söndag 10 juni 2012

Handikappad

Skulle lägga en bild på linked in, på mig själv. Försökte hitta nåt som inte ser ut som jag är a.skitfull eller b.fjortis. Gick sådär. Började kolla runt bland mina kontakter för att se hur deras bilder såg ut. OCh började läsa vad folk gör - jag är ju expert på att inte komma ihåg vad folk jobbar med. Det är liksom inte intressant. Jag är inte instresserad av deras familjer eller sånt heller, jag är mer intreserad av...folk. Vad de är och sånt. Vad de tycker. Hur de fungerar.

Tyvärr gav runtkollen mig bara ångest. Eftersom alla verkade ha ett roligt jobb. Och jag är just nu, efter tre dagar, trött på mitt.

Jag känner mig fördummad. Jag känner inte att jag kan göra nåt, de har typ handikappat mig. Har inte tillgång till några verktyg jag behöver för att utföra uppgifterna utan det är meningen att jag ska maila tusen personer och be dem kolla tusen saker åt mig. Och dessa personer känner INTE att deras huvuduppgift är att hjälpa mig. Så, mest väntar jag. Och så har jag en holländska som undrar tre gånger om dagern vad som hindrar mig.

Min syster, som jobbar med sånt, sa en gång när jag sa att jag kände mig handikappd att "Handikappet sitter inte i personen, det sitter i miljön"

Jag kan inte mer än hålla med. När det här är över tänker jag ta ledigt. Jag vet inte vad jag vill göra med mitt liv. Jag vet bara att jag inte vill göra det här.

mvh Solstrålen i nån slags försenad livskris?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar