torsdag 11 juni 2009

Extrajobbande student? Nej tack.

Ja, idag tänkte jag bittra mig över det här med extrajobbandet.
Jag jobbar ju ca extra två och en halv kvällar i veckan för att klara räkningarna eftersom jag inte har fullt studiemedel. Anledningen till att jag inte tar studiemedel till 100% är för att jag försöker spara veckor då jag inte har tillräckligt med veckor kvar för att kunna ta 100% tills jag är färdig. På det här viset får jag 50% studiemedel och resten måste jag jobba in.

Mitt extrajobb är i en pub. Jag kommer hem vid ett tiden på natten helt uppe i varv, brukar somna vid 2 tiden. Sen är det då meningen att man ska gå upp på föreläsnig som börjar klockan 8. Det är i princip en omöjlighet att ta sig upp efter 4 timmars sömn, ta sig till skolan och faktiskt fatta nåt under föreläsningen. Föreläsaren är oftast en gubbe utan pedagogisk utbildning som helst av allt inte vill ha nåt med studenter att göra utan vill tillbaks till sitt trygga kontor där han kan fortsätta med sin passion: Forskning! Han står där framme och mumlar och har man tur så har han nån form av "tick", ett ord eller rörelse han gör ofta som man kan räkna för att försöka hålla sig vaken.
I alla fall:
Jag har svårt att hinna med skolan, ofta blir det nån kurs som blir lidande av mitt jobbande, och det hela blir lite en ond spiral. Jag jobbar för att veckorna ska räcka till slutet. Jag lånar 50% men läser på heltid. Iom att jag jobbar så blir studierna lidande och vissa perioder blir det bara 50% av skolan producerat. Då har jag ju inte tjänat nåt på det hela.
Jag har aldrig kommit upp i studiemedelstaket, då har jag ändå sommarjobbat, dock ska tilläggas att i och med att jag nu bara tar 50% så får jag ju dubbelt så högt tak.

Sen finns det de som jobbar ett par kvällar fast de tar 100% studiemedel (med studiemedel pratar jag både lån och bidrag) och vill höja taket för att "staten ska väl skita i om de hinner med och jobba så och så många timmar utöver skolan".
Jag håller med om vissa delar och inte om vissa delar.

Under sommaren är man ju inte student längre. Då måste man ju försörja sig. Där förstår jag inte varför de pengarna man tjänat ska påverka hur mycket studiemedel man får på terminerna. Så där är jag på nåt tak, eller.. ta bort taket? Alltså, igen. Under sommaren är man ju inte student.

Men när det kommer till taket under terminerna:

För det första: Hur fan hinner man med att jobba så mycket och ändå klara skolan? Riksdagen pratar ju nu om att ändra på reglerna: Man får bara studiemedel i 4 år och sen måste man kunna visa nån form av examen. Detta för att det ska bli nån genomströmmning på utbildningarna och folk inte ska hålla och och läsa trams i 6 år. Ok. (Jävla tur det inte kom tidigare då jag i så fall vart helt kokt i bajs eftersom jag ändrade mig halvvägs genom. Studiemedelssystemet ska visst bara funka för de som har sin framtid planerat från lekis men men) Men om det är genomströmmningen som är problem, att folk pluggar och pluggar i evigheter varför gör man då inte så på de skolor där det uppenbarligen är så lätt att folk har ork och tid att jobba en massa extra, att man höjer studietakten? Ett poäng verkar ju helt klart inte innebära lika mycket arbete på olika skolor, är det rättvist? Varför ska de som valt en tuffare utbildning straffas?

För det andra: Om man höjer taket så säger man ju på nåt sätt att man har löst det här med att studiemedlet är så lågt. "studenterna kan ju jobba extra". Och extrajobb påverkar inte studieresultat? Som i sin tur inte påverkar genomströmmningen? Eller? För studier ska inte vara en heltidssyssla eller? Igen, höj studietakten istället på de ställen där man hinner med allt det här jävla extrajobbandet så kommer de ut lite snabbare.

Hur ska man försörja sig då?
Jo, man ska få högre studiemedel. Att vara student bör anses vara en heltidssysselsättning och snälla kom inte och säg att studenterna vill jobba, det är bara skitsnack. Hade de klarat sig på studiemedlet bara så hade ingen jävel jobbat extra. (Vilket hade vart bra för de som nu går på a-kassa, socialbidrag och liknande antar jag? Eller är jag bara naiv nu?) Hela min vakna tid går typ åt till att plugga eller jobba och gör jag nåt roligt så har jag ångest för att jag egentligen borde plugga.

Nu kommer folk och säger att vi ska vara glada för att vi har studiemedelssystemet i sverige, titta på alla andra länder som inget har, kolla på USA t.ex. Var glad och tacksam!

Fan heller. Det är så jävla svenskt att bara vara glad och tacksam, jag är trött på det.

Var inte själva poängen med det svenska Studiemedelssystemet att vem som helst ska kunna plugga utan att behöva vara rik? Så att det inte blir som i USA? Det verkar inte riktigt stämma längre. Studiemedlet räcker inte så man måste få pengar någon annan stanns. Rikedom eller jobba extra. Väljer man en tuff utbildning blir det svårt att jobba extra vilket innebär att man som fattig kanske inte väljer att läsa till doktor eller civilingenjör. Är det bra? Nej, alla ska väl kunna bli vad de vill, eller?

Så kontentan är höj studiemedlet så man kan leva på det och höj studietakten där den är slö så kommer folk komma ut snabbare.

Jag vill inte jobba extra, jag vill bli klar och få ett jobb som jag är utbildad till.
Och helt ärligt, så har jag inget emot att låna det som fattas, jag kräver inte att jag ska få bidrag för resten. Jag vill bara kunna fokusera på studierna och skita i resten. Tack... (En liten parentes: Jag insåg ganska tidigt att jag aldrig i helvete skulle hinna med att göra exjobb och jobba extra samtidigt så denna termin har jag faktiskt tagit fullt studiemedel. Jävlar vad skönt det har vart, även om exjobbet har vart ett härk....)

Här kan man läsa en jämförelse mellan de olika studiemedelssystemen i Norden. Vill riksdagen får fart på folk och öka genomströmmningen kan de väl kanske kolla lite på det Norska systemet? Har man avslutat en utbildning så får man en del av lånet avskrivet. När ska folk lära sig att det är bättre med morötter än piskor?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar