blåsta jävla...jävla...fan. GAH!

GAH.
Jag skulle gå och lägga mig och sen började jag fundera på nåt som hände idag och så kunde jag inte sluta fundera och så blev jag mer och mer irriterad och nu blev jag tvungen att skriva nåt för det är fan det jag har den här bloggen till.

Så här var det:
För ett par veckor sen (ja verkligen, jag vet!) satt jag på tryckeriet och gjorde nåt skit på lunchen. Typ matade fiskarna på facebook eller nåt annat troligt. Drack kaffe gjorde jag antagligen också. Herr Frö ställde en fråga mitt i allt ihop som var riktad till mig. Det var nåt om Illustrator eller nåt, jag minns inte alls just nu. I alla fall jag funderar lite och börjar svara, herr Frö lyssnar. Sen kommer Ormen in och börjar prata med herr Frö. Herr Frö börjar genast fortsätta dialogen med Ormen istället för att lyssna klart på svaret till fråga som han hade ställt. Jag säger lite gringt nåt i stil med att om du inte var intresserad av svaret kunde du ju skitit i att fråga mig. För att förtydliga detta för folk som inte förstår (t.ex. Herr Frö): Jag blev alltså irriterad på Herr Frö som inte t.ex. sa "vänta lite" eller nåt till t.ex. Ormen som kom in (eller till mig tom innan han bara bytte fokus) och inte Ormen som kom in och "avbröt" det hela. Han hade ju missat att vi hade nån slags konversation.

I alla fall. Några dagar efter det här traskade jag in från tryckeridelen till fikarummet och ställer en fråga rakt ut. Upptäcker att det pågår nån slags konversation, mellan herr Frö och herr C när jag väl ställt frågan. (hm.. det var nån mer där också, lite luddigt.) Herr C som var en del av konversationen säger "vänta lite" och håller upp handen mot mig. Så jag väntar lite. När Herr C har pratat klart är naturligtvis Herr Frö där och han känner sig tvungen att säga "du som hatar när folk avbryter borde väl tänka efter lite innan du gör det själv!" och jag blir lite irriterad och förklarar att jag inte blev irriterad på Ormen som kom in och avbröt utan fortfarande på herr Frö som har "attention span of a two year old".
Tänkte att nu borde herrn fattat i alla fall.

Sen idag på tryckeriet. Jag försökte beställa varma skor för att jag känner att nu orkar jag inte frysa om tassarna länge (Jag älskar snön, det är inte det. Jag trodde bara i höstas att det skulle bli en "vanlig" Göteborgsk vinter, dvs regn regn regn och fixade inte så varma men vattentäta skor istället. Nu blev det ju sjukt mkt bättre, snö!!! HURRA!!!!(inte bittert ironiskt eller på annat sätt irriterat utan bara FANTASTISKT! Men positiva och bra saker hör inte hemma i den här bloggen så därför -> Tillbaks till berättelsen ->)) och hade problem med den där jävla tullkostnaden. Jag hade hittat en sida som verkade bra, eftersom det verkade som om man på nåt sätt betalade hela skiten på en gång och således slapp jaga runt efter paket och skit. Men jag ville ha en andra åsikt. Så jag letade lite och var såklart lite inne i min värld och vänter mig om och vrålar ut frågan. (Ja, jag är väldigt bra på att prata ut i luften, det är lite så man måste göra i min familj, annars får man aldrig ordet. Folk kan ju välja att lyssna eller inte lyssna på min tourettes om de vill.)
Och genast hoppar två gossar till min undsättning. Det var ju bara det att de här två gossarna var i nån diskussion med, just det; HERR FRÖ.

Herr Frö har tydligen fortfarande inte fattat galoppen och blir igen sur på mig för att jag avbröt.

Inte blev han sur på de två gossarna som inte tyckte det var så intressant att prata med herr Frö längre, vilket är det jag hade blivit om jag hade vart i herr Frö:s situation. (Oh, vilket jag var ett par veckor tidigare när jag pratade med herr Frö och han bara flöt iväg)

Just nu känns det mer som om herr Frö verkligen inte fattar alls och bara chansar varenda gång jag säger nåt för att se om han kan knäppa mig på näsan och typ få säga "aha!" eller nåt. Herr Frö, läs igen. Gör om gör rätt.
Det enda jag verkligen kan roa mig med är att det här måste stört herr Frö mer än mig eftersom han måste påpeka det här flera gånger. Varje gång nån avbryter mumlar han mellan tänkerna "Jävla Solstrålen, en vacker dag". Jag tänker att han ser ut lite som den där arga apan som bor i garderoben i Family Guy. Jag hade ju hunnit glömma av det hela, men nu blev jag irriterad igen.

Och ja, det här är en petitess och må vara en töntig sak att irritera sig på, men det är just såna saker som jag kan gå och störa mig på och om jag inte skriver ner det nånnstanns kan jag ligga och irritera mig så att jag inte kan somna och då blir jag trött och ännu mer irriterad. Och faktumet av att jag suttit med en jävla inlämningsuppgift som inte går så bra fram till 21.45 kan också ha nåt med saken att göra, samt att jag åt mat typ klockan fem senast och det var en halv tetrapack med böngojs från Go green och det har jag knappast stått mig på i snart 7 timmar.

Och att fråga mig om det här någon mer gång eller prata om det, speciellt på Tryckeriet (och ja jag vet att jag ber om det nu) kommer orsaka att jag kommer förolämpa er och era mammor och era jävla husdjur också!

Exjobbsflashback

Satt på föreläsning idag och de pratade om finita automater vilket påminde mig om Statemachines, vilket typ dök upp efter så jag var tvungen att sms:a katten om det. Katten svarar "fråga vad som händer när man trycker på en knapp..." och jag fattade inte först sen började jag nästan skratta högt.
Den ena killen som var vår handledare på företaget började ju på lekskolan samtidigt som mig, men gick ut på tid. Så vitt jag minns satt han i sektionsstyrelsen som studienämndsordförande som enda uppdrag under tiden och hade ganska ordentliga fördommar om mig när jag skulle börja med exjobbet. (Jag som då var en ganska partyglad människa, samt var och fortfarande är ganska högljudd och tog lite tid på mig, inte som resultat av att jag var partyglad utan snarare för att jag råkade välja ett program jag inte var intresserad av och sen när jag väl hittat det jag var intresserad av så gick det inte att byta, typ. i alla fall )

En typisk dag när vi satt och diskuterade hur skiten funkade skulle jag återupprepa vad han hade sagt, för att visa att jag hade förstått. Det jag skulle säga innebär typ på teknikspråk att ett event skulle genereras från ett HMI, vilket på svenska blir "man trycker på en knapp" och sen skulle jag fortsätta med att säga vad som hände sen, eftersom själva knapptryckandet inte var det vesäntliga i det vi pratat om.

Vad jag hann säga var just "jag trycker på en knapp...." för sen blev jag avbruten av ovan nämnda gosse som sa "Eh, Solstrålen. Du veeeeet väl att det inte är en fysisk knapp som man ska trycka på" och tittade på mig med en menande blick som sa typ "lilla gumman". Jag minns inte alls vad jag sa sen men det här har Katten och jag använt som ett typiskt exempel på hur de i princip nervärderade det vi sa bara för att vi inte pratade i invecklade krångliga termer. Vilket vi delvis inte gjorde eftersom vi snabbt märkte att deras defenitioner på en del saker inte var samma som vi hade lärt oss utan de hade en egen variant som båda såklart förstod. Detta resulterade i att man var lite tvungen att översätta termen "till svenska" för att se om innebörden var det man trodde. Vilket då tolkades som okunskap från deras håll. Kul. Nu ska jag sova. I morgon blir det mer programspråkslabb.

(Oh, bör skriva om en rolig etikettsdiskussion jag hade på lunchen idag med en kompis. Mycket underhållande. Återkommer typ i morgon med den.)