Grin grin och trött vareja

Nä. Tom jag ser att det där inte är servetter utan sugrör.

Hjälpte fröken UVR med trycksaker till bröllopet igår. Herr UVR skjutsade hem oss och jag och fröken satt och ylade lite över tanten. Och så får Herrn mig att få sån där "Jag är en sämre sorts människa" känsla jag får ibland genom att prata om tantens utveckling de senaste gångerna och att man ska uppmuntra folk och lite alla ska med och sånt.

Jag är inte alla ska med. Jag är en påhejjare av Darwin. Survival of the fittest liksom. Och då är jag inte ens bra på nåt så jag hade väl blivit uppäten av ett lejon så fort jag stack huvudet ur min lilla grotta. Anledningen till att jag överlever är väl för att jag stannat i den där grottan.

Jag har inte tålamodet, jag har väl en ganska egoistisk livssyn kanske folk kan säga. Men jag vet inte, jag skulle göra nästan vad som helst för mina vänner men jag har inte oändligt med tålamod och intresse i folk jag inte känner. Omogen kanske folk som är sånadär som kan torka bäbis och gamlas bajs och tar hand om sina medmänniskor säger. Men jag är ju fullt medveten om att jag tycker så och att andra människor inte tycker så, då blir jag lite sur för att de dömer mig och tycker si och så bara för att jag inte orkar med. Vill de känna för alla så får de göra det för mig, men tydligen gör det mig till en störd människa.

Socialt efterbliven eller nåt. Låg empati.

Och ändå kan jag inte läsa om alla stackars japaner på morgonen utan att jag får ont i halsen och måste svälja tre gånger och byta blad till insändarna istället där idioter klagar om hur de är irriterade på sina arbetskompisar som saboterar deras korvsmet med oliver. Eller hur Calle älskar sin (Valfritt otäckt smeknamn som får mig att vilja kräkas. Jag hatar den typen av offentlig intimitet. Jag håller inte handen och pussas framför kameran, jag har inte snuttgulliga kort på mig med pojkvänner jag haft. Jag får panik.) för gråta offentligt gör man inte på en vagn på väg till jobbet. Det gör man isf om man är snefull på väg hem.

Jag känner att jag är aptrött, kan inte resonera vettigt utan allt jag funderat på under dagen har blurrat ihop sig i ett mishmash. Får ett sms där någon funderar på vad jag ska göra ikväll samt att han väljer mellan att bli full eller hälsa på mig. Jag säger att jag känner mig tråkig och trött. Och får tillbaks "du säger ju alltid att du är skittråkig. Men ur vissa perspektiv stämmer det ju bra. Jag blir full då. Hör av dig om du får för dig att bli rolig"

Så nu blev jag sur också. Sur. Tack så mycket. Sur. För det var jag ju inte innan. Ååå grin grin yyyl!

Svarar tack så mycket, ha det så roligt.

Lyssnar på Foo fighter - While Limo.Sur sur sur.

Och då fick jag ändå äntligen banantröjan, fisktröjan och hamsterskärpet idag. Fakk.