Ok att man kan vara dålig på engelska. Ok.
Hade problem med mina tidrapporter. Fick mail från nån indier som sitter och manuellt matar in dem i systemet. I mailet står:
"I was on the leave for last week that’s why am asking the sub consultant information still they sending yyyformat itself we need the xxxformat. Attached xxx format for his reference.
Could you give me the sub contractor’s ID and which week you have been denied and what I do for further?
For example attached mail
your reference it’s not your mail just example."
wot?
tisdag 22 oktober 2013
måndag 21 oktober 2013
Skumtomtarna
.. ja och tillråga på allt är alla människor där ute fulla i skumtomtar i oktober för när jag var på hemköp i torsdags så var det typ tio påsar kvar som hängde utspritt på de där jävla pelarna.
Fortsättning på oktober går fint ju
Lyckades med
Problemet för mig är väl att hon är kontakten med konsultbolag A och således pratar med de som ska ev förlänga mitt kontrakt.
Sen passade hon även på att i förbifarten påpeka att jag var otrevlig på förra testmötet när en av testkollegorna för x-gången ställer en fråga om sin applikation och förväntar sig ett svar från mig när jag inte har en möjlighet att veta vad i hela friden hennes applikation skickar för fråga vid en viss knapptryckning.
Ja, jag blev smått irriterad på mötet. Ja jag sa till henne att hon borde prata med sina utvecklare istället för att fråga mig när jag inte har och hon borde veta att jag inte har en aning. Jag kan en massa saker för att jag frågar folk. Hon frågar bara mig.
När jag tidigare sagt till testledardamen att jag inte förstår varför kollegan frågar mig hela tiden istället för direkt till utvecklarna så säger hon att "Ja, alla har inte lika tur som dig och bra kontakt med sina utvecklare och det skiljer sig ju mellan personer och team"
Ja, men att fråga mig så att jag sen går och frågar deras utvecklare är inget problem eller? Jag har inte haft några problem med att prata med någon i deras team så jag tror inte det är där problemet ligger heller.
Iaf så avslutade testledaren med att fint säga att "ja, vi reagreade på det". Angående att jag blev irriterad. Och iom att ingen sa något om det på mötet så undrar jag om jag ska tolka det som att
Kvart i fem ringde hon nu och sa att nej det går inte. Därför att staden är inte medarrangörer och kan därför inte stå på en sådan inbjudan. Fast jag redan fått ut en. Så nu är jag tillbaks på noll.
Till saken hör att det var en tjej från laget som var ute i o-god tid i söndags och hörde av sig till mig. Hon skulle tydligen till ambassaden 50 mil från sin hemstad på tisdag och söka visum. Så hon behövde inbjudan nu. Jag kan ju inte göra nåt åt hennes dåliga framförhållning men nu kan jag ju inte hjälpa henne alls.
Ja! Oktober!!! Ge mig nåt mer nu då, lite till orkar jag med.
- I lördags köra in en tandsticka under nageln så det började blöda.
- I söndags köra in ett trasigt ölglas i handen när jag sopsorterade. Blodet rann. på riktigt. Fick stå utanför Lidl och be en tant att gå in och hämta papper eftersom det bara droppade.
- Skållade foten i morse i duschen så den är röd och arg nu, då jag skulle spola bort balsamet som bosatt sig i badkaret så det blev helt halt.
Problemet för mig är väl att hon är kontakten med konsultbolag A och således pratar med de som ska ev förlänga mitt kontrakt.
Sen passade hon även på att i förbifarten påpeka att jag var otrevlig på förra testmötet när en av testkollegorna för x-gången ställer en fråga om sin applikation och förväntar sig ett svar från mig när jag inte har en möjlighet att veta vad i hela friden hennes applikation skickar för fråga vid en viss knapptryckning.
Ja, jag blev smått irriterad på mötet. Ja jag sa till henne att hon borde prata med sina utvecklare istället för att fråga mig när jag inte har och hon borde veta att jag inte har en aning. Jag kan en massa saker för att jag frågar folk. Hon frågar bara mig.
När jag tidigare sagt till testledardamen att jag inte förstår varför kollegan frågar mig hela tiden istället för direkt till utvecklarna så säger hon att "Ja, alla har inte lika tur som dig och bra kontakt med sina utvecklare och det skiljer sig ju mellan personer och team"
Ja, men att fråga mig så att jag sen går och frågar deras utvecklare är inget problem eller? Jag har inte haft några problem med att prata med någon i deras team så jag tror inte det är där problemet ligger heller.
Iaf så avslutade testledaren med att fint säga att "ja, vi reagreade på det". Angående att jag blev irriterad. Och iom att ingen sa något om det på mötet så undrar jag om jag ska tolka det som att
- Det var en kass formulering från testledardamen och hon menade att hon reagreade på det. Då ska man ju normalt sett använda första pronomen singularis också, "jag tyckte" eller "jag kände". Inte "vi".
- De snackar om mig när jag inte är där?
Kvart i fem ringde hon nu och sa att nej det går inte. Därför att staden är inte medarrangörer och kan därför inte stå på en sådan inbjudan. Fast jag redan fått ut en. Så nu är jag tillbaks på noll.
Till saken hör att det var en tjej från laget som var ute i o-god tid i söndags och hörde av sig till mig. Hon skulle tydligen till ambassaden 50 mil från sin hemstad på tisdag och söka visum. Så hon behövde inbjudan nu. Jag kan ju inte göra nåt åt hennes dåliga framförhållning men nu kan jag ju inte hjälpa henne alls.
Ja! Oktober!!! Ge mig nåt mer nu då, lite till orkar jag med.
torsdag 10 oktober 2013
Ledigheter och sedvanliga oktoberångesten blir en fin kombo
Pratade med chefen idag igen. Jag är underunderkonsult, det ser ut typ såhär:
Projekt på bilfabriksföretag ->Konsultföretag A -> Konsultföretag B -> mitt konsultbolag -> Solstrålen
Chefen på mitt bolag pratar med Konsultföretag A för att han inte läste mailet ordentligt som jag skickade i augusti för att påminna honom om hur det hela såg ut. Det säger han nu. "Ja men de säger att ditt kontrakt går ut vid nyår" JA? DET VET JAG VÄL. Jag skickade ju mailet för att det skulle förlängas och jag ville att ni skulle komma ihåg att inte automatförlänga det. Solstrålen sur. Iaf. Sen påpekar han igen att "Det kanske inte är säkert att det löser sig" och när jag påpekar att jag pratade ju med chef 2 på utvecklingssamtalet senast för max en månad sen och då var allt lugnt så får jag tillbaks att "Han refererade nog till något annat"
Vafan så refererade DU till nåt annat när DU sa att det var ok innan sommaren? Sa jag inte. Borde jag ha sagt.
Sen sa han att om de inte kunde lösa det med det här uppdraget så skulle det bli väldigt kostsamt att ha mig på halvtid utan inkomst i ett halvår. Väldigt kostsamt. Jag sitter tyst. Chefen upprepar ordet kostsamt en gång till. Fortfarande tyst.
Vad tänker du? frågar han. Jag är tyst, för att jag vet inte vad jag ska säga. Ska jag säga att jag är skitförbannad? Jag tänker bara att jag inte förstår vad han menar. Menar han att han ska säga upp mig eller att jag blir tvungen att jobba 100%? Eller menar han att jag ska tycka synd om dem? Eller vad? Jag förstår fortfarande inte.
Nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra, jag får bara ångest och ågren. Jag KAN inte inte plugga i vår. Det finns inte.
Men jag kan inte inte leva utan pengar heller.
Dags att leta upp kontakterna i puben igen då kanske? Skit också.
Projekt på bilfabriksföretag ->Konsultföretag A -> Konsultföretag B -> mitt konsultbolag -> Solstrålen
Chefen på mitt bolag pratar med Konsultföretag A för att han inte läste mailet ordentligt som jag skickade i augusti för att påminna honom om hur det hela såg ut. Det säger han nu. "Ja men de säger att ditt kontrakt går ut vid nyår" JA? DET VET JAG VÄL. Jag skickade ju mailet för att det skulle förlängas och jag ville att ni skulle komma ihåg att inte automatförlänga det. Solstrålen sur. Iaf. Sen påpekar han igen att "Det kanske inte är säkert att det löser sig" och när jag påpekar att jag pratade ju med chef 2 på utvecklingssamtalet senast för max en månad sen och då var allt lugnt så får jag tillbaks att "Han refererade nog till något annat"
Vafan så refererade DU till nåt annat när DU sa att det var ok innan sommaren? Sa jag inte. Borde jag ha sagt.
Sen sa han att om de inte kunde lösa det med det här uppdraget så skulle det bli väldigt kostsamt att ha mig på halvtid utan inkomst i ett halvår. Väldigt kostsamt. Jag sitter tyst. Chefen upprepar ordet kostsamt en gång till. Fortfarande tyst.
Vad tänker du? frågar han. Jag är tyst, för att jag vet inte vad jag ska säga. Ska jag säga att jag är skitförbannad? Jag tänker bara att jag inte förstår vad han menar. Menar han att han ska säga upp mig eller att jag blir tvungen att jobba 100%? Eller menar han att jag ska tycka synd om dem? Eller vad? Jag förstår fortfarande inte.
Nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra, jag får bara ångest och ågren. Jag KAN inte inte plugga i vår. Det finns inte.
Men jag kan inte inte leva utan pengar heller.
Dags att leta upp kontakterna i puben igen då kanske? Skit också.
onsdag 9 oktober 2013
Obegripligt
Rosa bandet OCH rosa skumtomtar.
Alltså jag gillar jul och kan förstå varför man skyltar med grejor som julgardiner och ljus. Men skumtomtar!? Vem förköper det för att öppna om två månader??
lördag 5 oktober 2013
Oktober
Ja det är ju oktober. Och somliga hävdar att det är mer en inställningsfråga eller nåt, men alltså oktober började i tisdags.
I tisdags på väg till jobbet ringde min chef och berättade att han ville att jag skulle skicka in en mer exakt beräkning på vilken deltid jag ville jobba under våren. Detta då han sa att ja "Man säger ju 50% sen är det kanske 60% egentligen". Han passade även på att upplysa mig att "om det här inte löser sig med ditt nuvarande uppdrag så kan ju inte vi lova att vi kommer hitta ett nytt uppdrag under de här premisserna som du sätter upp".
Jag blev mest paff och sa, jaha, jag ska göra en beräkning.
Sen började jag tänkta och tänka och tänka. Alltså. Vaddå "premisser som jag satt upp"? Det är ju ingen nyhet. Jag tog upp det i april/maj att jag ville jobba deltid våren 2014 eftersom jag vill bli klar med utbildningen. Om inte tidigare än så. Och hittills har det låtit "ja men det är inga problem" Sen ville de inte ta upp det med mellanhänderna till mitt uppdrag eftersom "det kanske blir så att de kommer vilja leta upp en ersättare till dig och det vill vi ju inte" då projektet beställt en 100%tjänst. ok. låter logiskt. Jag var på utvecklingssamtal för kanske 2 veckor sen och då lät det fortfarande likadant. Och sen ringer de i tisdags och. Ja vad menade han? Att jag får sparken om jag inte går med på att jobba 100% i vår? *fattar ingenting och har mer frågor än svar och börjar hetsa upp mig till sådär förbannadstadie*
Onsdag. Jag skulle till frisören och fick flexa ut 3h tidigare. Var lite trött efter det här som jag tänkt och tänkt och tänkt på. Kommer dit och sätter mig för jag var lite tidigt, läste bok. Sen kommer ägaren av salongen till mig och frågar vad jag gör där och jag säger att ja, jag ska klippa mig hos Frisören. "Jaha, hon är sjuk, fick hon inte tag på dig?".
Nä.
Vi bokar om. Det som hänt är att det smygit in sig en extra nolla i telefonnumret de hade så det gick ju inte att ringa mig. Typiskt.
Torsdag ringer de och säger att jag ska få den där spisen, JAAA! I morgon fredag mellan 10 och 12 kommer vi. Jaaaa... eller va, nä då jobbar ju jag? ... Planerar att jobba hemma. Och ska få sovmorgon då så klart.
Fredag morgon. Jag vaknar av att det ringer på dörren. Helvete.. jävla skit har jag försovit mig och det är elektrikerna och skit. Springer upp och tar tag i morgonrocken och kollar i kikhålet. Näää. Det är nån som står och glor. Han ser hög ut. Och klockan är.... halv i 7. VAFAN. Jag skulle ju få sova till 8.
Går och lägger mig. Hinner knappt gå till sängen när det plingar igen. Och igen. Så jag går upp och tänker "Jaja, han kanske vill nåt". Öppnar dörren. Säger hej. Killen bara glor på mig. Jag säger "Ville du något?" Killen glor mer. Jag säger "Du bor inte här, och jag känner inte dig. Gå och plinga på rätt dörr, hej då" Och går och lägger mig. Hinner precis somna så det plingar igen. Går upp. Samma jävla kille. Öppnar dörren och vrålar "vad fan vill du?!" Och killen säger "Öööh oj, är jag fel, det var inte meningen." Och tar tag i dörren för att be om ursäkt. Solstrålen vrålar "Jag känner inte dig, du bor inte här, lär dig läsa på dörrjäveln innan du plingar på och släpp dörren" Jag fick säga släpp dörren fem gånger innan idioten släppte. Var extremt nära att banga igen fingrarna i dörren.
Gick och lade mig. Var så arg så jag inte kunde somna. Tänkte "Lika bra att gå upp och jobba igen de där jävla timmarna från i onsdags och i våras när jag typ inte hade nåt att göra" Kommer upp, sätter på datorn. Inser att jag glömt laddsladden på jobbet. 1h 40 min senare dog datorn. (Jag vet, ingen direkt batteritid på den)
Oktober oktober oktober. Hatar oktober.
I tisdags på väg till jobbet ringde min chef och berättade att han ville att jag skulle skicka in en mer exakt beräkning på vilken deltid jag ville jobba under våren. Detta då han sa att ja "Man säger ju 50% sen är det kanske 60% egentligen". Han passade även på att upplysa mig att "om det här inte löser sig med ditt nuvarande uppdrag så kan ju inte vi lova att vi kommer hitta ett nytt uppdrag under de här premisserna som du sätter upp".
Jag blev mest paff och sa, jaha, jag ska göra en beräkning.
Sen började jag tänkta och tänka och tänka. Alltså. Vaddå "premisser som jag satt upp"? Det är ju ingen nyhet. Jag tog upp det i april/maj att jag ville jobba deltid våren 2014 eftersom jag vill bli klar med utbildningen. Om inte tidigare än så. Och hittills har det låtit "ja men det är inga problem" Sen ville de inte ta upp det med mellanhänderna till mitt uppdrag eftersom "det kanske blir så att de kommer vilja leta upp en ersättare till dig och det vill vi ju inte" då projektet beställt en 100%tjänst. ok. låter logiskt. Jag var på utvecklingssamtal för kanske 2 veckor sen och då lät det fortfarande likadant. Och sen ringer de i tisdags och. Ja vad menade han? Att jag får sparken om jag inte går med på att jobba 100% i vår? *fattar ingenting och har mer frågor än svar och börjar hetsa upp mig till sådär förbannadstadie*
Onsdag. Jag skulle till frisören och fick flexa ut 3h tidigare. Var lite trött efter det här som jag tänkt och tänkt och tänkt på. Kommer dit och sätter mig för jag var lite tidigt, läste bok. Sen kommer ägaren av salongen till mig och frågar vad jag gör där och jag säger att ja, jag ska klippa mig hos Frisören. "Jaha, hon är sjuk, fick hon inte tag på dig?".
Nä.
Vi bokar om. Det som hänt är att det smygit in sig en extra nolla i telefonnumret de hade så det gick ju inte att ringa mig. Typiskt.
Torsdag ringer de och säger att jag ska få den där spisen, JAAA! I morgon fredag mellan 10 och 12 kommer vi. Jaaaa... eller va, nä då jobbar ju jag? ... Planerar att jobba hemma. Och ska få sovmorgon då så klart.
Fredag morgon. Jag vaknar av att det ringer på dörren. Helvete.. jävla skit har jag försovit mig och det är elektrikerna och skit. Springer upp och tar tag i morgonrocken och kollar i kikhålet. Näää. Det är nån som står och glor. Han ser hög ut. Och klockan är.... halv i 7. VAFAN. Jag skulle ju få sova till 8.
Går och lägger mig. Hinner knappt gå till sängen när det plingar igen. Och igen. Så jag går upp och tänker "Jaja, han kanske vill nåt". Öppnar dörren. Säger hej. Killen bara glor på mig. Jag säger "Ville du något?" Killen glor mer. Jag säger "Du bor inte här, och jag känner inte dig. Gå och plinga på rätt dörr, hej då" Och går och lägger mig. Hinner precis somna så det plingar igen. Går upp. Samma jävla kille. Öppnar dörren och vrålar "vad fan vill du?!" Och killen säger "Öööh oj, är jag fel, det var inte meningen." Och tar tag i dörren för att be om ursäkt. Solstrålen vrålar "Jag känner inte dig, du bor inte här, lär dig läsa på dörrjäveln innan du plingar på och släpp dörren" Jag fick säga släpp dörren fem gånger innan idioten släppte. Var extremt nära att banga igen fingrarna i dörren.
Gick och lade mig. Var så arg så jag inte kunde somna. Tänkte "Lika bra att gå upp och jobba igen de där jävla timmarna från i onsdags och i våras när jag typ inte hade nåt att göra" Kommer upp, sätter på datorn. Inser att jag glömt laddsladden på jobbet. 1h 40 min senare dog datorn. (Jag vet, ingen direkt batteritid på den)
Oktober oktober oktober. Hatar oktober.
fredag 4 oktober 2013
Mardrömmar
Jag följer en 30dagars ätgrej nu i oktober mest för att, tja det är oktober. Jag mår ändå skit. Behöver nåt att fokusera på. Men det här med fokusen kanske gått lite långt, på fyra dagar. Typiskt mig.
I natt vaknade jag upp från en panikmardröm. Tog mig ett tag att lugna ner mig innan jag insåg vad det var jag hade drömt.
Jag hade drömt att jag stod och drack en kopp te med suketter och mjölk i och helt plötsligt blir medveten om vad jag håller på med.
"Aaaaaaah! Det här följer inte planen, aaaaaah!"
Det är nåt fel på mig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)