Måsar

Man kan ju inte tänka sig att ett gäng 7våningshus i bergen skulle vara ett jävla måsparadis men tydligen så är det så.

Jag hatar dem. Hatar hatar hatar de där flygande pestsmittade råttorna. De börjar skria halv 4 på morgonen och håller på till 11 på kvällen. Varje jävla dag. Jävla jävla hata dem! Nu har de där fula gråspräckliga ungarna "börjat" flyga. Alltså. Det innebär att de traskar på marken medans mamma och pappa mås attackerar alla som råkar gå i närheten av dem. Jag skulle gå till mattvättstugan nu och då sitter det två fula måsungjävlar på marken och petar. Och uppe på huset sitter mamman. Och av tidigare erfarenhet vet jag att jag måste gå runt måsen, ut i gräset brevid trappen där måsen är. För om jag inte gör det kommer mamma mås attackera mig för hon tror jag hotar hennes unge. Korkade jävla fågel, DÖ!

Det har gått så långt att jag har börjat fantisera om vad man ska göra med dem: skjuta luftgevär, mata med råttgift, vrida nacken av dem. Skrev på fb om mitt dilemma och fick svaret att man kan mata måsar med vad som helst om man doppat bröd i det. En killes kompis hade använd nitroglycerin. Det hade tydligen vart roligt.

Ska åka till pojkvännen nästa vecka och hälsa på, där finns inga måsar i alla fall. Mina mordiska tendenser kanske lugnar sig om jag får EN ordentlig natts sömn i alla fall.