den bästa sömnen får man innan midnatt, det är bevisat, det är därför du är så trött" Jaha så det har ingenting att göra med när man gick och lade sig då eller? Googlade på "bästa sömnen" och första länken visar det här där det bl.a. står:
"Den mest värdefulla sömnen får man under den första halvan av ett åttatimmars sovpass. Tidigare menade man att den bästa sömnen fick man före midnatt. Detta stämmer inte generellt utan hänger snarare ihop med att man före elektricitetens intåg hade en helt annan dygnsrytm än i dag. Den bästa sömnen var före midnatt eftersom man oftast gick till sängs redan vid åttatiden på kvällen när brasan i spisen brunnit ut och gick upp när det började ljusna, kanske redan vid fyratiden"
Hallå fröken 1800-tal. Gå och lägg dig.
tisdag 9 mars 2010
Labba
Labba gör jag. Hela tiden känns det som. Det finns dock värre saker än att göra själva labben. Det är när man bara stirrar på labben och inte gör nåt. Som nu. Det känns övermäktigt nånstanns och jag vet inte vad jag ska börja med. Bara ooooooorka med skiten. Gah!
söndag 7 mars 2010
Nåt nytt?
Om man i december blir presenterad för ett förslag för t.ex. en logotyp och vid första anblicken konstaterar att den i princip består av den döskalle och man själv tycker att döskallar är ganska ful och klishéartat för en logga för ett rocknrollband och säger "ja den är ju fint gjort, men kan vi inte göra nåt annat, jag gillar inte döskallar" har man då rätt att bli sur när man i veckan presenteras för samma förslag, mer finslipat men ändå bara en döskalle med orden "nu har vi ju bestämt det här, jag har försökt få tag på xxx (den tredje personen i rocknrollbandet) men det har inte gått." ?
Vem är det då som bestämt nåt om vi är tre personer och:
1. Jag har sagt att jag inte gillar den
2. En har inte fått säga nåt?
Vem är det då som bestämt nåt om vi är tre personer och:
1. Jag har sagt att jag inte gillar den
2. En har inte fått säga nåt?
Trägen vinner
Efter lite trams så fann jag det!
Här är stekaren, och ursäkta: Det var "packat och klart" samt att killen hade ju en MINTGRÖN pike, och inte en råsa. Uj uj uj.
Här är stekaren, och ursäkta: Det var "packat och klart" samt att killen hade ju en MINTGRÖN pike, och inte en råsa. Uj uj uj.
Stekarinslag
Nu kan jag inte hitta det där jävla videoklippet och det stör mig. Det rullade många gånger på tryckeriet i samma veva som det här fantastiska klippet som orsakade och fortfarande orsakar att folk spontant säger "kött fiii faaaan" samt "roooooompaaaa". Jag minns att det var ett tv inslag (kanske lokal tv4 stockholm..) från stockholmsveckan i visby och det var en kille i råsa pike som skulle förklara vad "steka" betydde. Fantastiskt kul. Det är alltså han jag tänker på när jag tänker på stek. Måste fråga i morgon om någon kommer ihåg vad klippet kom ifrån, försökte söka på youtube på stockholmsveckan i visby, men fick inte rätt svar. Jävla skit!
Och allt detta p.g.a. det där tjatet om "stek".
Och allt detta p.g.a. det där tjatet om "stek".
lördag 6 mars 2010
Ny läsare...
... killen som jag hade etikettdiskussionen med som jag lovat att skriva ner (och nej inte gjort) ska tydligen börja läsa bloggen. Hurrom. Vi kan kalla honom herr Självdistans, eftersom hans favoritgrej att argumentera om är att folk i allmänhet inte har självdistans. Nu sa han när han såg inlägget om töntar "ja nu ska vi se hur stor självdistans du har egentligen, du använder ju t.e.x ordet stek här helt utan ironi? Hum hum" (Ja för det var precis vad jag gjorde. Helt utan ironi. Viktigt att vara stek är det. Duh....) Han har även lite smått autistiska drag eftersom man måste prata med honom som om man skulle lära en dator nåt, dvs man kan inte använda liknelser och man får absolut inte vara det minsta luddig. T.ex. om jag bad om "earl grey, hett" så skulle ambigoueos.. (fan jag vet inte hur det stavas. Ordet jag letar efter. Tvetydighet kanske enklare? Vi säger det.) tvetydigheten i meningen göra att han lika gärna skulle kunna tolka det som att han ska ta hit en inoljad Earl. Götta till mig. Annars är hans favoritargument "Det är bara en persons åsikt" och så blir han nästan lite arg.
Så nu väntar jag med spänning på när herr Självdistans ska börja leka troll i gästboken.
Så nu väntar jag med spänning på när herr Självdistans ska börja leka troll i gästboken.
Kan inte folk....
....sluta använda såna där hjärtan överallt i all jävla text, i typ meningslösa uppdateringar på fb. Alltså, jag gillar meningslösa uppdateringanr, men varför har alla blivit fjortisar och måste skriva <3 <3 <3
Fan.
Fan.
fredag 5 mars 2010
Toapapper..
.. glömde jag naturligvis köpa. Vart fan har jag gjort av det där storpacket pappersnäsdukar från Eldorado? Fan. Jävla. Apa.
torsdag 4 mars 2010
En tönt till
Någon morgon när jag stod och väntade på vagnen inträffar följande:
Jag står på sidan med hållplasten där vagnarna går mot stan. På andra sidan står det en vagn. Det är övergång precis framför vagnen. En man nämar sig övergången. Vagnen plingar och börjar köra. Mannen fortsätter gå och kliver ut rakt framför den åkande vagnen. Vagnen får panikbromsa och hinner göra detta utan att köra på mannen. Vad är mannens reaktion tror ni?
Jo mannen vrålar såklart "Jävla rasistjävel" till spårvagnschauffören som precis panikbromsat för mannen som inte såg sig för alls innan han tog ett raskt kliv framför den åkande vagnen.
Sen nöjer sig inte mannen där. Han ställer sig bredbent framför vagnen och vrålar rasistjävel säkert 10-15 gånger samt spottar på vagnen. Chaffisen sitter i vagnen och gör inget. Han säger inget heller, för vad ska han säga. Han har precis INTE kört över ett pucko som inte såg sig för och får höra att han är rasist. Jaha. Inte nog med detta dock. När mannen väl flyttat sig ur vägen för vagnen så den kan köra igen så sparkar mannen på vagnen upprepade gånger samt tar tag i saker han hittar på marken och kastar efter vagnen medan har vrålar "Jävla rasistjävel".
Det var en riktig tönt.
Jag hade en kille i min klass en gång som alltid om man kritiserade honom sa "så säger du bara för att jag är invandrare".
Herregud människor, sluta ropa varg. Vem kommer lyssna de gånger de faktiskt gäller?
Jag står på sidan med hållplasten där vagnarna går mot stan. På andra sidan står det en vagn. Det är övergång precis framför vagnen. En man nämar sig övergången. Vagnen plingar och börjar köra. Mannen fortsätter gå och kliver ut rakt framför den åkande vagnen. Vagnen får panikbromsa och hinner göra detta utan att köra på mannen. Vad är mannens reaktion tror ni?
Jo mannen vrålar såklart "Jävla rasistjävel" till spårvagnschauffören som precis panikbromsat för mannen som inte såg sig för alls innan han tog ett raskt kliv framför den åkande vagnen.
Sen nöjer sig inte mannen där. Han ställer sig bredbent framför vagnen och vrålar rasistjävel säkert 10-15 gånger samt spottar på vagnen. Chaffisen sitter i vagnen och gör inget. Han säger inget heller, för vad ska han säga. Han har precis INTE kört över ett pucko som inte såg sig för och får höra att han är rasist. Jaha. Inte nog med detta dock. När mannen väl flyttat sig ur vägen för vagnen så den kan köra igen så sparkar mannen på vagnen upprepade gånger samt tar tag i saker han hittar på marken och kastar efter vagnen medan har vrålar "Jävla rasistjävel".
Det var en riktig tönt.
Jag hade en kille i min klass en gång som alltid om man kritiserade honom sa "så säger du bara för att jag är invandrare".
Herregud människor, sluta ropa varg. Vem kommer lyssna de gånger de faktiskt gäller?
onsdag 3 mars 2010
Töntigt
För någon dag sen så skickade jag efter ett par tuffa USB vantar som jag hade trånat efter ett tag. Det ser ur som ett par vanliga torgvantar med sån fläpplucka som man kan fälla över fingrarna så det blir tumvantar, men sen kommer det ut en sladd ur vanten för man kan koppla in den i datorns usb uttag och så blir vantarna varma, Hurrom! Nöjd med detta då mina fingrar brukar bli kalla och stela när jag sitter och programmerar och så får jag ont i dem och så måste jag gå och spola dem under varmvatten för att kunna fortsätta och det är enerverande. I alla fall. Tog med mig vantarna och visade upp dem på tryckeriet. Ödlan (ja herr Frö:s flickvän slumpmässigt nog) utbrast genast:
"Herre gud vad töntigt!"
Då blev jag sådär irriterad igen och nu tänkte jag förklara hur det här med "töntigt" funkar.
För det första så är "töntigt" och "nerdigt" inte samma sak. Jag kan klassifiera vantarna som "nerdiga" men inte som töntiga. Väldigt få saker är töntiga. Oftast så är det handlingar som är töntiga. Töntiga saker utförs ofta av osäkra personer som vill verka tuffa. Alltså vad jag menar är: saker som man gör bara för att verka tuff, det är töntigt.
Här kommer en lista på töntiga saker:
Här är en lista på tuffa saker!
Så nu när vi har fastställt detta ska vi se vart mina vantar passade in i listan på töntiga saker..... mmmm.... ingenstans nä!
Det närmaste är ju "dyra teknikprylar", men det fallerar då
1. Min teknikpryl har ett syfte; att jag ska slippa frysa om fingrarna när jag programmerar. Hur tufft är det att frysa bara för att man bryr sig så himla mycket om hur man ser ut? Jag vill hellre att min hjärna funkar så att jag kan bygga superbra saker och det gör den inte om jag får så ont i fingrarna för att de blir kalla att jag inte kan tänka på nåt annat att det gör ont tills jag gått upp och spolat vatten på dem för att tina upp dem.
2. De var inte dyra, 25 dollar inkl frakt.
3. Jag köpte dem för att jag tyckte de var fina, blå med råsa och gula fingrar.
Summa: Det är tufft. Så det så.
Ey Ödlan: DU är töntig.
"Herre gud vad töntigt!"
Då blev jag sådär irriterad igen och nu tänkte jag förklara hur det här med "töntigt" funkar.
För det första så är "töntigt" och "nerdigt" inte samma sak. Jag kan klassifiera vantarna som "nerdiga" men inte som töntiga. Väldigt få saker är töntiga. Oftast så är det handlingar som är töntiga. Töntiga saker utförs ofta av osäkra personer som vill verka tuffa. Alltså vad jag menar är: saker som man gör bara för att verka tuff, det är töntigt.
Här kommer en lista på töntiga saker:
- Röka när man är fjorton (för att vara tuff)
- Ta på sig nåt som legat längst in i garderoben och som man länge tänkt ge till myrorna men nu ändrat INTE för att man själv tyckte att det var snyggt igen utan bara för att nån bloggbrud sagt nåt om det (för att kunna vara först och då är man tuff)
- Helt ärligt fråga vad någon tycker om nåt plagg och ta åsikten som en annan person gav som sin egen (för att man inte vågar lita på att ense egen åsikt är tuff, och man vill ju vara tuff!)
- Ha på sig saker för att man vill att folk ska glo och lägga märke till en (peacocking gör alla tuffa kidz)
- Gå med i gäng (för att vara tuff och farlig)
- Vara nazist och gå med i gäng (för att vara tuff)
- Använda orden "bärs" och "brudar" på riktigt (för att vara lite stek och tuff. Dessutom betyder bärs bajs på norska och det har jag ju redan förklarat att jag inte gillar)
- Köpa dyra teknikprylar, t.ex. kameror och dyra hifisladdar för flera tusen kronor, fast man inte kan nåt om det utan det var bara dyrt och det största de hade. (För att impa på nån och vara tuff, herregud om man ska köpa en jävla meter sladd, hur stor påverkan tror du runtstörningar har på en sladd för 200:-/m och en 1000:-/m. Jag kan fatta om man skulle dra skiten i hela huset, men en jävla meter. Helvete.)
- Ha en apdyr stereo som funkar och låter skitbra, men köper en ny större och dyrare som kanske en ljudtekniker hade hört en marginell skillnad mellan. (för att vara tuff och ha dyra tuffa prylar)
- Dra sexistiska skämt framför "de häftiga" killarna (för att de ska bli impade och då framstå som tuff)
- Skylla på att flickvännen ville det och det och därför kan jag inte gå ut ikväll (istället för att säga som det är "jag vill inte", men det hade ju inte vart tufft, och så kan man ju vara tuffa ihop och racka ner på flickvännen a.k.a. "regeringen" som bestämmer vad man ska göra, men man har ju vart ute och supit nu i flera helger i rad så nu måste man nog umgås med henne..... HERREGUD vill jag skrika. Dumpa tjejen då om hon är så jävla jobbig!)
- Skylla på att man är gammal och har vuxit ifrån det och det (istället för att säga som det är, "jag vill inte". Det hade ju inte vart tufft)
- Dricka mer alkohol än vad man tål, och skryta om den enorma mängden man druckit (för att vara tuff)
- Göra sig till i allmännhet, typ försöka vara rolig hela tiden (för att vara tuff)
- Smöra för folk sådär slemmmigt och vifta med ögonbrynen och skratta fejkat (för att verka cool och tuff)
- Hålla på och tjafsa om hur stor penis man har hela tiden. (För att det är tufft om en medfödd lem är stor, det innebär automagiskt att alla brudar vill ha en när man druckit så jävla många bärs och det är tufft.)
Här är en lista på tuffa saker!
- Vara sig själv
- Lita på sig egen åsikt
- Inte vara rädd för att "ha fel"( det som osäkra folk tolkar som att "ha fel" är oftast bara att de är den enda med en avvikande åsikt. En åsikt är inte fakta och kan således inte vara felaktig.)
- Köpa saker för att man själv tycker de är fina och bra
- Göra saker man brinner för och gå sin egen väg.
Så nu när vi har fastställt detta ska vi se vart mina vantar passade in i listan på töntiga saker..... mmmm.... ingenstans nä!
Det närmaste är ju "dyra teknikprylar", men det fallerar då
1. Min teknikpryl har ett syfte; att jag ska slippa frysa om fingrarna när jag programmerar. Hur tufft är det att frysa bara för att man bryr sig så himla mycket om hur man ser ut? Jag vill hellre att min hjärna funkar så att jag kan bygga superbra saker och det gör den inte om jag får så ont i fingrarna för att de blir kalla att jag inte kan tänka på nåt annat att det gör ont tills jag gått upp och spolat vatten på dem för att tina upp dem.
2. De var inte dyra, 25 dollar inkl frakt.
3. Jag köpte dem för att jag tyckte de var fina, blå med råsa och gula fingrar.
Summa: Det är tufft. Så det så.
Ey Ödlan: DU är töntig.
tisdag 2 mars 2010
Dum kille
Jag har ju lovat att skriva om etikettdiskussionen men jag är för trött nu efter en dags labbande. Det blir den här idioten istället. En kompis lade upp den här artikeln på fb. Och ja vad tänker man då. Du kan inte gå på dass själv, men du lyckades dricka en massa sprit och sen klämma in dig i en bil och köra rattfull och nu ska vi tycka synd om dig? Helt ärligt. Lite gammaldags vatten med bröd fängelse hade kanske gjort dig gott.
måndag 1 mars 2010
Pest eller kolera aka bajs eller dödsfälla
Nu tänker jag förbanna mig igen. Den här gången är det över någons hantering av den här snön som kommit ner. Jag älskar snön, jag gillar inte människor.
Från spårvagen hem till mig finns det en väg. Denna väg varken skottas eller sandas, varför inte är ett mysterie men i alla fall. Först kommer man upp från hållplatsen. Precis när man kommer upp fick någon för sig att det var en bra idé att börja borra ett hål i vägen i början på vintern. Man lade en gångbro med kanträcke över hålet. Nu har det då snöat så mkt att hålet är fyllt i snö och gångbron har blivit ett fotsteg brett eftersom ingen någonsin tagit bort snön därifrån. Man får helt enkelt kliva i någons spår för att ta sig över.
Sen kommer man till cykelvägen. En gång i tiden, ungefär när jag flyttade in och ett par år efter det, var det här en lapp-asfalterad väg med lite hål i. Sen fick man för sig att lägga ny asfalt över den gamla, och det var då det blev problem. Vägen ligger liksom längst ner. Alltså, all annan mark, t.o.m. brunnar och sånt ligger högre än den här vägen. När det var hål i vägen så rann lite vatten undan genom hålen, men nu gör det inte det längre. Nu när det vart tö i två dagar är det alltså en 20cm djup snönslasksflod som man måste ta sig genom. Det blir oftast att man går på den lilla gräsremsan till vänster som är närmast staketet . Det är nu så hårdtrampat att jag misstänker att allt gräs under dött. Dessutom är det glashalt eftersom vattnet polerat snön till blankis.
När man kommit förbi del ett så man välja två olika vägar. Vi kan kalla dem "dödsfällan" samt "the road of a thousand hundbajsar". Till vänster är alltså dödsfällan. Det är en liten backe, som sen blir en liten backe till. Och den här sandas inte heller. Den lutar precis så lite så att man tror det ska gå bra och sen kommer man till mitten och sen inser man att "nä jag kommer ramla" och då är det försent, för man kommer varken framåt eller bakåt för om man ändrar tyngdpunkten så kommer man falla handlöst på knäna (om man har tur, på ansiktet och slår ut framtänderna om man har otur) och glida ner för hela backen igen. Folk som går här ofta har märkt detta och går vid sidan om den lilla stigen/vägen, vilket har resulterad i en 10m bred dödsfälla.
Då har vi alternativet höger och "the road of a thousand hundbajsar". Det är nämligen vägen som vi gick på först som fortsätter rakt fram fast nu har de sprängt ut en stig i det där berget som man försökte klättra upp för om man hade gått vänster. Detta gör ju naturligtvis att den nedsänkta vägen är ännu mer dränkt. Men här finns ingen gräsremsa att gå på utan man har bara vallarna att balansera på. Och där finns det hundbajs. Hundbajs som dessutom blivit utskvätt när någon gjort ett tafatt och halvhjärtat försök till att skotta en gång. Och det mesta är ju inte normalt bajs heller som man kan tänka sig typ små bruna korvar, nej nej, jag fattar verkligen inte vad ägarna matar de här stackars kräken med för det ser ut som det som är i bajamajan tre dagar in på random vald festival. Bakismage på skräpmatsdiet. Helvete vad äckligt det är. Sen kommer man fram till till en lite mindre brant dödsfälla som fortfarande är en dödsfälla och efter det kommer en trapp som mer liknar en lite guppig rutchkana där man får klamra sig fast vid räcket och mer dra sig upp via det istället för att gå upp.
Helt ärligt, hundägare ska dö. Allihop. Hur jävla svårt kan det vara att ta upp bajshelvetet efter sin hundjävel om man nu skaffat en hundjävel. Eller bara flytta dem till en ö med sina hundar och så kan de gå runt där i sitt hundbajsparadis och njuta alldeles själva. Jag vill inte ha skiten, jag vill inte se skiten, jag vill inte trampa i skiten och jag vill framförallt inte vara tvungen att välja mellan skiten eller dödsfällan.
Idag hade jag två matkassar i nävarna och en elbas på ryggen när jag försökte ta mig hem. Det var fan inte lätt. Vem är det man ska förklara sånt här för? Vem är det som ska skotta skiten? Jag blir helt ärligt jävligt förbannad bara.
Från spårvagen hem till mig finns det en väg. Denna väg varken skottas eller sandas, varför inte är ett mysterie men i alla fall. Först kommer man upp från hållplatsen. Precis när man kommer upp fick någon för sig att det var en bra idé att börja borra ett hål i vägen i början på vintern. Man lade en gångbro med kanträcke över hålet. Nu har det då snöat så mkt att hålet är fyllt i snö och gångbron har blivit ett fotsteg brett eftersom ingen någonsin tagit bort snön därifrån. Man får helt enkelt kliva i någons spår för att ta sig över.
Sen kommer man till cykelvägen. En gång i tiden, ungefär när jag flyttade in och ett par år efter det, var det här en lapp-asfalterad väg med lite hål i. Sen fick man för sig att lägga ny asfalt över den gamla, och det var då det blev problem. Vägen ligger liksom längst ner. Alltså, all annan mark, t.o.m. brunnar och sånt ligger högre än den här vägen. När det var hål i vägen så rann lite vatten undan genom hålen, men nu gör det inte det längre. Nu när det vart tö i två dagar är det alltså en 20cm djup snönslasksflod som man måste ta sig genom. Det blir oftast att man går på den lilla gräsremsan till vänster som är närmast staketet . Det är nu så hårdtrampat att jag misstänker att allt gräs under dött. Dessutom är det glashalt eftersom vattnet polerat snön till blankis.
När man kommit förbi del ett så man välja två olika vägar. Vi kan kalla dem "dödsfällan" samt "the road of a thousand hundbajsar". Till vänster är alltså dödsfällan. Det är en liten backe, som sen blir en liten backe till. Och den här sandas inte heller. Den lutar precis så lite så att man tror det ska gå bra och sen kommer man till mitten och sen inser man att "nä jag kommer ramla" och då är det försent, för man kommer varken framåt eller bakåt för om man ändrar tyngdpunkten så kommer man falla handlöst på knäna (om man har tur, på ansiktet och slår ut framtänderna om man har otur) och glida ner för hela backen igen. Folk som går här ofta har märkt detta och går vid sidan om den lilla stigen/vägen, vilket har resulterad i en 10m bred dödsfälla.
Då har vi alternativet höger och "the road of a thousand hundbajsar". Det är nämligen vägen som vi gick på först som fortsätter rakt fram fast nu har de sprängt ut en stig i det där berget som man försökte klättra upp för om man hade gått vänster. Detta gör ju naturligtvis att den nedsänkta vägen är ännu mer dränkt. Men här finns ingen gräsremsa att gå på utan man har bara vallarna att balansera på. Och där finns det hundbajs. Hundbajs som dessutom blivit utskvätt när någon gjort ett tafatt och halvhjärtat försök till att skotta en gång. Och det mesta är ju inte normalt bajs heller som man kan tänka sig typ små bruna korvar, nej nej, jag fattar verkligen inte vad ägarna matar de här stackars kräken med för det ser ut som det som är i bajamajan tre dagar in på random vald festival. Bakismage på skräpmatsdiet. Helvete vad äckligt det är. Sen kommer man fram till till en lite mindre brant dödsfälla som fortfarande är en dödsfälla och efter det kommer en trapp som mer liknar en lite guppig rutchkana där man får klamra sig fast vid räcket och mer dra sig upp via det istället för att gå upp.
Helt ärligt, hundägare ska dö. Allihop. Hur jävla svårt kan det vara att ta upp bajshelvetet efter sin hundjävel om man nu skaffat en hundjävel. Eller bara flytta dem till en ö med sina hundar och så kan de gå runt där i sitt hundbajsparadis och njuta alldeles själva. Jag vill inte ha skiten, jag vill inte se skiten, jag vill inte trampa i skiten och jag vill framförallt inte vara tvungen att välja mellan skiten eller dödsfällan.
Idag hade jag två matkassar i nävarna och en elbas på ryggen när jag försökte ta mig hem. Det var fan inte lätt. Vem är det man ska förklara sånt här för? Vem är det som ska skotta skiten? Jag blir helt ärligt jävligt förbannad bara.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)