Herr PT sa att om jag inte svor åt honom i slutet av passet hade jag gjort fel.
Så. Varje gång jag böjer benen darrar de och jag tror de ska vika sig.
Jo jag svär.
Fortsätter med planen att mota bort oktober. Om jag misslyckas med regleren är det inte hela världen, gjort det förr. Jag vill bara inte ligga i fosterställning och hata livet.
Nu ska jag försöka stappla mig hem utan att ramla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar