Nej?

Och nu vill jag inte skriva det här men jag gör det ändå: vafan. Sitter på vagnen hem och ja jag är trött och fan tro jag somnar till precis så jag missar hållplatsen.
Hoppar av. Telefonen dör. En man börjar prata med mig, typ "oh, du ser trött ut"
Har inget att läsa på så jag, svarar. Samtalet är normalt ickesägande i två-tre minuter och sen "Får jag ditt nummer"
öh, nej.
Då börjar det. Tjatet. Typ: Varför inte, vad hur tror du att man träffar folk annars, böööh
Jag önskar telefonen magiskt hade haft batteri helt plötsligt.
Jag önskar jag hade sjungit högt på hittepådanska.
Jag önskar jag inte var så naiv och trodde att det faktiskt gick att småprata med någon när man står och väntar på en vagn helt oskyldigt.
Jag önskar att det räckte att jag slutar svara.
Jag önskar att det räckte att jag sa att "jag vill inte prata med dig mer".
Oh, varför är jag så naiv.
*laddar telefonen*