Kränkt pappa på gymmet

Hallå, jag är tillbaks! Fick nåt slags mail om jag fortfarande ville ha aviseringar och ja, det vill jag ju så hello!

Förra veckan var jag på gymmet och bänkade (gör väldigt mycket bänk nuförtiden) då en pappa var på gymmet. Jag vet att han var pappa för han hade sitt barn på typ 4 år med sig. Barnet sprang runt och pratade väldigt högt och var inte alls där pappan sa åt barnet att vara. Nu är det ju såhär att barn inte får vara på gymmet och det finns ett lekrum för äldre barn MEN ni som känner mig vet att jag har en tendens att vara den där som alltid "säger till" och ja... är lite trött på det. Tänkte att nej nu får personalen ta det här.

Lite senare ser jag personalen. Personalen är en ensam kille som gör allt för att slippa att konfrontera pappan och barnet - går omvägar och befinner sig aldrig på samma ställe. Ungen tappar nästan en stång på 20kg i ansiktet men pappan fortsätter att gymma. Sen händer följande:
Pappan får för sig att han ska knäböja precis brevid mig. Alltså preciiiis brevid mig. Han ser stressad ut, trol för att barnet springer runt och skriker. Lassar på en massa vikt (oklar men >100kg iaf) och lyfter sen av. Snett. Så han halkar och typ tappar sången så den glider ner på ett väldigt konstigt sätt. Barnet är precis bakom pappan och ja, både ungen och jag kunde fått stången på oss. Pappan verkar vara ok och får tillbaks stången på racket. Jag tänker att nu är han väl allt klar och fattar att det inte är en bra idé? Nej nej. Pappan börjar sätta upp för ett nytt knäböj. Då säger jag till, pga är rädd att han ska tappa stång på mig eller barnet.

"Alltså, det finns en regel som säger att barn inte ska vara på gymmet och anledningen är ju det du precis upplevde, de stör och distraherar och det är mycket tunga saker här. Det finns ett lekrum i anslutning till entrén som barn kan vara i."

Vad gör pappan? Pappan blir naturligtvis arg på mig och vrålar "SÅ DU BRYR DIG MER OM REEEGLER ÄN HUR DET GICK MED MIG?????"

Jag försöker förklara att alltså nej ärligt bryr jag mig mer om hans barn som står bakom och kunde fått 100kg på sig och dött men det gör ju uppenbarligen inte pappan. Pappan fortsätter skrika att "vad är det för sätt, jälva paragrafryttare" men går åas och plockar ihop vikterna medan barnet skriker "PAPPA PAPPA JAG VILL VARA I DET DÄR LEKRUMMET PAPPA"

Funderade lite på hur jag skulle hanterat det hela annorlunda men i tisdags när jag var på gymmet så var han där igen. Det var ganska fullt och alla rack var upptagna. Pappan okuperade själv två rack - ett för knäböj och ett för bänkpress, istället för att (som alla andra) rigga om. Jag gjorde mina grejer i den stora klätterburen istället och tänkte att den där pappan var bara en douche. Det hade nog inte spelat nån roll vad jag hade gjort.