Om att vara tacksam

Jag tänkte ju skriva ett inlägg om att vara tacksam. Blev påmind idag igen om hur det fungerar och varför det kan göra mig så förbannad.

Regeln lyder: Om du inte blivit ombedd att hjälpa någon med något, då får du inte bli sur om den personen inte blir tacksam när du gjort det.

Samt att du definitivt inte kan kräva att en person ska vara tacksam för nåt du gjort dåligt utan att den bett om det. Och hävda att det var bättre att det gjordes dåligt än inte alls. För det är det inte. Exempel jag personligen råkat ut för:

• Jag ska baka en massa saker till mitt födelsedagskalas. Tre gånger har jag blivit erbjuden hjälp och tackat ja. Tre gånger har jag blivit förbannad för att de:
  1. Gick in med inställningen "Baka, hur svårt kan det vara", aldrig bakat och därför t.ex. använde en jävla ballongvisp till att vispa ägg och socker pösigt istf elvisp. Vart i ligger problemet där kanske du tänker. JO! Om man inte fattar att det uppfanns en elvisp, inte av latmanshet, utan för att det är jäveljobbigt att vispa ägg och socker pösigt så har man aldrig vispat ägg och socker pösigt och således aldrig bakat innan.
     Då kanske man inte fattar vad pösigt är och tycker att det går lika bra att röra.
     
     Vad händer när man rör saker?
     Det blir ingen luft i.
     
     Vad händer med kaka utan luft?
     Det blir en kompakt jävla klump som man bryter tänderna på.
     
     Vad händer med Solstrålen när hon kommer hem och hittar en tegelsten på bänken?
     Hon blir jävleförbannad är vad hon blir.
     
     Och vad är tomtens ursäkt?
     "Mormor använde alltid ballongvisp. Jag försökte ju hjälpa iaf."
     
     Försöka är inte gott nog. Nu slösade du bort en jävla massa pengar för mig bara för att du ville vara snäll och hjälpa till. Gör inte så.
  
  
  2. Gick in med inställningen att hjälpa till är att slicka smet. Och störa. Om du vill umgås så fine. Men säg inte att du vill "hjälpa till" Jag var stressad över bakningen från början och när du är i vägen blir det inte bättre. Jag sa att jag skulle baka och menade det också. Det var liksom inte nåt hemligt kodord för nåt annat. Du kan nu inte bli sur för att jag säger åt dig att sluta vara i vägen och störa mig.
  
  
  3. Visserligen bakat förr, men gå in med inställningen att "recept bara är en vägledning" Har jag valt ut ett antal recept så förväntar jag mig att du om du vill hjälpa till ska baka enligt receptet. Inget annat. När det kommer till bakning är det kemi. Javisst man kan experimentera, men först ska man baka enligt recept och ha vana på hur degen ska vara i konsistens för att fungera, hur mycket vätska vs mjöl etc. Man kan inte experimentera vid första bakningen. Och du får fan inte experimentera när det är min bakning du utför.
  
  Vill du hjälpa mig ska du göra det enligt mina regler. Annars skit i det. Gör det inte. Jag kommer inte vara tacksam.


• Arrangerar middag för 120 personer. Har ett antal "slavar" som ska göra det jag säger till dem. Bl.a. en citron och ingefärssås. Killen som ska göra denna har inte i någon ingefära eftersom han själv "inte gillar ingefära". W T F. Det är en citron och ingefärssås. JAG har planerat menyn. DU har ingenting att säga till om. DU ska bara göra som jag säger. Jävla tur att jag inte litar på folk utan smakar av saker innan det serveras. JAG rev i ingefära. Ät skit och dö och dyk inte upp när jag arrar nåt mer.


• Snälla människor som på fyllan vill hjälpa till och diska efter kalaset. Och har sönder glas och porslin. Du hjälper mig inte genom att ha sönder mina grejor. Jag hade hellre haft HEL disk. Jag kommer inte vara tacksam.


• Snälla människor som vill tvätta lite åt mig. Och inte kan sortera. Och jag får grisskära gardiner och en omgång underbyxor och strumpor i någon slags lila/brun/turkos/grå färg á la navelludd. Jag hade hellre haft skitiga kläder som jag inte behövde slänga. Du hjälper mig inte genom att förstöra. Jag kommer inte vara tacksam.
  

Det finns även det här som jag kan bli så trött på hos mina föräldrar, när de kommer och hälsar på och är apjobbiga rent ut sagt. Som sist när pappa hade sönder min dammsugare:

De kommer hit, de ger mig en massa saker jag inte bett om, och börjar dammsuga, muttrar nåt om att "Här var det fan inte dammsuget på länge" jag säger att jag gjorde det igår, pappa svarar att "Det är ju grus överallt" jag säger nåt ironiskt om att det kanske har att göra med att de släpade in all sin packning med skorna på. Pappa tjurar. Jag går in i ett annat rum. Hör ett knak. Pappa har brytit av dammsugararmen, den delen som är i hård plast som man sätter in metallpinnen som borsten siter på. Man kan alltså inte dammsuga. Pappa blir förbannad och svär över att skiten inte tål nåt nuförtiden, dvs han har brytit av den ganska hårt men vägrar erkänna det. Pappa vill ta min gaffa för att laga maskinen så han kan suga klart.

När vi ska åka och köpa en ny maskin dagen efter.

Jag vill inte slösa min tejp på nåt som ska slängas. Pappa blir förbannad och säger att han minsann måste dammsuga här innan han ska sova. Annars vill han inte sova här.

Och tror helt ärligt att det är något slags hot?

Åk hem. Du har haft sönder min dammsugare. Och hans motargument då är att de kommer hit med en massa saker och jag ska vara tacksam. Nä. Jag har inte bett er. Eller ni menar att det är ok att invadera någons hem, förstöra dess prylar & klaga på allt bara för att ni tog med en present? Ok. Jag ska göra så nästa gång också.

"Varför eldade du upp mitt hus?"
"Vafan klagar du, jag försökte bara göra det lite mysigt med att tända en brasa. Och förresten hade jag en flaska vin med mig. Varför är du inte tacksam?"


mvh Solstrålen - a.k.a. Gordon Ramsay (NOT GOOD ENOUGH!)