Universum vs klantighet

Hajpojken sa till mig när jag frågade om jag var klantig att jag kanske hade lite otur... ibland. Och att jag nästa gång det hände nåt borde tänka på om det var universum eller om jag var klantig och då kanske se nåt mönster.

Vaknade aptrött eftersom jag var snäll och hjälpte densamme med trycksaker igår. Kom hem 01:23 ca. Snoozade till 07:30. Fick helt plötsligt bråttom. Springer runt i lägenheten och frenetiskt plockar bland saker. Ska packa för övernattning hos fröken Vit. Gör mitt frukostte, hittar mögliga saker i kylen och ska packa i ordning matlådan när det händer. Jag håller på och krånglar i en låda för jag ska hälla upp ris i en plastpåse och vevar till. Jag välter en flaska. Det är lite odiskat igen. Flaskan står på diskbänken och jag vet inte hur jag nådde dit ens. I nån slags slow motion ser jag hur flaskan ramlar och stöter till en tallrik som petar ner en kastrull nån cm som puttar på en liten matlåda som knuffar till en annan flaska som välter.... och petar omkull min tekopp.

Min tekopp rymmer en halvliter te. Det är ganska mycket vätska om den helt plötsligt ska förvaras platt.

Te överallt. Mig, matta, golv, på spisen, över all disken och i den öppna lådan. Överallt.

Medans tet droppar från mina kläder och blöter upp alla kartonger med plastpåsar och plastfolie står jag där och tänker, ok vems fel är det här?

Universum vs klantighet: 0-1