Damen övergick sedan till att sjunga nåt som lät som "Auschwitz jaaa" medans hon dansade någon slags regndans. Sen tror jag hon sa nåt om att vi inte skrattade och människor som ligger för döden.
Jag tror jag blev utsatt för en sån där experimenteater som Bengt pratade om i den där artikeln i dn om kulturvänster. ("Jag börjar långsamt vänja mig vid tanken på att det finns människor som inte vill titta på experimentteater medan de väntar på Värmdöbussen, och inte annars heller för den delen." - jag skrattade åt det ganska länge när jag hade läst det.) Eller så var det bara någon som ville "gör nåt roligt för de som stod och väntade på bussen"
Oavsett vilken anledning så ville bara säga till damen att jag uppskattar inte din kulturyttring i min vardag.
Jag ville stå tyst med alla andra som skulle med någon buss. Jag ville dricka mitt kaffe.
onsdag 8 februari 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hela verkligheten är en experimentteater. Jag väntar konstant på att någon ska hoppa fram och säga "Haha! Trodde du det var på riktigt?". Ibland önskar jag faktiskt att det var så. Speciellt när generation-tappadbakomenvagn, också kända som 90-talister, pratar.
SvaraRadera