En sågning

Jag gjorde en Sågen förresten.

Sågen är expert på att alltid vara pank när det är nåt och sen tre sekunder senare skriva att hon "fyndat" på typ Filippa K nån asdyr kappa eller liknande. Hon har inga pengar, alls, aldrig. Förutom när det gäller saker till henne själv. Då finns det överflöd av pengar. Fick nog för nån vecka sen när hon hade kalas och jag inte skulle gå. Damerna på sidan Sågen försökte banna mig från för nån vecka sen skulle samla ihop till en present. Jag lackade ur. Gör sånt ibland och bara säger saker folk tänker och aldrig gör. Lite lätt ohyfsad på det viset, jag vet. Men ibland så orkar man inte bita sig i tungan. Ibland känns det bättre att bara skrika ur sig det man känner och så är det slut sen.

Hej
Jag har inte fått nån inbjudan och eftersom jag är pank och Sågen så vitt jag vet aldrig gett mig någon annan present än blandat skräp hon plockat ihop hemifrån samt att jag inte tänkte gå ändå eftersom jag är sjuk och behöver städa så säger jag nej. Till allt.

Skräddaren säger nej. Ha det skoj!

och jo:
Solen skiner och fåglarna kvittrar och det här kommer bli en fantastisk dag

//Solstrålen

Det sista är något hon säger jämt, jämt jämt. Särskilt om allt egentligen uppenbart är skit. Nästan så man blir lite avundsjuk för att någon klarar av att vara så glad på ytan. Å andra sidan så är det faktiskt fåglar och solsken när jag säger det och inget jävla ljug.

Iiiiiiii alla fall....Jag har i flera veckor (känns som år) gnällt över att jag inte har några pengar. Gnäll gnäll. Känns som en evighet jag gjort detta. Och snälla människor är snälla mot mig, ger mig mat och sånt. Och jag är bara full i otack känner jag.

För så går jag och köper ett par jävla apdyra skor. DOCK Som tål vinter och blött och sånt. Och är varma. Så ok. Jag behövde dem. Men Solstrålen får i alla fall dåligt samvete.

Men... de gjorde mig glad.

Snön

Blev jag paff när jag vaknade och det faktiskt var snö ute? Ja det blev jag.

Säger jag nåt tre gånger så slår det tydligen in. Vad ska jag göra med denna makt?

Dagens låt: Goolia - 047

Hemgång

Jag har blivit så satans rastlös på sistone när jag inte får mina dagliga 2h cykeltur till och från skolan. Har börjat hoppa av två hållplatser innan jag är hemma för att få en liten promenad iaf så jag kan sova. Vet inte om det är bra.

I lördags natt när jag gick min lilla promenad blev jag omkörd av 3 polisbilar och en piketbuss i full fart med blåljus på.

Jag funderade. När jag cyklade hem körde jag via två polisstationer vilket gjorde att det var minst 3 polisbilar som passerade mig varje kväll när jag cyklade. Oavsett tid på dygnet. Jag tänker. Borde man vara mer oroad där polisen är behöver vara jämt och är jämt eller mer oroad där man inte ser dem alls?

Det enda jag vet är att jag hellre går min promenad än står och väntar i 20 minuter på hållplatsen. Sen är jag för korkad för att vara rädd också. Eller: Jag cyklar även förbi två kyrkogårdar på vägen hem. Alltid när jag passerar dem funderar jag på vart jag ska ta vägen om de döda vaknar upp och börjar strömma ut från kyrkogården. Jag sitter ju visserligen på det bästa transportmedlet, en cykel, men jag vill ju inte bli fast i nåt jävla höghus utan mat och vatten med en hord halvruttna zombies nedanför stönandes och sugna på att tugga i sig mig. Sånt kan jag tänka på och ojja mig över. Normalt.

Vaknade upp på osedvanligt gott humör i morse (förmiddags, ok). Vet inte vart det kom ifrån eller varför, men min gissning är att oktober är slut för denna gång. Nu vill jag ha en vargavinter, med snö. Och snö. Och... minus och SNÖ!!

Tillhörighet

Var på mässa igår med Angelgone och Fluffy:s NAE, Fröken Vit hade fixat gratisbiljetter! Tyvärr visade sig mässan vara mest jättepooler & värmeaggregat och inte så mycket inredning så vi tog en fika, på mässan, istället. Vi pratade lite om hur gammal man egentligen är och konstaterade, som så många gånger tidigare, att man oftast är antingen 14 eller 75. Ibland smyger den lilla 35åringen in också.

• 14:åringen (fast kanske en 14is som kan dricka öl då) fnissar, hittar på bus, vill spela tv-spel och dricka öl. Tycker det är vansinnigt tråkigt att diska & städa.
• 75:åringen tar fram stickningen framför antikrundan. Med en liten Whisky eller en kopp te.
• 35:åringen är den som smyger fram och tycker det är trevligt med nymanglade lakan. Och storhandlar. Och gör storkok med köttgryta. Hittar rabattkuponger.

Vårt fika fortsätter. Någonstanns efter att vi avhandlat mina käkknäppningar och fläck på huvudet som avsaknar hår (ja, jag blev lite skallig på en fläck iaf), Fluffy:s NAE:s problemknän och Angelgones allmänna hälsa avbryter Fluffy:s NAE oss med en harkling och säger: "Ja nu var vi defenitivt 75". Sen pratar vi Lappfejd, DÖMD och helgen som kommer (14) och efter det gick jag och Angelgone och handlade ingridienser till varsin gryta(35).

Kvällen avslutades med Monster Magnet konsert på Brewhouse. Dave Wyndorf var lite fet, men det har nog nåt med Rehab att göra, men annars lät det som det skulle. Och texterna var lika mycket knark som vanligt.

Musikmaskinen

Letade efter min satans iPod i två dagar. Rufset hade placerat den någonstanns i onsdags. Hemligt.

Spårade henne via RDH-rocken till det andra rummet (det jag inte bestämt vad det heter, det som inte sängen står i) till sylådan där en bunt märken som jag inte sytt på nåt till kylen till... iPoden. I kylen. Bakom mjölken. I sin fina lila tygpåse.

Smart Rufset.

Köpte nya lurar till den på Åhlens då jag inte orkar vänta på posten och jag fått vatten i den vänstra så den låter inte. De kostade 100 spänn mindre för att de var magentafärgade.

WIN!

Rufset

I morse klockan 6 satte någon form av ångest igång som jag inte riktigt kunde defeniera innan jag mindes avsaknaden av pengar till någon biljett jag bestämt mig för att inhandla kvällen innan.

Oh Joy.

Möt Rufset - Solstrålen utan konsekvenstänkande. Bäst i världen på att sätta mig i klistret eftersom hon gör allt det jag tänker men inte gör eftersom jag tänker efter hur det kanske skulle påverka nåt annat. Åka på lappfejd, bra plan. Jag är ju ledig då! Att det sen kostar typ hälften av mina tillgångar tänker inte Rufset på. Hon vill bara ha roligt, och NU på en gång helst. Gah!

Jag har blivit lurad

Eller nej.
Nu hamnade jag i det här. Jag tänkte ju för... typ 2009, förra året, att jag och Fröken Vit skulle fira något av mina 10års jubileum. Men nu har jag av någon anledning köpt "killen som jag försökte döda med en stol för två år sen":s biljett, så nu är the bet on.

Jag åker.

Till Norrland.

I en vit rock.

Jag har redan gjort min grej.

Damn it.

Någon som känner sig ok att följa detta per många blogginlägg på fyllan när jag tänker "nu jävlar" kan ju höra av sig för jag är inte riktigt säker på hur jag ska finansiera detta skit.

Sponsor me and my studpidity! Please!

(Tänk på hur roligt det kommer bli och du behöver inte ens vara där!)